CURIOUSER AND CURIOUSER!

Utbrast Alice in Wonderland när verkligheten blev helt förvrängd. Aldrig upphör man att förvånas.

Konsten att hålla flera bollar i luften samtidigt måste man beundra.

Dels så säger ”den borgerliga ledningen” att det är en skola och inte två skolor som gäller - för det är ju fullmäktigebeslutet - , men ändå intervenerar man inte på ett övertygande sätt när folk tror att den ”borgerliga ledningen” arbetar för två skolor och tycker att Djäkneskolan skall återuppstå.

Det blir ju så tydligt i dagens insändare (Christer Jonsson, Sklt 130829).

Om någon är intresserad av  vår argumentation för en skola för alla hänvisas till vår hemsida:

Folkpartiet.se/Skara

En medelstor skola som den nya 7-9 skolan bör kunna se och möta alla elever. Det är vår socialliberala övertygelse.

Projektet utan samordningsfördelarna med Djäkne som stadshus blir för dyrt. Och det blir också en skola för 250 miljoner.

Anita Afzelius-Alm (FP)

DAGENS TANKAR

Var igår med på ett möte (förstärkt beredningsutskott) som skulle diskutera det politiskt låsta läget i fråga om en ny högstadieskola.

Det sas mycket. Jag begränsar mig här till mina två frågor och hur de besvarades

Frågorna jag ställde handlade om ”den borgerliga ledningens” förslag till investering för den nya 7-9 skolan på 250 miljoner (alltså 80 miljoner lägre än beslutet i KS).

Jag frågade hur de tänkte att denna billigare skola skulle byggas för att hämta hem dessa pengar.

Svaret blev att jag hade hindrat utredningen som skulle svara på detta. Jaha, men fanns det inga egna tankar om var man skulle kunna spara denna summa (som som antaligen beöver plussas på med 15-20 miljoner eftersom projekteringen som är gjord inte kan användas utan skolan behöver ritas om från grunden).


Nej, inget kunde man svara på. Det var mitt fel att denna utredning inte blev gjord.


Och sen fortsatte jag. Kommer ert förslag (som inte förutsätter Djäkneskolans användning som stadshus) bli billigare än vårt? Det var man inte heller beredd att svara på. Även det behövde utredas fick jag veta.

Slutsatsen är, som påpekats många gånger, att motförslaget är ytterligare utredningar.

Och den utsträckta handen från den ”borgerliga ledningen” var ett erbjudande att på nästa KS ansluta oss till förslaget om 250 miljoner, (Som alltså egentligen bara innebär ytterligare utredningar)!

Skara 130828

TÄNKA OM OCH TANKA NYTT

Open Fuel Standard Act är ett lagförslag i USA:s kongress. Det föreskriver att 30% av alla nya bilar under år 2015, 50% under år 2016 och 50% under varje efterföljande år ska kunna drivas med ”icke-petroleum” förutom eller istället för med petroleumbaserade drivmedel.

Antas lagförslaget kommer det att innebära en kraftig stimulans inte bara för elbilar utan även för så kallade flexfuel-bilar.

Bilfabrikanterna tycks vara med på noterna, eftersom de har tekniken att på ett mycket enkelt sätt göra i produktion varande modeller kapabla till triflexfuel GEM (Gasoline/Ethanol/Methanol).

För en merkostnad av ca $100 vid nyproduktion kan alla delar som bränslet kommer i beröring med vara av material som tål alla dessa tre bränslen. Befintliga moderna bilar med ”lambda” kan även konverteras till triflexfuel genom att byta ut dessa delar till material som förutom bensin tål även de båda alkoholerna. En sådan konvertering i efterhand kostar naturligtvis lite mer, kanske storleksordningen $1000.

Lambdan sitter på motorns avgassida, känner av gasernas sammansättning och styr med ledning av det bränsleinsprutningen korrekt. Glöm gamla förgasaren. Lambdan kan justeras till triflexfuel, alltså att klara alla blandningsförhållanden mellan de tre bränslena.

Macktillverkarna är redan beredda. Framtidens pump för bensinbilar kan ha tre bränslecisterner och kunden väljer önskad blandning beroende på prisläge för dagen. Äntligen kan det bli valfrihet vid pumpen.

Genom att metanol kommer med på agendan öppnar detta även för metanol närstående dimetyleter (DME), som är ett ypperligt framtida dieselbränsle. Metanol/DME är ”elektrodrivmedel” – de kan produceras oändligt uthålligt av koldioxid, vatten och el.

Den råa biogasen omvandlas lättare kemiskt till DME än nuvarande komplicerade uppgradering till fordonsgas, som i praktiken är det stora hindret för satsning på biogas. DME innebär även mindre komplicerad teknik på fordon (tank under 5 bars tryck istället för biogasens 200 bar) och ändå nästan tre gånger mer energi i en DME-tank av samma volym. Bygg DME-mackar istället för de enormt dyra biogasmackarna.

J-G Hemming 

”SÄRSKILT STÖD KRÄVER INGEN DIAGNOS”, en kommentar

SVT* har uppmärksammat att många kommuner bryter mot lagen och kräver en diagnos för att ge särskilt stöd i skolan till elever som har behov av stödundervisning.

Det här känner jag igen från tiden jag satt i opposition i barn och utbildningsnämnden i Skara. Stödundervisningen var centraliserad i systemet och mycket svåråtkomlig. Diagnos krävdes.

Märkligt var också att så få reagerade mot detta. Jag kan komma ihåg dåvarande förvaltningschefen yttra att: ”Någon måste ju ändå alltid vara sämst.”

Det är nu många år sedan och jag trodde att den synen på stöd och hjälp till barn med behov var borta inte bara i Skara. Det står ju dessutom i strid med skollagen**.

Anita Afzelius-Alm

*http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-diagnoser-okar-risken-for-felbedomningar

**Skolverket: Särskilt stöd kräver ingen diagnos

Fel av rektorer att kräva formell diagnos Skolor som kräver en medicinsk diagnos för att elever med stödbehov ska få hjälp gör fel. Det finns inget stöd för detta i skollagen.

PUBLICERAD 22 AUGUSTI 2013 - 17:59 – UPPDATERAD 22 AUGUSTI 2013 - 19:33

– Diagnos eller ej, det har ingen betydelse, säger Paula Caleca Costa-Hallberg, undervisningsråd på Skolverket. Det är elevens behov som ska styra. Det finns många elever utan diagnos som har behov av särskilt stöd, liksom det finns elever med diagnos som inte har behov av stöd.

Oavsett diagnos eller ej så ska en åtgärdsplan upprättas för elever som riskerar att inte klara målen.

Kan rektorn säga nej till särskilt stöd av ekonomiska skäl?

– Nej, det är behovet som ska styra. Om skolan saknar resurser ska rektorn vända sig till huvudmannen, kommunen eller skolans styrelse, och kräva mer pengar. Får skolan inte mer resurser kan vårdnadshavaren anmäla skolan till Skolinspektionen som gör en granskning.

Paula Caleca Costa-Hallberg säger att man på Skolverket är medveten om att flera skolor kräver en diagnos för att ge särskilt stöd men har ingen uppfattning om hur många.

Även på Skolinspektionen är man medveten om problemet.

”Finns en sådan trend”

– Rent allmänt kan man säga att det finns en sådan trend, ja, säger Henrik Dahl, utredare på Skolinspektionen. Vi känner till att det kan vara ett problem om man inte har en diagnos, det ska finnas på papper.

– Vi har sett det under ett antal år, säger Joakim Öberg, undervisningsråd på enheten för anmälningsärenden. Men det är föräldrarna som uppger det i sin anmälan, skolorna vill inte medge att de kräver en diagnos av ekonomiska skäl, de säger bland annat att de vill se en diagnos så de vet vad de ska göra.

Vad gör man då om ens barn inte får det särskilda stöd man anser att det behöver?

Om det gäller åtgärdsprogrammet, att man tycker det är för lamt, så ska man anmäla detta till Skolväsendets överklagandenämnd.

Om man tycker det särskilda stödet saknas eller är för litet kan man anmäla detta till Skolinspektionen, där det också finns information om hur man ska gå tillväga.

– En utredning tar normalt 3-6 månader. Sedan har skolan tre månader på sig att rätta sig efter beslutet, berättar Henrik Dahl. Gör de inte det kan vi ge en varning, ett vitesföreläggande och i slutändan böter. Drar det ut på tiden kan det också bli skadestånd.

Några länkar:

Skolverkets regler vad gäller särskilt stöd.

Hur Skolinspektionen granskar skolorna när det gäller särskilt stöd.

Statistik över tillsynen första halvåret 2013.

Statistik över anmälningar första halvåret 2013.

KÄRNKRAFTEN GICK MED 94 PROCENTS EFFEKTIVITET DE KALLASTE MÅNADERNA DEN GÅNGNA VINTERN

Kärnkraftverket i Oskarshamn. Foto: Mikael Fritzon/Scanpix

I en tidigare artikel har jag recenserat det som stod om vindkraft i Svenska Kraftnäts rapport till Näringsdepartementet om kraftbalansen den gångna och den kommande vintern. Den här artikeln behandlar det som stod om kärnkraft.

Den svenska kärnkraften har levt ett omväxlande liv. Vi som är lite äldre minns Birgitta Dahl som fick igenom tankeförbudslagen 1987. Det blev i lag förbjudet att göra konstruktionsritningar, beräkna kostnader eller på annat sätt förbereda byggandet av nya kärnkraftreaktorer. Dessbättre avskaffades den lagen 2006. Ingvar Carlsson fick 1991 med Centern och Folkpartiet i en bred energipolitisk uppgörelse om avveckling av kärnkraften. Uppgörelsen innehöll inga tidsangivelser för inledningen men 2010 skulle all kärnkraft vara avvecklad. Barsebäckreaktorerna stängdes 1999 respektive 2005. Den 5 februari 2009 beslutade alliansregeringen att ta bort avvecklingslagen för de återstående 10 reaktorerna. Fram till dess levde de 3400 personer som arbetar där med inriktning på en avslutning av verksamheten. Detta förklarar varför den årliga elproduktionen sjönk från 64,3 TWh 2007 till bottenläget 50,0 TWh 2009. Det nya beslutet resulterade i att produktionen ökade till 55,6 TWh 2010, 55,6 TWh 2010 och 58,0 TWh 2011. Det gångna året blev ännu bättre, 61,4 TWh, bara 2,9 TWh under rekordåret 2007. Trots problem med Oskarshamn 1 och Forsmark 1 var tillgängligheten under den kallaste perioden 94 procent och för hela vintern 90 procent. Tack vare detta har grundpriset på våra kWh legat strax över 30 öre i stort sett hela vintern.    

Under sommarmånaderna tar man de olika reaktorerna ur drift under kortare perioder för årligt underhåll. Vi har en strålsäkerhetsmyndighet i Sverige med 300 anställda och en budget på 400 miljoner kronor per år som på ett föredömligt sätt bevakar säkerheten på våra kärnkraftverk. Av och till blir det smärre stopp. Oskarshamn 1 har just nu ett stopp för problem med nödstoppsystemet men den 31 augusti hoppas man kunna rulla igång igen.

I vecka 33 i år var Ringhals 3 taget ur drift för årligt underhåll med beräknad återstart den 31 oktober. Forsmark skall återstartas den 24 augusti. Ser vi på den kommande vintern kommer Oskarhamn 2 vara avstängd på grund av ett 11 månader långt underhållsarbete. Kapaciteten där är 7 % av den totala kärnkraftskapaciteten så vi kan inte räkna med 94 procents tillgänglighet den kallaste perioden den kommande vintern men det behöver heller inte bli mycket lägre.  År 2015 räknar man med att höja effekten på denna reaktor med 27 procent. Man räknar med att den därefter kan producera el i ytterligare 20 år. Den har redan producerat sedan 1974 eller i 40 år. Totalt blir det en livslängd på 60 år.

Sannolikt kommer väsentliga moderniseringar att ske även på de övriga reaktorerna. Fram till 2030 kommer vi att ha kärnkraft i minst samma omfattning som nu om politikerna inte bromsar på nytt. Vattenfall har redan påbörjat förberedelser för att ersätta gamla reaktorer med nya som i så fall blir avsevärt effektivare.

De historiska uppgifterna är hämtade ur boken ”Kärnkraften – en strålande energikälla” och uppgifterna om Oskarshamn 2 från Nyhetsbrev från Elforsk nr 20, 2013.

Bengt Lindhé

_____________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

MINDRE EL FRÅN VINDKRAFTEN 2012

svk.se

Är man intresserad av energi så är Svenska Kraftnäts rapporter till näringsdepartementet oundgängliga. Svenska Kraftnät är den myndighet som ansvarar för att det alltid finns el i ledningarna när vi trycker på knappen. Förre försvarsministern Mikael Odenberg leder sin myndighet med fast hand men han gör inte mycket för att popularisera informationen från sin myndighet.

Den 13 augusti kom den senaste rapporten till Näringsdepartementet och den hade rubriken ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014”.  I tabell 1 kunde man läsa det vi visste förut, att den totala elproduktionen 2012 slog rekord med 162 TWh. Rekord blev det också för exporten som blev hela 20 TWh eftersom vi bara förbrukade 142 TWh. Det är intressant att notera att vår förbrukning nu ligger på samma nivå som 1990 då vi förbrukade 139,9 TWh. Under mellantiden har vi haft en topp 2001 på 150,4 TWh och ett bottenläge 2009 på 138,4 TWh men i stort har nivån varit oförändrad de senaste 22 åren.

Vi vet alla att volymen på den installerade vindkraften ökar varje år. Den installerade vindkrafteffekten uppgick till 3745 MW den 31 december 2012. Detta är 850 MW mer än året förut. Trots detta producerade vindkraftverken något mindre energi uttryckt i megawattimmar, MWh, (- 6 procent) jämfört med året innan. Våra c:a 3000 vindkraftverk producerade 7,2 TWh eller 4,4 procent av de 162 terawattimmarna. Tyvärr fanns det ingen förklaring till nergången i elkraftproduktionen. Tänkbara förklaringar kan vara dålig blåst eller så låga priser att det inte lönade sig att sköta underhållet på de lite äldre vindkraftverken. I dagsläget får producenterna av vattenkraft och kärnkraft strax över 30 öre per kWh. Vindkraftproducenterna får c:a 50 öre per kWh tack vare påslaget med elcertifikat på 20 öre men enligt de flesta kalkyler saknas det trots det 10 – 15 öre för att vindkraftekvationen skall gå ihop.

I Svenska Kraftnäts rapport för tre år sedan kunde man läsa att man i scenariot för den kommande vintern ser efter hur stor del av den anlagda effekten som är tillgänglig under 90 procent av årets timmar. Man kallar detta för effekttillgänglighet. Det året räknade man med en effekttillgänglighet på 7 procent. Den allmänt vedertagna siffran är 6 procent.  900 MW vindkraft antas bli installerad och tagen i drift 2013 vilket ger en sammanlagd effekt på 4652 MW. I scenariot för den kommande vintern beräknar man att bara 6 procent av detta eller att 282 MW är tillgängligt 90 procent av årets timmar. Totalt är behovet från alla produktionsslagen 27307 MW. Vindkraften står m.a.o. för 1 procent av det. För tre år sedan var den siffran 0,4 %. Det går framåt för vindkraften men av vårt garanterade behov är det fortfarande bara 1 procent trots de 3000 vindkraftverken.

I en kommande artikel skall jag recensera vad rapporten har att säga om kärnkraften.

PS. Notera att MW, Megawatt anger effekten, jämför med hastigheten. MWh är MW gånger tiden i timmar och anger energimängden, jämför med tillryggalagd väglängd. Km per timme gånger antal timmar anger hur långt Du rest.

Kilo    3 nollor

Mega  6 nollor

Giga   9 nollor

Tera   12 nollor

I TWh eller terawattimme är (12-3= 9 nollor) en miljard kilowattimmar, kWh.

Bengt Lindhé
____________________

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

LURA INTE FLER PRIVATPERSONER TILL INVESTERINGAR I VINDKRAFT!

Montage as snurrigt.vildavastra.se

Linda Burenius Magnusson och Pär Holmgren menar i en VG-artikel den 19 augusti  att vi vanliga svenssöner skall köpa vindandelar för att reducera jordens utsläpp av koldioxid. Som jag skrev i en tidigare artikel producerar vi i Sverige i dagsläget 13,8 % mer el än vad vi själva gör av med och vi ser ingen tendens till att förbrukningen av el ökar i Sverige. Det vet tydligen Linda och Pär för de vill att vi skall exportera den föreslagna ökningen av vindkraftelen. Det skall väl bli Tyskland då. Deras stora konsumtion av el ligger i södra delen av landet och de har redan problem med att leda den egna vindkraften dit från norra Tyskland. Kostnaderna för att en utbyggnad av näten från Skaratrakten till södra Tyskland handlar om miljarder kronor. Fråga Svenska Kraftnät! Dom har räknat ut att det kostar 73 miljarder i nätkostnader om vi ökar vindkraften i Sverige från 10 till 17 TWh per år.

De globala utsläppen av koldioxid handlar om 30 miljarder ton per år. De totala svenska utsläppen är 48 miljoner ton eller 1,5 promille av det globala. Lite mer vindkraft i Sverige har ingen effekt globalt. Receptet för det är en världsomfattande storsatsning på kärnkraft som kompletteras med sol-el från Sahara.

Redan i dag är det inte lönsamt för en privatperson att satsa på vindkraft trots att man får ett påslag på 20 öre per kWh i form av elcertifikat som kärnkraft och vattenkraft inte får del av. Det saknas trots det 10 – 15 öre för att ekvationen skall gå ihop. Det är annorlunda för Ikea, större kommunala och privata bostadsbolag som utöver elcertifikaten slipper den energiskatt på 29,3 öre per kWh de skulle ha betalt för inköpt el. Kommuner och kommunala bostadsföretag slipper också momsen.

Vetenskapsakademien har talat om att vattenkraften i Sverige som reglerkraft bara klarar av 10 TWh vindkraft per år. Vi är redan där.

Bengt Lindhé

_______________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

NU HAR DET HÄNT MED KALIUM. DET KAN OCKSÅ HÄNDA MED OLJA.

Brev från Amerika daterat den 8 aug 2013. Översättning J-G Hemming

Följande artikel av Gal Luft publicerades i The Nationnal Interest.

Luft är senior advisor i United States Energy Security Council och medförfattare till boken Petropoly.

Nu har det hänt med kalium. Det kan också hända med olja.

Förra veckan utmärktes av att en av världsekonomins sista kvarvarande karteller kollapsade – kalikartellen. Kalium är viktigt för produktion av konstgödsel, som i sin tur är viktig för produktion av livsmedel. I decennier har global kaliumindustri dominerats av Belarusian Potash Company (BPC), ett samriskbolag mellan vitryska Belaruskali och ryska Uralkali. De står tillsamman för ca tredjedelen av världens kalitillgångar. Den 30 juli bröt sig Uralkali ut från BPC och vände sig till Kina via sina egna distributionskanaler. Kina konsumerar en femtedel av världens kali. Tillkännagivandet chockerade kaliumindustrin. Kaligruvor runt om i världen tappade en tredjedel av sitt aktievärde, och priset på kalium väntas gå ner med trettio procent. Kalikartellens sönderfall bör snart visa sig i lägre priser på konstgödsel, som i sin tur sänker partipriser på livsmedel. Men som en ny rapport från Världsbanken bekräftar är främsta anledning till höjda livsmedelspriser under senare år varken priset på kalium eller, som många felaktigt tror konkurrens från biodrivmedel, utan istället framförallt priset på olja. Oljeprodukter finns i varenda del av livsmedelskedjan, från förpackningsmaterial till drivmedel för jordbrukets maskiner samt bilar, flygplan och båtar som transporterar våra livsmedel från jord till bord. Så när råoljepriserna stiger, som de gör nu får vi betala mer för maten. Kalipriset sätts inte längre av någon kartell, men det gör oljepriset.

OPEC har dikterat global petroleum i nästan ett halvt sekel. OPEC äger sjuttio procent av världens reserver av konventionell olja, men har kunnat begränsa produktionskapaciteten till att bara tillgodose en tredjedel av världens oljekonsumtion. Bara i förra veckan tillkännagav man sin avsikt att skära ner produktionen avsevärt under sju månader, som svar på nuvarande boom i oljeproduktionen i USA. Härmed reducerade OPEC sin samfällda produktion till den nivå den hade för fyrtio år sedan: 30,2 miljoner fat per dag. Detta är en skandalös siffra med tanke på det faktum att under senaste fyrtio år har världsekonomin vuxit med stormsteg och global efterfrågan på olja har nästan dubblats. Det är emellertid också förståeligt som OPEC:s pinsamma strategi att reducera tillgången för att motverka ökad produktion från icke-OPEC. Precis som kalikartellen gjorde fram till förra veckan. OPEC vidhåller sin volym/pris-strategi, det vill säga att producenterna föredrar att sälja mindre olja till högre pris per fat. Och alla medlemmarna är beroende av höga oljepriser för sitt ekonomiska välstånd, och i flertalet fall politiska överlevnad. Saudiarabiens budget förutsätter ett pris per fat – det pris regeringen måsta ha för att uppfylla sina utfästelser till befolkningen – som idag är $98. Venezuela $112. Algeriet och Nigeria $125. Iran $144. Detta betyder att tvåsiffriga oljepriser inte längre är acceptabla för kartellens medlemmar. Som ett brev från Saudiarabiens prins Alwaleed bin Talal nyligen avslöjar: USA:s oljeboom uppfattas som en nära förestående fara för Kungadömets oljeberoende ekonomi; därför svarar OPEC med att reducera tillgången för att hålla priserna uppe.

Till skillnad från kalikartellen är det inte troligt att oljekartellen bryts upp av plötsliga avhopp av medlemmar. När allt kommer omkring sitter de i samma båt. Att hålla fast vid kartellen är deras enda utväg att behålla livsduglig ekonomi och upprätthålla inhemsk stabilitet. Men OPEC:s förmåga att manipulera oljepriser skulle kraftigt reduceras om olja mötte konkurrens i den sektor där den har sin strategiska status – drivmedel. Så länge som bilar tillverkas för att gå på ingenting annat än drivmedel från petroleum kommer OPEC att kunna fortsatt behärska globala priser genom sin volym/pris-strategi. Men kol, biomassa, uran, förnybara energikällor och naturgas kan alla omvandlas till eller användas för produktion av drivmedel. Om bilar kan gå på olika bränslen, inklusive petroleum, skulle olja tvingas konkurrera med dessa andra slag av bränslen på en konkurrensutsatt marknad, som skulle tvinga ner oljepriset.

Idag är amerikansk naturgas bland världens billigaste. Ändå används bara en procent för produktion av drivmedel. Naturgas kan användas direkt i kompatibla bilar som komprimerad naturgas. Den kan användas för att generera el som kan driva plug-in hybrider och rena elbilar. Den kan omvandlas till metanol, ett flytande drivmedel som kostar en dollar mindre än bensin räknat på energibasis, och som kan användas av flexfuel-bilar som det kostar tillverkarna bara en extra $100 att producera jämfört med motsvarande ren bensinbil. Om fordon kunde gå åtminstone på några av dessa drivmedel skulle USA kunna sätta en billig och ymnig vara emot en vars pris är uppblåst och kontrollerad av en kartell, och oljekartellen skulle möta samma öde som kalikartellen.

TANKA EL I STÄLLET FÖR ATT LADDA BATTERIER

Enligt Dansk Biomethanol ApS är biogasens användning 

som metanol  enda sätt att nå ett marknadsvärde som 

överstiger produktionsstödet.

Man kan förvisso hålla med Christian Berggren, som i NyTeknik  skrev artikeln ”Fossilfritt skymmer sikten”. Andra har uttryckt det så hårt som att vi sitter fast i etanolträsket eller the cure is worse than the desease. Alltså, vi bör göra en ärlig analys av EROI, Energy Return On Invested, när det gäller vår etanolsatsning.

Om jordbrukets maskiner och insatsvaror inte bara finns och används utan också ska underhållas och förnyas, då kostar etanol av spannmål mer energi än vad den ger tillbaka. Tänk maskiner ”ända från järngruvan”, konstgödsel ”ända från fabriken”, hela infrastrukturen som krävs osv. Ska allt gå på etanol blir det Ebberöds bank.

Christian Berggren slutar med en önskan att politikerna i Stockholms stadshus blir lika framsynta som kollegerna i Curitiba (huvudstaden i Brasiliens delstat Paraná), Brasilien har nämligen beställt hybridbussar från Volvo. Det säger mycket om etanolens miljökonsekvenser, när t o m Brasilien söker alternativ till sin sockerrörsetanol.

Däremot är jag kritisk till komplexiteten i hybridtekniken, vare sig den är serie eller parallell, av detta enkla skäl: Om drivmedlet brinner rent, varför då krångla till det med hybridteknik. Metan, metanol och dimetyleter (DME) är tre enkla kemiska föreningar som tack vare avsaknad av kol-till-kol-bindningar i sina molekyler brinner med tillräckligt rena avgaser för strängaste miljökrav.

Nu råkar det också vara så att dagens teknik medger att framställa dessa tre drivmedel med insats av el. Metan kondenserar till vätska först vi -163 *C, men kan med en enkel kemisk process lätt göras om till metanol (vätska mellan +65 och – 97 *C) eller DME (kondenserar till vätska vid -25 *C).

Min enkla slutsats är att metanol/DME framställda av CO₂ vatten och el är framtiden. El för väteproduktion via elektrolys av vatten. Väte hydrerar infångad CO₂ till metanol, som i sin tur kemiskt lätt omvandlas till DME. Eller att biogasens metan och CO₂ förenas till DME.

Alltså, om vi har dessa två ”elektrodrivmedel” metanol/DME, som uppfyller de strängaste krav på avgaser, så är det enklare att anpassa motorer och infrastruktur för dem än att hybridisera transportsektorn.

J-G Hemming

SVANTE AXELSSON: HÖGRE ELPRISER OCH MER KOLDIOXIDUTSLÄPP

Bilden hämtad från energibloggen.vattenfall.se

I Svenska Dagbladets Brännpunkt den 3 augusti 2013 avslöjade Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson sin totala brist på överblick när det gäller den svenska elproduktionen. Slutsatsen av hans budskap var högre elpriser och större koldioxidutsläpp men det är tveksamt om han förstod det själv. Han ville att vi i Sverige skulle storsatsa på solenergi som en del av den svenska elproduktionen. Argumentet var att Tyskland har installerat 170 gånger mer solenergi per capita än Sverige och för att komma i närheten av detta ville han införa en årsbaserad nettodebitering som gör att solöverskottet på somrarna kan plockas ut gratis på elnätet under resten av året. Den årliga kostnaden för detta trodde han skulle landa på fem miljarder kronor. Kostnaden för det hamnar antingen på skattsedeln eller i form av högre pris på el.

Låt oss ta en blick på den svenska elproduktionen. 2012 producerade vi i Sverige 161,6 TWh el . Den totala användningen av el i Sverige var 142 TWh och vi exporterade 19,6 TWh. 1990 använde vi i Sverige 139,9 TWh. Nivån steg till det högsta värdet 150,4 TWh år 2001 men efter det sjönk det åter till nivån 140 TWh och där ligger vi fortfarande. Inget tyder på att behovet av el i Sverige kommer att öka väsentligt inom den framtid vi kan överblicka. En av anledningarna till den ökade produktionen av el är systemet med elcertifikat som gör det lönsamt att bygga vindkraftverk. Producenterna av vindkraft får storleksordningen 20 öre mer per kWh än vad vattenkrafts- och kärnkraftsproducenterna får tack vare elcertifikaten. Kärnkraftproducenterna betalar en effektskatt som ingen annan betalar och de får därför under långa perioder bara hälften så mycket per producerad kWh som vindkraftproducenterna. För att sammanfatta läget så har vi i dagsläget ett markant överskott av el i Sverige. Insiktsfulla personer hävdar att elcertifikaten som belastar kostnaden med några ören på all el bör utgå. Detta skulle innebära ett snabbt slut på utbyggnaden av vindkraften som också belastar våra nätkostnader. Det blåser inte alltid och för att förse oss med el även då är det vattenkraften som får fungera som reglerkraft. Elnäten måste byggas ut för att hantera reglerkraften. Detta ökar våra nätavgifter.

Kungliga Vetenskapsakademien har gjort bedömningen att den svenska vattenkraften bara klarar av att reglera variationen i elproduktionen av vindkraft upp till en årlig produktion av 10 TWh. 2012 producerade vindkraftverken 7,1 TWh. Vi närmar oss därför snabbt gränsen på 10 TWh. Svenska kraftnät menar att 17 TWh vindkraft skulle kunna integreras i det svenska elsystemet inom de närmaste 15 åren men det förutsätter investeringar på 73 miljarder kronor. Nivån för tankarna på den aktuella Nuon-affären som kostade något över 90 miljarder och det är uppenbart att de 73 miljarderna ökar våra nätkostnader.

Nu till Svante Axelssons artikel där han anför Tyskland som ett föregångsland. Där skall all kärnkraft vara skrotad 2022 och ersatt med vind och sol. Den 12 september 2012 föreläste den tyske professorn i plasmafysik, Friedrich Wagner, på Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm om konsekvenserna i Tyskland av övergången till vind och sol i den tyska elproduktionen. 100 procent blir det inte. 40 procent var den övre tänkbara gränsen för det förnybara när man beaktade utbyggnaden av näten och de stora överskott av el det blir när det blåser och solen skiner samtidigt. Vissa perioder blåser det inte alls. Den 22 april 2012 kunde man läsa i SvD att man hade haft en period på 40 dagar med svaga vindar under hösten 2011. Under sådana perioder måste man ha tillgång till fossilbaserad el. Anläggningarna för produktion av el med hjälp av kol eller gas måste därför byggas ut i jämförelse med dagens volymer för att täcka avsaknaden av de 23 procent av elproduktionen som kärnkraften producerat fram till nu. Dessa anläggningar som kopplas av och på med hänsyn till vind och sol blir dyra i drift och bidrar till att elräkningarna i Tyskland kommer att bli än mer betungande än vad de är i dag.

När det gäller utsläpp av koldioxid så leder övergången till 40 % vind och sol till en reduktion i Tyskland. I dagsläget släpper man ut 500 gram CO₂  per producerad kWh. När man uppnått målet med 40 % vind och sol kommer man ner till  270 gram. I Sverige ligger vi på 40 gram som är världsrekord som vi delar med Schweiz. Dessa uppgifter lämnade professor Wagner vid föredraget i Stockholm.

Nu tillbaks till Svante Axelssons framtidsvision med slopad svensk kärnkraft. Den svenska vattenkraften räcker inte på långa vägar till som reglerkraft om vi skall komma upp på nivån 40 % vind och sol. Vi måste då ha fossileldade kraftverk som ger oss el nattetid när det inte blåser. Vi blir då inte längre världsbäst när det gäller 

utsläpp av CO₂ . Har någon hört talas om sambandet mellan utsläpp av CO₂ och klimatet? Svante Axelssons recept innebär att vi i Sverige skall öka våra utsläpp när hela den övriga världen förväntas minska sina utsläpp.

Sammanfattar vi konsekvenserna av Axelssons visioner så är det dyrare el och större utsläpp av koldioxid. Har inte Svenska Naturskyddsföreningen något bättre att bjuda på?

Bengt Lindhé

________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se