ETT ORANGERI OCH CREPERIE I BOTANISKA TRÄDGÅRDEN I SKARA

Så här tror man det ursprungliga orangeriet såg ut

EN SOCIALLIBERAL TYCKER

ETT ORANGERI OCH CREPERIE  I BOTANISKA TRÄDGÅRDEN I SKARA

I centrala Skara finns sedan gammalt en vacker park, anlagd på 1700-talet, som kallas ”Botaniska Trädgården” eller i dagligt tal bara ”Botan”. Botan består idag av en vackert uppvuxen park dominerad av grupper av stora ädla lövträd av olika slag. Skara kommun har under senare år utvecklat parken med blomsterplanteringar, örtagård, ny entré m.m.

Fortfarande finns dock mycket att göra. Det finns t.ex. ingen publik verksamhet eller naturlig träffpunkt i parken, trots att den ligger mitt ibland bostäder, skolor, äldreboenden m.m. Det saknas liv i parken! Botan skulle kunna vara ett centrum för livligt socialt umgänge och en bättre utnyttjad resurs för att höja stadskärnans kvalitét. När Teglagärdet om några år byggs ut med fler bostäder så blir nog Botan ännu mer frekventerat än idag.

Folkpartiets förslag är att återskapa det orangeri (växthus för citrusfrukter m.m.) som fanns i Botan på 1700/1800-talet, och kombinera det med en enklare servering, ett creperie (franska för pannkakskafé).

Det finns idag ett stort och växande trädgårdsintresse i Sverige, och samtidigt en önskan att stimulera lokalt företagande med lokala råvaror, samt att utveckla stadskärnan. Vi tror att detta förslag är en bra kombination av dessa önskemål, och ligger i tiden. Dessutom har det alltså en genuin kulturhistorisk bas i det orangeri som en gång fanns i Botan.

Uppbyggnaden kan ske i samarbete mellan kommunen, näringslivet och EU-fonder. Lämplig finansiering är t.ex. EU:s regionala strukturfondsprogram som administreras av Tillväxtverket. Själva verksamheten i orangeriet/creperiet kan sedan drivas av en privat entreprenör eller som s.k. ”socialt företag” – inte av kommunen själv.

Bakgrunden är att professor Petter Hernqvist startade veterinärutbildningen i Skara på 1700-talet, och anlade 1803 också ett orangeri i Botan. En bevarad ritning visar byggnaden som var ca 15 meter lång och 4 meter bred, fasaden var drygt 4 meter hög med glasfönster, medan taket sluttade ner mot den bakre väggen som fungerade som värmemagasin. Huset var indelat i tre rum, där mittrummet var ouppvärmt, medan gavelrummen värmdes med kakelugnar. Orangeriet tycks ha legat ungefär mitt i den södra tredjedelen av Botan. En anställd trädgårdsmästare skötte anläggningen och planteringarna i Botan.

Idag finns det ett stort intresse för att restaurera och återskapa orangerier och växthus i Sverige. Ofta kombineras de med någon form av servering eller café. Flera böcker har utkommit om detta ämne. Näraliggande exempel är växthuset på Hällekis säteri, Kinnekulle, och planerad återuppbyggnad av orangeriet på Gunnebo slott, Mölndal. I mindre skala har privata växthus och trädgårdsintresse blivit en stor folkrörelse. Ett nyuppfört orangeri i Botan måste kanske inte vara helt identiskt med det ursprungliga, men ändå följa en traditionell utformning av sådana anläggningar.

Skara kommun borde ta initiativ till en förstudie där man mera i detalj utreder förslaget, med utformning, huvudmannaskap, finansiering, drift m.m. Lämpliga samarbetsparter är Tillväxtverket, Da Capo Trädgårdslinje i Mariestad, det lokala näringslivet, kulturmiljövården  m.fl. Det vore kanske ett lämpligt ämne för ett examensarbete på Da Capo:s trädgårdslinje.

Idén om ett orangeri i Botan har ursprungligen lanserats av Folkpartiets ordförande Karl Gustav Bynke och jag tycker att den förtjänar större uppmärksamhet.

Jan-Erik Augustsson (FP)

Jan-erik.augussson@telia.com