torsdag 4 maj 2017

Individbaserat läkemedelsregister





Nyhetsbrev 11





Stockholm 2017-05-04

Nätverket Liberala Seniorer

Hej!

En uppgift för en riksdagsledamot är att följa och reagera på vad regeringen gör genom att ställa skriftliga frågor eller interpellationer. Jag begränsar mig till att ställa skriftliga frågor. Väcker man en interpellation måste man ha ren almanacka för att kunna genomföra debatten om interpellationen när ansvarigt statsråd kan ställa upp. Min kalender är som regel tätbokad och stämmer sällan med statsrådets.

Som exempel på fråga här en, som jag ställde för en dryg vecka sedan till Gabriel Wikström. 

År 2005 fick Sverige en lag om ett individbaserat läkemedelsregister mycket tack vare pensionärs- och patientorganisationernas krav om ett sådant för att öka säkerheten i läkemedelsanvändningen. Det var emellertid inte tillräckligt eftersom uppgifter om en persons läkemedelsbehandling inte bara finns på receptet utan också i t.ex. patientjournalen. 

Förutsättningarna för åtkomst till dessa källor varierar för både patienter och sjukvårdspersonal. Till det kommer att i vårdens alla övergångar mellan vårdgivare, vårdnivåer och olika vårdavdelningar är risken stor för att information tappas bort och patientsäkerheten sätts ur spel.

Det råder enighet mellan regeringen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, läkarna, farmacevterna samt  patient- och pensionärsorganisationerna om nödvändigheten att införa en nationell läkemedelslista och det utan dröjsmål. Genom en sådan nationell läkemedelslista kan man få en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Den möjliggör också uppföljning av läkemedels nytta och risker.

Regeringen har utformat ett förslag till en sådan lista (Ds 2016:44). Det var tänkt att vara underlag för en proposition till riksdagen. Förslaget har utformats så att behovet av det integritetsskydd som patienten har behov av kan tillgodoses.

 När det började glunkas om att en proposition inte var på väg ställde jag frågan till regeringen om vad den gör för att en nationell läkemedelslista ska komma på plats utan dröjsmål. Det handlar ju om patientsäkerhet.

Svaret kom igår och skälet till dröjsmålet är Datainspektionens kritik mot det förslag som presenterats. Under framtagningen av promemorian har Datainspektionens tidigare remissyttranden i ärendet beaktats och så långt möjligt även dataskyddsförordningen men en mer grundläggande analys utifrån förordningen har ännu inte gjorts. Anledningen, enligt Gabriel Wikström, är att den pågående Socialdataskyddsutredningen inte kommer med sin redogörelse förrän 31 augusti 2017.

Socialdataskyddsutredningen är föranledd av att EU våren 2016 beslöt om en ny förordning om generell reglering för personuppgiftsbehandling inom unionen. Den bygger på ett direktiv från 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter. Direktivet har i Sverige omsatts i personuppgiftslagen (PUL 1998:204). 

PUL är samtidigt subsidiär vilket innebär att lagens bestämmelser inte ska tillämpas om det finns avvikande bestämmelser i annan lag eller förordning. Det här är alltså fråga om en komplicerad lagstiftning till skydd för den enskildes integritet men den krockar samtidigt med insatser för att höja patientsäkerheten.

Gabriel Wikström avslutar sitt frågesvar med ”Ärendet bereds nu vidare inom Regeringskansliet och som ett led i detta arbete kommer förslaget under hösten att genomlysas utifrån dataskyddsförordningens bestämmelser, med stöd av Socialdataskyddsutredningens bedömningar.”


Politik tar tid men frågan är hur länge vi ska leva med denna fråga. Redan 1969 uppmärksammades behovet av en samlad ordinationsdatabas för att läkemedelsbehandlingen ska bli så säker som möjligt. 2005 trodde vi att vi hade lösningen men så är alls inte fallet.


Med vänliga hälsningar

Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala seniorer

onsdag 19 april 2017

Liberala Seniorer/Nyhetsbrev/Barbro Westerholm



Nyhetsbrev 10


Stockholm 2017-04-10


Nätverket Liberala Seniorer


Hej!

Här de kommentarer till vårbudgeten som Kira Bergheden och Malin Strid i vårt kansli tagit fram.
Först Kira Berghedens kommentar. 

Regeringens verklighetsbild

”Allt fler i arbetsför ålder står till arbets-marknadens förfogande och sysselsättningsgraden fortsätter att stiga. Sedan regeringen tillträdde 2014 har sysselsättningen ökat med 150 000 personer till följd av en god konjunkturutveckling och regeringens reformer. Sysselsättningen har ökat brett sedan 2014 och sysselsättningsgraden är i dag högst i EU (se diagram 2.3).”

 

Överlag är informationen i propositionen avsevärt mer knapphändig än i vårpropositionen för 2016. Tidsperspektivet för alla prognoserna i propositionen har också förkortats med ett år jämfört med vad som varit fallet sedan 2010.

Den offentliga sektorns finanser

Propositionen Vårändringsbudget för 2017 medför att den offentliga sektorns finanser försvagas 2017. År 2018–2020 förstärks det finansiella sparandet något till följd av att föreslagna ändringar på skatteområdet är varaktiga, medan övriga förslag bedöms ha budgeteffekter för innevarande år.
De takbegränsade utgifterna blir ca 5,6 miljarder kronor högre jämfört med den beslutade budgeten för 2017. Totalt föreslår regeringen att anslagen ökas med 6,6 miljarder kronor. Av dessa avser ca 1,0 miljarder kronor anslag där volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats. År 2017–2020 växer utgiftstakets andel av potentiell BNP från 27,9 procent till 28,4 procent.
Nivån på överskottsmålet föreslås ändras till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. En sådan nivå på överskottsmålet förväntas leda till att den offentliga bruttoskulden fortsätter att minska som andel av BNP.
Regeringen bedömer att den tydliga avvikelse från överskottsmålet som tidigare existerat inte längre föreligger. Både det finansiella och det strukturella sparandet bedöms från 2016 och framåt ligga inom en rimlig felmarginal i förhållande till överskottsmålet.

Skatter

Regeringen föreslår en ändring av de regler som gäller då en fastighet överlåts till en juridisk person. Ändringen beräknas öka de totala skatteintäkterna med 0,4 miljarder kronor fr.o.m. 2017.
”Skattereglerna för delägare i fåmansföretag (3:12-reglerna) är av betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Vid utformningen av reglerna bör en bra balans mellan vikten av fortsatt goda skattemässiga villkor för företagande och entreprenörskap och syftet att förhindra att arbetsinkomster om-vandlas till lägre beskattade kapitalinkomster eftersträvas. Regeringen planerar därför att ändra 3:12-reglerna utifrån dessa utgångspunkter.”
I övrigt sägs ytterst lite om planerade skatteförändringar. För remitterade skatteförslag inför budgetpropositionen för 2018, se http://www.regeringen.se/artiklar/2017/03/skatteforslag-infor-budgetpropositionen-for-2018/.

Vinster i välfärden

”Vinstjakten som incitament hör inte hemma i välfärdssektorn. Det är centralt att resurserna till välfärden används till just det de är avsedda för.” Välfärdsutredningen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Därutöver sägs ingenting om vinstfrågan.

Här Malin Strids kommentarer till sociala budgeten.
Snabba iakttagelser om vårbudgeten – UO09-12 samt 17 (och lite om kommunsektorns finanser).

Regeringen slår sig för bröstet om de s k välfärdsmiljarderna från i höstas, samt ett antal andra riktade statsbidrag till kommuner och landsting. Varje gång de nämns bör man komma ihåg att:

Kommunsektorns inkomster var 1020 mdr kr 2016 (inkl de 10 välfärdsmiljarderna). Det är klart att 1020 är mer än 1010, men det som verkligen påverkar förutsättningarna för innehållet i välfärden är hur sysselsättningen (och därmed skatteintäkterna) utvecklas.

Riktade statsbidrag kan vara bra för att utveckla sådant som enskilda kommuner eller landsting har svårt att göra själva, t ex stora kompetenssatsningar eller erfarenhetsutbyte över organisatoriska eller geografiska gränser. Regeringens statsbidrag är dock sällan sådana, de handlar oftast om att fylla på litegrann i en (egentligen) rätt stor kassa. Ibland handlar det också om att förstatliga ansvaret för någon symbolfråga (som mammografi).


UO09 (hälso- och sjukvård, socialtjänst, funktionsnedsättning)
Socialtjänsten
  • -       Statsbidraget till individ- och familjeomsorgen ökas från 250 mkr till 400 mkr i VÄB. (egentligen är innehållet i denna satsning bättre än hur de säljer in det, det handlar faktiskt rätt mycket om kompetensutveckling som vi vanligen tycker är bra, men de pratar om bemanning, som rimligen är kommunernas eget ansvar).
  • -       Statens institutionsstyrelse får +65 mkr i VÄB. Bra. Ständig platsbrist. (SiS är en placeringsform för unga med så allvarlig social problematik att de behöver kunna låsas in).

  
LSS
  • -       ”Det är viktigt att lagens intentioner värnas” – dock inga förslag i sak. Möjligen en antydan om att de börjar mjukna något. Eller en till intet förpliktigande fras för att lugna intern kritik. Prognosen för antalet personer med personlig assistans är att minskningstakten ska avta från 2018, efter kraftig minskning under 2016 och 2017.


Hälso- och sjukvård
  • -        Statsbidraget till förlossningsvården utökas med 500 mkr i VÄB, och regeringen avser återkomma i BP.

o   Det är korta pengar, och medger alltså inte att man t ex anställer mer personal eller öppnar nya avdelningar.
o   Att erbjuda förlossningsvård av hög kvalitet är landstingens ansvar. Vill man bli landstingspolitiker bör man kandidera till landstinget, inte bli statsråd (eller riksdagsledamot för V, detta är ju ”deras” satsning)
  • -       Barn- och ungdomspsykiatrin får +100 mkr i VÄB.

o   Regeringen har (oavsett färg) lagt ca 1 mdr per år sedan 1995 i olika satsningar för att utveckla psykiatrin (dessa 100 mkr är alltså en påfyllning av en sådan satsning). Vårdanalys har utvärderat dessa drygt 20 år av riktade satsningar, och kommit fram till att en del enskilda projekt var bra medan de pågick, men har inte lett till några bestående förbättringar. I sämsta fall har det lett till att landstingen själva tagit mindre ansvar för utvecklingen av psykiatrin.
  • -       (höstbudgeten innehöll en rad olika satsningar som i förhållande till hälso- och sjukvårdens totalkostnader är småpengar, men som innebär att man t ex förstatligar ansvaret för mammografi – men inte screening för kolorektalcancer – eller att man förstatligar ansvaret för bidrag till glasögon till 7-19-åringar men inte för 0-6-åringar…)
  • -       Det vården egentligen behöver är strukturreformer. Det finns bra utredningsförslag om det, som bland annat handlar om att bygga ut primärvården. Sådana strukturreformer kan behöva smörjmedel, men det är något helt annat än det regeringen håller på med nu.


  • -       E-hälsomyndigheten får 20 mkr i VÄB för utökade kostnader i samband med flytt till Kalmar. Flytten var en dålig idé från början, och att den skulle innebära ökade kostnader var tämligen uppenbart.



UO10 Sjukförsäkringen
  • -       Ökningstakten planar ut.



Med vänliga hälsningar

Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala seniorer