torsdag 5 mars 2015

VA-PLAN FÖR SKARA KOMMUN. Folkpartiets synpunkter.

En skitsak för stadsbor, men en (i ordets rätta bemärkelse) existensiell fråga för landsbygdsbor. 


Synpunkter från Folkpartiet på VA-plan för Skara kommun, remissupplaga 5 (som är nästan identisk med 4)






ALLMÄNNA SYNPUNKTER


Ändringar från föregående upplaga

Onödigt tidskrävande att inget gjorts för att underlätta sökandet efter ändringarna. Allmänt svårt att jobba med en scannad pdf.



En plan för Enskilda Avlopp?

Folkpartiet menar att ambitionsnivån är hög när det gäller Enskilda Avlopp och är mer omfattande än vad som krävs för att (bara) reducera övergödning. Planen skall enligt förord vara rådgivande, men riktlinjerna som enligt planen skall tillämpas (sid 15, ger inte stort utrymme för bedömningar exempelvis utifrån avstånd till känslig recipient.


som skall underlätta tolkningen av Allmänna Råd (Naturvårdsverket), som ju ofta citerats i föreliggande VA-plan, finns t.ex. begreppet skyddsavstånd nämnt 70 gånger. Detta begrepp återfinns ingenstans i denna plan.
Enligt vår mening borde det f.ö. också råda större proportionalitet mellan det som krävs av kommunens egen anläggning (främst avloppsreningsverket) och det man kräver av andra.

Folkpartiet tycker det är mycket viktigt för presumtivt blivande skarabor, som gärna vill kunna bosätta sig ”på landet”, att veta att de kan få en VA-lösning som uppfyller rimliga åretruntboendekrav. (Vi tror exempelvis att Valle/Varnhemsområdet har en stor outnyttjad potential.)




VA-planens status ?

”Planen” skall enligt det tidigare ändrade Förordet ha status av att vara ett styrdokument och inte vara juridiskt bindande (justerat efter Länsstyrelsens remissvar på version 3). Formen på planen verkar dock inte ha ändrats (mellan version 3 och 5) utan ser ut att vara just en plan. Det kan man f.ö. redan se i den fortsatta texten i Förordet. Där står att planens förslag ska tillämpas!

VA-planen kommer att vara mycket betydelsefull för den nya översiktsplanen. När översiktsplanen revideras skall VA-planen utgöra underlag. Allmänheten har ju möjlighet att påverka en översiktsplan (samråd och utställning). Vilka möjligheter får allmänheten att lämna synpunkter på denna plan som skall ha den betydelsefulla uppgiften att utgöra underlag för översiktsplanen?


Statusklassning av vattenförekomster (20)

Mätpunkter är fåtaliga likaså mätintervall. Det enda besked som ges är att det föreligger risker. Vi ser det som omöjligt att i framtiden kunna läsa av resultat utifrån gjorda insatser när ingångsvärden i stort sett saknas. De föroreningar som är aktuella hänförs till träimpregnering och massaindustri! Kvar är övergödning – kväve och fosfor.



Enskilda avlopps ansvar för övergödning

Detta beskrivs väl generaliserande. Det finns många enskilda avlopp, som inte alls bidrar till övergödning, både på grund av sin placering men också på grund av att fullvärdiga lösningar valts. Dessutom vet vi att stora näringsläckage ofta förekommer från jordbruket. Detta tas knappast alls upp som ett problem.



Vilka fick möjlighet att lämna synpunkter på remissen?

Det är viktigt att remissinstanser som besitter relevant kunskap finns med.

Vattenvårdsdirektören på Västerhavets vattendistrikt tilläts tydligen inte inkomma senare med remissvar (tiden var satt till 16 juni). Länsstyrelsen fick däremot utsträckt tid till augusti! Varför? Det hade varit intressant att ta del av hennes synpunkter.

Varför får en (dessutom bara en) privat företagare möjlighet att göra reklam (mulltoa) (i samma flöde som exempelvis remissvar från Länsstyrelsen)?

Vi undrar också över att SEAB, som medverkat vid planens tillblivelser, utnyttjar möjligheten att uttrycka synpunkter på andras remissvar i ett eget remissvar.

Varför har så få, som haft synpunkter på planen, fått svar (i princip bara Länsstyrelsen) vilket är brukligt vid behandling av andra planer?



Dricksvatten bör inte användas till bevattning

Onödig pekpinne.




Målsättning för dagvatten (10-11)/ En kommentar

Målsättningen ändras från 10-årsregn till 20-årsregn (stora regnmängder under kort tid). Problemet är väl att (de tidigare) 20-årsregnen numera p.g.a. klimatförändringarna tenderar att komma mycket oftare. Insatserna behöver öka, men vi blir troligen inte mer skyddade än tidigare.[xi]




SPECIFIKA SYNPUNKTER PÅ PLANEN



”Uppströmsarbetet” och slambehandling

Uppströmsarbetet anges som något som måste föregå en certifiering enligt REVAQ. Enligt vad vi inhämtat kan detta arbete pågå parallellt med en certifiering.

Folkpartiet anser att ett certifieringsarbete bör inledas snarast. Vi har också noterat samma krav från Naturskyddsföreningen i Skara.

Vi kan inte heller bland de preciserade åtgärderna se något som för slamfrågan närmare en certifiering.

F.ö. bör målet om återvinning och kretslopp gälla hela Skara.



Övrigt vad gäller avloppsreningsanläggning och hela verksamhetsområdet
          
Beskrivningen av reningsverket och tillhörande verksamhetsområde får relativt stort utrymme. En mängd fakta presenteras (exempelvis längderna på dricksvattenledningarna, dagvattenledningarna och avloppsvattenledningarna) utan att det relateras till något. Vi får inte reda på mycket om var utmaningarna finns (utöver att man uttrycker att man vill bli bättre på underhåll och satsa på att förbättra dagvattenhantering). F.ö. tycker man allt fungerar bra som det är. Bland åtgärdsplanerna finns inte några större förändringar eller ambitioner. Vi hänvisas till att lita på det som sägs - att allt är bra - och man sätter ingen press på sig själv. Ändå är status på Dofsan som är reningsverkets recipient extremt dåligt. Symptomatiskt är väl att man genast försvarsreagerar då många i remissvaren påpekar den dåliga vattenkvaliteten i reservvattentäkten. Slamfrågan har vi berört ovan. 

Vi menar att Skara kan bättre.

Om ambitioner i stort sett saknas för den egna anläggningen är den desto större när det gäller enskilda avlopp.

Ett antal citat från olika myndigheter skall rättfärdiga krav på kretslopp genom delat avlopp i olika fraktioner (helst tre), vattensnål teknik och toalösningar med fritidsboendestatus. Krav som dessutom kan vara mycket dyra att uppfylla och lösningar som fortsatt har barnsjukdomar. Det som det ställs krav på skall enligt vår mening göra troligt att det leder till verkliga förbättringar för miljö och hälsa. 

Folkpartiet menar att det är bra att i en översiktsplan ha höga ambitioner, men det är inte rätt att ställa så generella krav när de verkliga omständigheterna ser så olika ut. Det är dessutom olagligt kan vi se i remissvaren. Vi tycker också att kretsloppstanken bör få större genomslag vad gäller VA och att den rimligen bör gälla hela VA-kollektivet.  F.ö. kanske ambitionen skall begränsas till återvinning av näringsämnen. Ett riktigt kretslopp bör vara slutet och inte inbegripa lastbilstransporter.

Vi saknar alltså ett djupare resonemang kring de olika förslag till lösningar som finns. För människor innebär förelägganden om ändrat VA ofta dyrbara investeringar, som kan omöjliggöra fortsatt boende på fastigheten. Tabellen med JA och NEJ på sidan 15 (som vi f.ö. menar har ett stadsperspektiv) rimmar dåligt med planens uppgivna status att vara mer principiell än precis.




Krav för att bli inkopplad på kommunalt vatten

För att bli inkopplad på kommunalt vatten (gäller utöver enskilda bara två vattenföreningar) krävs av kommunen godkänt avlopp.

Folkpartiet ser detta som potentiell utpressning som riskerar ställa fritidsboende med sporadiskt nyttjande av sin fastighet mot åretruntboende. (Anslutning till kommunalt vatten i sig kommer givetvis inte medföra någon försämring av status på vattendrag, sid 9.)



Styra med taxor (sid 10, 13) ?

Subventionering alternativt låta en annan del av kollektivet (för andra tjänster) betala utöver ”självkostnadspris” tycker vi man bör vara försiktig med. Dessutom blir det svårt att ändra förutsättningarna genom att grunden för taxeringen inte har med beteende att göra utan hänger ihop med en tidigare investering, som kräver en ny stor investering för att ändra. Vi har förutsett att taxorna som hänvisas till gäller VA- taxor. (Länsstyrelsen påpekar att det också kan röra sig om tillståndstaxor, som vi alltså inte har trott.)

En intressant point gör Jessica Rytter, avfallsingenjör på AÖS:

Sammantaget gör AÖS bedömningen att intentionerna om ökat kretslopp är goda och
ska eftersträvas men konstaterar samtidigt att kostnaden får den enskilda
fastighetsägaren får anläggande och drift av enskilda avlopp sannolikt ökar, det
senare till följd av att kostnaderna för tömning och behandling sannolikt ökar med
ökade krav. Fastighetsägarens ökade kostnader i kombination med att "kommunen
ska ha en generös anslutning av enskilda bostadshus till kommunalt vatten och
avlopp" kommer troligen styra mot att många istället för att ha enskilda avlopp
kommer vilja ansluta sig till kommunens VA-nät. En effekt av det blir därmed
troligen, i vart fall inte i initialskedet, att avloppet inte kommer vara av s.k.
källsorterande typ.




SYNPUNKTER SAMMANFATTNING

Vi tycker att planen har höga ambitioner, men att ambitionerna nästan enbart riktas gentemot enskilda avlopp och inte gentemot kommunens egen anläggning och egna verksamhetsområden.

Vi är oroliga för att man inte tydligare uttrycker en ambition att försöka anpassa förslagen till presumtiva risker och möjliga förbättringar. Vi ser alltså inte en tydlig koppling mellan (dessa mycket generella) förslag till åtgärder och de effekter dessa kan få.

Påståendena om enskilda avlopp som orsak till problem i (just) våra vattendrag kan ha fog för sig, eller kanske inte, i den utsträckning som påstås. Vi saknar fakta inom många områden. Därmed ges ett stort utrymme för förutfattade meningar.

Resonemang kring kretslopp upptar stor del av planen. Mer konkreta idéer om hur detta kan konkretiseras till robust resurseffektiv hantering saknas dock.

Vi vill att SEAB höjer ambitionsnivån vad gäller kommunens egen anläggning.
I denna ambition bör en certifiering av slam ingå.

Vi tycker det tydligare bör framgå vilken typ av dokument detta är och föreslår därför att planen får namnet VA-strategi för Skara kommun.


För Folkpartiet



Karl-Gustav Bynke                                               Anita Afzelius-Alm
gruppledare                                                          














Inga kommentarer:

Skicka en kommentar