75% AV ELFÖRBRUKNINGEN I EUROPA I EN SAMMANKOPPLAD ELMARKNAD

1047129_transmission_towers

http://www.sero.se/priser.html

Ibland kommer mycket stora nyheter aldrig till allmän kännedom. Hur många vet att elmarknaderna i Norden, Baltikum, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Polen och Österrike kopplades samman i ett gemensamt datasystem den 4 februari i år. Avsikten är att på det sättet harmonisera prisberäkningen för dessa marknader. Det här stod att läsa på bloggen Second Opinion Energi den 3 februari i år. Syftet med detta EU-samarbete är att handeln mellan de olika marknaderna skall öka och därmed reducera prisskillnaderna mellan länderna.

 Man kan jämföra den nya europeiska elmarknaden med de fyra elprisområden vi har i Sverige i dag. Ibland har vi samma elpris i hela Sverige men inte alltid. Det hela hänger på elkablarnas överföringskapacitet mellan områdena. Detsamma gäller prisskillnaderna mellan de nordiska länderna som hanteras av Nord Pool Spot, vars VD Mikael Lundin intervjuades i den nämnda artikeln i Second Opinion Energi. Vi kommer sannolikt aldrig att få ett identiskt pris på el inom hela det sammanlänkade EU-området eftersom kabelkapaciteten inte kommer att kunna byggas ut till 100 procent.

Den s.k. förnybara elen ställer till problem. Blåser det mycket blir det mycket el. När det är vindstilla kopplar vi på vattenkraften. Utbyggnaden av den svenska vindkraften har resulterat i en omfattande utbyggnad av det svenska kraftnätet som vi alla är med och betalar genom höjda nätpriser. Även detta är i stort sett en hemlighet för de flesta av oss. Enligt Vetenskapsakademien räcker vattenkraften i Sverige för att reglera variationen i den förnybara elen upp till 10 TWh per år (och där är vi nu). Om detta är anledningen till att utbyggnaden av den svenska vindkraften under andra kvartalet i år blev 83 % lägre än motsvarande period i fjol har ingen gett svar på.

I den nämnda artikeln i Second Opinion Energi anför Mikael Lundin att han med oro ser på vad subventioner av den förnybara elen för med sig ur ett marknadsperspektiv. I Sverige får t.ex. vindkraftproducenterna 20 öre mer per kWh än övriga elproducenter. Lundin anger inget svar på frågan. En blick på Tyskland ger en antydan om vad som kan ske. Eftersom den förnybara elproduktionen går ner till noll under vissa perioder måste man ha en parallell produktionsapparat som då kopplas in. Det är för dyrt att bygga naturgasdrivna kraftverk för denna hackiga produktion. Det blir den billiga brunkolen som då ökar och Tyskland har därför i dag ett större utsläpp av koldioxid än vad man hade i mitten av 1990-talet.

Bengt Lindhé

_______________________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se