måndag 13 juli 2015

Svensk växtförädling kramas ihjäl av Greenpeace och Naturskyddsföreningen. Del 2.

Figur 6. Bladmögel/brunröta – potatisodlarens gisselBilden hämtad ur boken Bortom GMO.
I första delen av min lilla serie om svensk växtförädling berättade jag vad som hände med Olof Olssons köldtåliga aspar som fått denna goda egenskap tack vare GMO. 

Den här gången handlar det om potatis.
En sjukdom på potatis, som länge tilldragit sig speciellt intresse är bladmögel (Phytophthora infestans). Svampen angriper först bladen och sedan knölarna där den framkallar brunröta.

Nästan alla nuvarande potatissorter är känsliga och måste besprutas – ofta 10-12 gånger under växtperioden – för att hålla svampen borta och säkra både skörd och kvalitet. Sprutar man inte blir det 80 procents skördeminskning när sjukdomen slår till.  Potatis är en av de grödor i Europa som förbrukar den största mängden kemiska bekämpningsmedel.

År 2006 gjordes de första fältförsöken med sorten Fortuna, som innehåller två resistensgener som införts med genteknik. Resistensen blir därmed mer hållbar än resistens baserad på endast en resistensgen.

Sorten skulle marknadsföras 2013 – 2014 men den har dragits tillbaka; företaget (BASF) menar att den politiskt – inte vetenskapligt – baserade godkännandeprocessen omöjliggör för de stora växtförädlingsföretagen att verka i Europa.

 Någon resistent potatis finns därför inte nu för odling inom EU. En faktor är att fältmässiga försök i EU regelmässigt vandaliseras av aktivister.

Stärkelserik potatis 
I Sverige ville Lyckeby stärkelse ta fram en extra stärkelserik potatis som skulle användas inom pappersindustrin. Kristofer Vamling var på den tiden anställd på växtföretaget Svalöf Weibull och arbetade nära den ansvariga forskningsgruppen.

De skånska försöksodlingarna var omfattande och inget antydde då att GMO skulle bli en så het potatis. Vi mötte inte några protester, vare sig från miljörörelsen , närboende eller kommunalpolitiker säger Kristofer Vamling.

Efter flera lyckade fältförsök hamnade projektet i malpåse i väntan på att EU skulle utforma regler för godkännande av GMO. Först 2010, 14 år efter det att en ansökan om kommersiell odling lämnades in kom marknadsgodkännandet.

En fabrik i Tjeckien stod redo för att utvinna stärkelsen från potatisen. Då inträffade en malör som bidrog till ytterligare försening. I en provodling hade det kommit in två partier potatis (av 14) som var av en annan sort.

Det ledde bland annat till att både BASF och Plant Science Sweden fick böta 100 000 kronor vardera och marknadsgodkännandet annulerades.
BASF fick trots hopblandningen tillbaka tillståndet från Jordbruksverket men den här gången med ännu strängare föreskrifter.

På eget bevåg DNA-testades alla potatisar inför nästa säsong. Men Greenpeace hade vaknat och bestämde sig för att försöka hindra utsättningen. En torsdag i slutet på maj 2011 kedjade ett tiotal aktivister fast sig i lagerdörrarna på lantbrukaren Mattias Laitamaas gård i Nedre Vojakkala några kilometer norr om Haparanda. Där förvarades ett antal lådor märkta BASF med omkring 600 000 GM-potatisar redo för sättning.

 Polisen körde bort Greenpeaceaktivisterna , men några dagar senare var de tillbaka och då många fler. Konflikten drog folk från hela Europa. Utöver att blockera lagerlokalen knackade aktivisterna dörr och delade ut flygblad. Till slut åkte Kristofer Vamling själv upp till odlingarna.

Tiden började bli knapp. Om inte knölarna kom i jorden skulle de inte hinna växa till sig tillräckligt före skörden. Lokalmedierna intervjuade aktivister, företaget och invånare. Rikstäckande medier hakade på. Till slut tröttnade polisen och grep nio av aktivisterna för olaga intrång och egenmäktigt förfarande.

Efter tre veckor av förseningar kunde man till slut sätta potatisen. För Greenpeace var aktionen ändå lyckad. Den 16 januari 2012 meddelade BASF att men gett upp tanken på produktion i Europa. I stället skulle man satsa på Amerika och Asien.

Bengt Lindhé
___________________________________________________ 

Kvarnliden 5
532 31  SKARA
0511-16680

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar