Sourced from Fertilizers, Climate Change and
Enhancing
Agricultural Productivity Sustainably, IFA 2009 (www.fertilizer.org.au)
|
Haber
var en tysk kemist som 1908 fick patent på en metod att framställa ammoniak
från luftens kväve som utgör 78 % av atmosfären. För sin bedrift fick han
Nobelpriset i kemi 1918. Carl Bosch utvecklade senare metoden i industriell
skala och för det fick han samma pris 1931. De första tillämpningarna var inte
bara fredliga. Av ammoniak kan man tillverka nitroglycerin och andra
sprängmedel som den tyska armen använde flitigt i första världskriget.
Upptäckten fördröjde därför de allierades seger över Tyskland i det kriget.
Sammanlagt
räknar man med att sprängmedelstillverkningen ledde till 100 – 150 miljoner
döda i olika krig under 1900-talet.
Det
positiva är att Haber-Bosch-metoden möjliggjorde industriell tillverkning av
kvävegödning för jordbruket. Tack vare detta har antalet människor som kan leva
på ett hektar åkermark ökat från 1,9 till 4,3 personer under perioden 1908 till
2008. Bortåt hälften av skördeökningarna under denna tid kan tillskrivas
kvävegödslingen. I dagsläget är det i runda tal hälften av jordens befolkning
som lever tack vare Haber-Boschs kväve. Världens behov av kvävegödning uppgår
till 100 miljoner ton per år. I Europa och USA har vi sett en lyxbetonad
utveckling mot en ökad köttproduktion tack vare tillgången till
kvävegödselmedel. Andra delar av världen har inte hängt med i den utvecklingen.
Enligt FAO lider än i dag 850 miljoner människor av undernäring.
Bioenergi
och biodrivmedel står för 10 procent av det globala energibehovet. I en framtid
med en nödvändig reduktion av koldioxidutsläpp kommer kvävegödslingen att spela
en stor roll om volymen av bioenergi och biodrivmedel skall öka i omfång.
En
nackdel i vår nuvarande kväveanvändning är bieffekterna av det kväve som inte i
slutändan resulterar i livsmedel och större grödor. Av de ovan nämnda 100
miljonerna ton kväve är det bara 17 miljoner som återfinns i produkterna. Av
mellanskillnaden går hälften till atmosfäriskt kväve vilket i sig är harmlöst
bortsett från den energi som förslösats i onödan vid dess framställning. Den
återstående hälften passerar luft, mark och vatten innan det till slut åter
blir atmosfäriskt kväve. Under den resans gång kan kvävet ha många effekter som
vi inte har en fullständig bild av. Helt uppenbart måste vi arbeta för att
reducera dessa mängder. Emissioner av kväveoxid och ammoniak till atmosfären
har femfaldigats jämfört med tiden före industrialiseringen. Mycket av det
reaktiva kvävet lagras i kvävebegränsade ekosystem och leder till oavsedd
gödning och förlust av biologisk mångfald. Kväve som följer med vattnet ut i
havet bidrar till algblomning och miljöförstöring av vattnet.
En
positiv effekt av överskottskvävet är ökad tillväxt i skogarna vilket i sin tur
reducerar koldioxidutsläppen.
En
sannolik framtida utveckling av jordens befolkning är en tillväxt till 9
miljarder för att sedan stanna där. Potentialen för att öka arealavkastningen
av livsmedel är stor och den kan hålla samma hastighet som folkökningen som
innebär att den odlingsbara ytan inte behöver öka. Man räknar också med en
effektivisering av kväveanvändningen vilket reducerar behovet av en
produktionsökning. En faktor som verkar i motsatt riktning är att en ökad
rättvisa på jorden kommer att resultera i en ökad köttproduktion. Om
efterfrågan på bioenergi ökar kan det resultera i ett årligt behov av 200
miljoner ton kväve per år mot dagens 100.
Livsmedel
och militär säkerhet var drivkrafterna bakom Habers uppfinning. För oss är en
oförstörd miljö den främsta drivkraften. Framtida mål är att öka effektiviteten
i kvävetillverkningen, reducera behovet av kväveintensiva biodrivmedel och
tillverka proteiner och aminosyrer med ökad effektivitet jämfört med
traditionella produktionsmetoder.
Artikeln
slutar med en fråga. Om vi om hundra år blickar tillbaka, kommer vi då att
hitta något patent som påverkat världen på samma sätt som Habers gjorde under
sina första 100 år.
Bengt
Lindhé
_________________________________________________
Bengt
Lindhé
Kvarnliden
5
532
31 SKARA
0511-166
80
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar