BRASILIEN FÖRST MED FLEX FUEL BILAR

USA går i väntans tider på att kongressen skall godkänna Open Fuel Standard Act of 2013 som skall göra det möjligt för de amerikanska bilisterna att fritt välja mellan bensin, metanol och etanol när de tankar sina bilar. Flex Fuel Vehicles (FFVs) kan då bli tillgängliga i bilhandeln och metanol liksom etanol blir tillgängliga på mackarna i den takt man hinner ställa om från ren bensin. Det stora som hänt i USA är den plötsliga tillgången till nästan obegränsade mängder metanol som kan produceras till mycket konkurrenskraftiga priser av den naturgas som nu produceras från skiffrar med helt nya metoder. Går Open Fuel Standard Act igenom väntar en dramatisk scenförändring. OPECs monopolprissättning på olja kommer inte längre att påverka drivmedelspriserna i USA. Hur vi kommer att påverkas av detta kan vi inte föreställa oss.

Israel har med 1 miljon dollar prisbelönat de amerikanska forskare som uppfann metoden att i ett steg transformera naturgas (metan) till metanol. Man har stora naturgastillgångar strax utanför sin egen kust i Medelhavet som snart skall befria landet från den dyra oljan från de angränsande oljeproducerande arabländerna.

I skuggan av allt detta har utvecklingen i Brasilien kommit i skymundan. Brasilien har nyligen passerat Storbritannien som världens sjätte största ekonomi efter USA, Kina, Japan, Tyskland och Frankrike. Mycket stor jordbrukspotential har gjort att tillgången till etanol i stort sett är obegränsad i Brasilien.

Redan 1980 blev etanol tillgängligt på alla mackar för bilar som kunde köra på etanol. Det var först 2003 som man fick Flex Fuel bilar som kunde tankas med bensin eller etanol beroende på priset. Bilarna kände själva av vilken sorts soppa det var i tanken. Redan året efter var 22 % av de sålda bilarna Flex Fuel och år 2010 hade den siffran gått upp till 94 %. På den brasilianska marknaden finns det i dag 80 olika bilmodeller med Flex Fuel från de 12 ledande biltillverkarna. Alla de kända märkena är med i bilden.

Vi kan m.a.o. konstatera att Brasilien var först med Flex Fuel även om man där bara väljer mellan bensin och etanol. I USA blir det metanol som blir huvudkonkurrenten till bensin. Metanol kostar nu inte mer än 1,64 kronor per liter i USA. Om Open Fuel Standard Act antas av den amerikanska kongressen kommer världsekonomin plötsligt att få nya spelregler.

Bengt Lindhé

------------------------------------

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

EN MILJON DOLLAR TILL METANOLFORSKARE

Israeliska staten har prisbelönt George A. Olah och G.K. Surya Prakash med 1 miljon dollar för deras innovationer när det gäller alternativa fordonsbränslen. Olah är nobelpristagare i kemi och Prakash är hans medarbetare på University of Southern California. Deras första bedrift var att påvisa att metanol kan tillverkas av koldioxid från skorstenar eller från atmosfären i kombination med vatten. Det går åt energi i den processen. Vi kan späda ut vanlig bensin med metanol och utan större kostnad kan moderna bilar ställas om för ren metanoldrift. DME (dimetyleter) är en gas som metanolen kan omvandlas till. För den tyngre trafiken passar DME bättre än metanol. Vi har redan fyra mackar med DME i Sverige. Den första macken byggdes i Kungens kurva. Svartlut från papperstillverkning i Norrland låg bakom den DME som var tillgänglig på de nämnda mackarna för ett lyckat projekt med 10 Volvo lastbilar i kommersiell trafik som tillsammans gått över en miljon kilometer.

Bedrift nummer två av Olah och Prakash var att påvisa att metanol kunde tillverkas av metan i ett enda steg. Energin för processen kommer från det första steget i processen där en del metan förbränns. Den naturgas (metan) som nu är tillgänglig i USA tack vare fracking av skiffrar gör att metanol i mycket stora mängder kan bli tillgängligt där. Med flex-fuel bilar som går att köra med metanol, etanol eller bensin har man nu en teknik som i ett steg kan befria världen från OPEC:s universella styrning av priset på olja.

Sannolikt kan Israel bli det land i världen som först av alla på bred front kommer att tillämpa tekniken för tillverkning av metanol/DME från metan. Utanför Israels kust i Medelhavet finns under havsbotten rika fyndigheter av naturgas som ju är metan. Priset till Olah och Prakash bekräftar Israels ambition att så snart som möjligt bli kvitt grannländernas oljemonopol. Premiärminister Netanyahu föreslog nyligen i ett tal att de dominerande alkohol-bränsleekonomierna Amerika, Brasilien och Kina skulle gå samman för att skapa en värld med fordonsbränslen vars priser avgjordes av den fria marknaden.

Bengt Lindhé

------------------------------

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

KOMMER USA ATT BRYTA OPEC:s OLJEMONOPOL?

Jag har i två tidigare artiklar redovisat att Metanol är en alkohol som kan framställas helt fossilfritt av vatten och koldioxid från skorstenar eller från atmosfären. Man måste då tillföra energi. I dagsläget när den nya tekniken med s.k. fracking tillämpas vid utvinning av metan från skiffrar översvämmas inte minst den amerikanska marknaden av billig metan, som i ett steg kan omvandlas till metanol. Vid all oljeutvinning får man samtidigt metan. På många ställen i världen, även i USA, bränner man (flaring) den här metanen. Ingen har räknat ut hur mycket metan det handlar om men det rör sig om astronomiska volymer. Man kan köra bilar på metanol efter marginella ändringar av insprutningen, inget sot i avgasröret. En nackdel är att tanken måste vara större om man vill ha samma räckvidd som med en bensinmotor. I framtiden kommer sannolikt metanol att användas som bränsle i elbilar vars el genereras i bränsleceller (DMFC, Direct Methanol Fuel cell). I det fallet räcker volymen på gamla bensinbilen för att ge samma körsträcka. I avgasröret kommer vattenånga. Med DMFC har man en elbil som man inte behöver ladda. Att tanka den nödvändiga metanolen görs lika snabbt som en bensintankning.

Metanol kan enkelt omvandlas till DME (dimetyleter) som är en gas men som blir vätska redan vid 5 bars tryck. Mycket lägre tryck än som krävs för metan för att inte tala om väte. De tyngre motorerna drivs med fördel med DME. Volvo har redan lastbilar som drivs med DME i Sverige. Den förste DME-macken byggdes i Kungens kurva för ett par år sedan. Nu har ytterligare tre tillkommit. I dagarna förbereder Volvo lansering av DME-lastbilar i USA.

Det händer dramatiska saker i USA just i dessa dagar. 2005 var USA till 60 % beroende av import för sin oljeförsörjning. I dag är man nere på 36 % och bara 9 % av oljan kommer från mellanöstern. Man har också i USA utvecklat bilar som man kallar Flex-Fuel. Det innebär att man kan tanka med etanol, metanol eller bensin. Bilen själv håller reda på vad som finns i tanken. Metanol kan man nu köpa för 1,64 kronor per liter i USA. Det som akut hindrar en snabb övergång till metanol för personbilarna och DME för lastbilarna är lagar som hindrar biltillverkarna att tillverka Flex-Fuel-bilar och drivmedelshandeln att tillhandahålla metanol-DME. En ändring av dessa lagar är sannolikt också en förutsättning för Volvos exportsatsning. Det är bara en tidsfråga innan metanproduktionen i USA efter omvandling räcker för att förse landet med den metanol och den DME som den amerikanska trafiken skulle behöva.

Det finns ett lagförslag som heter Open Fuel Standard Act of 2013 som just nu övervägs i amerikanska kongressen. Går detta lagförslag igenom liksom förslaget att tillåta Flex-Fuel bilar resulterar detta i en dramatisk revolution av den amerikanska biltrafiken, lägre kostnader och mindre koldioxidutsläpp. Hur det kommer att påverka oss och den internationella oljehandeln räcker fantasin inte till för att lista ut. Man kan bara gissa att volvoaktien kommer att stiga hemma hos oss.

Bengt Lindhé 

FOSSILFRI TRAFIK – METANOL FRÅN MÅNGA OLIKA KÄLLOR

I en tidigare artikel redovisades hur bränsleceller som drivs med metanol (DMFC, Direct Methanol Fuel Cell) kan göra trafiken fossilfri. En DMFC-bil drivs med en elektrisk motor. Elen kommer från ett batteri som successivt laddas från en bränslecell. Det som producerar elen är metanol i kombination med luftens syre. Redan i dag drivs en del lagertruckar med DMFC. Det som återstår är att anpassa kapaciteten i bränslecellerna så att elen räcker för en bil. det forskas intensivt i världen för att göra trafiken fossilfri. Toyota, som nyligen berättade om sin nya bränslecellbil som drivs med väte, har ett forskarlag på 500 personer som arbetar på nya lösningar.

En DMFC-bil är lika tyst som en elbil. En batteridriven elbil har accelerationsvärden som vi knappast vågar tänka på (från noll till 100 km/h på  mindre än 10 sekunder). En normaltank med metanol i en DMFC-bil räcker lika många mil som om vi hade tankat med bensin eller diesel. Att ladda en elbil tar timmar i anspråk. Att tanka en DMFC-bil tar inte längre tid än att tanka en bensinbil. Avgaserna är vattenånga.

När DMFC-bilen är här hoppas vi att landets mackar har kompletterat utbudet med metanol. I väntan på DMFC-bilen  kan vi successivt gå över till att köra våra förbränningsmotorer med metanol. Vi skulle som ett första steg kunna introducera M 10 – bensin (10 % metanol och 90 % bensin). Vanliga bilar kan utan några ändringar köra på en sådan blandning.  Med ändringar i insprutningsutrustningen inom en kostnadsram på tusenlappen skulle man kunna köra på M 90. Framtidens bilar blir sannolikt Flexifuel. De finns redan i USA. De håller själva reda på om det finns bensin, etanol eller metanol i tanken.

Varifrån kommer då metanolen? Metanol är detsamma som träsprit. Det är den enklaste alkoholen och det blir ingen sot i avgaserna. Björn Gillberg producerar metanol med restprodukter från skogen. Rötning av avfall och gödsel producerar metan som med fördel omvandlas till metanol. Nobelpristagaren George A. Olah har lärt världen att tillverka metanol av koldioxid från skorstenar eller från atmosfären i kombination med vatten. Det går åt energi i den processen. På Island tillämpas redan den modellen med koldioxid och energi från jordens inre.

Olahs senaste bidrag till utvecklingen är att i ett enda steg transformera naturgas (metan) till metanol. Här kommer energin från själva metanolen. Med tanke på den fantastiska utvecklingen av naturgasproduktion från skiffer som världen nu ser med början i USA är det ett historiskt framsteg.

Nästa artikel handlar om diskussionerna i USA om att bryta OPEC:s oljemonopol och ersätta bensin och diesel med inhemskt producerad metanol och DME. Där redovisas också vad DME är för något.

Bengt Lindhé

-----------------------------------------------

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

BRÄNSLECELLER GÖR OSS FOSSILFRIA OCH REVOLUTIONERAR TRAFIKEN

Den tyska tidningen Der Spiegel hade i början av november en notis som förtjänar att uppmärksammas. Den berättade att Toyota nu tillverkar en bil som drivs med hjälp av en bränslecell. I vår bok Drivmedel av koldioxid och vatten berättade J-G Hemming och jag hur en bränslecell fungerar. I en konventionell bränslecell är väte drivmedlet. Det reagerar med luftens syre i bränslecellen och producerar el. Det är elen som driver bilen. Det är med andra ord en elbil som man inte behöver ladda. Bilen kan köras 60 mil på en tankning och har därför inte plug-in bilarnas nackdel med en kort räckvidd efter varje laddning av batterierna. Den här bilen visas i slutet av november på Toyotas motor show och kommer att finnas på marknaden 2015.

Nackdelen med Toyotas bränslecellbil är att den drivs med vätgas som måste finnas i en tank med ett tryck på 700 bar. Det finns också bränsleceller som drivs med metanol. De kallas DMFC, Direct Methanol Fuel Cell. Den kanadensiska firman Ballard, pionjär på vätebränsleceller, har insett detta och övergått till DMFC, som är den sannolika lösningen på trafikens koldioxidproblematik. Man slipper den externa uppladdningen av batteriet. Man slipper stora och dyra trycktankar för väte. Metanol kan tillverkas av koldioxid och vatten. Koldioxiden kan hämtas från atmosfären. Med DMFC reduceras trafikens bidrag till atmosfärens CO₂-halt till noll.

När vi skrev vår bok för tre år sedan fanns ingen bil som drevs med el från en bränslecell. Det centrala budskapet i vår bok var därför att vi skulle driva förbränningsmotorerna med metanol i stället för bensin eller diesel. Lägre energitäthet i metanolen jämfört med bensin gör att vi skulle behöva en tank som i stort rymmer dubbelt mot bensinbilens.

I jämförelse med bensin/diesel har metanol halva energiinnehållet, men DMFC har dubbla energieffektiviteten jämförd med en förbränningsmotor. Densiteten för såväl metanol som bensin och diesel kan som grovt räknat sättas till 0,8 varför den enkla slutsatsen blir att oavsett om vi räknar med vikt eller volym kommer det att gå åt lika mycket metanol som den bensin/diesel som metanolen ersätter i alternativet med DMFC. Någon större tank behövs inte med DMFC.

Metanol och bränsleceller kan ge oss en helt fossilfri trafik. I kommande artiklar redovisas lösningarna för den tunga trafiken, sjöfarten och flyget liksom alternativa sätt att tillverka metanol.

Bengt Lindhé

____________________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se