Vår bästa tid är nu

Progress, Ten Reasons to Look Forward to the Future heter en bok på engelska av den svenske författaren och debattören Johan Norberg. Norberg är född i Stockholm 1973. Med tanke på att han inte blir mer än 44 år i år är det mycket anmärkningsvärt att han har hunnit ge ut inte mindre än 19 böcker innan han gav sig i kast med den här.

Första kapitlet handlar om Livsmedel. Bokens första bild illustrerar att andelen av jordens befolkning som lider av undernäring har reducerats från 50 % år 1945 till 11 % 2015. Sverige förklarades fri från kronisk hunger i början av 1900-talet. Det är inte minst nya metoder för tillverkning av kvävegödselmedel som bidragit till den mirakulösa effektiviseringen av växtodlingen.

Det började med att man upptäckte att chilesalpeter var en utmärkt kvävekälla. Som alla vet är chilesalpeter ansamlad fågelspillning och man förstod ganska tidigt att tillgången i längden inte skulle motsvara en långsiktig global efterfrågan. Ett avgörande genombrott kom i början av 1900-talet med Haber-Bosch-metoden som gjorde det möjligt att i industriell skala tillverka ammoniak av väte och atmosfäriskt kväve.

Efter det kom agronomen Norman Borlaug från Iowa som med sin gröna revolution lärde världen att växtförädling och konstgödning kan rädda jordens befolkning från svält. Han revolutionerade jordbruket främst i Mexiko och Indien. Han är den förste mannen i världen som räddat en miljard liv.

Andra kapitlet handlar om hygien. En faktor som vi helt har glömt är inslaget av hästar i stadstrafiken. År 1900 lämnade hästarna i New York dagligen mer en miljon ton gödsel och urin på gatorna. Ingen kunde undgå stanken. Den dåliga hygienen resulterade i dödliga epidemier. Två utbrott av kolera mellan 1848 och 1854 i London dödade 25 000 människor. Den förväntade livslängden i Kenya ökade med nästan 10 år mellan 2003 och 2013.

Tredje kapitlet handlar om den förväntade livslängden. Så sent som år 1900 var den genomsnittliga livslängden i världen 31 år, nu är den 71 år. Vaccinerna gjorde underverk mot pandemierna. Mödradödligheten i samband med förlossningar var 1 dödsfall per 100 födslar år 1800 i Finland och Sverige. I dagsläget är det färre än 1 per 10 000 födslar. Hälsan i ett land ökar med välståndet.

Kapitel fyra handlar om extrem fattigdom som i en tabell definieras som mindre än 1,9 dollar per dag. Den andel av världens befolkning som är extremt fattiga var 44,3 % 1981 men har reducerats till 9,6 % 2015.

Mordfrekvensen i världen avhandlas i kapitel fem. På 1500 talet hade antalet mord per 100 000 invånare i Europa gått ner till 19 och ligger i dagsläget runt 1. 

Även på miljösidan som avhandlas i kapitel 6 har det skett väsentliga förbättringar. Vi minns alla den stora oron för tillväxten av ozonhålet 1980. Tack vare internationellt samarbete åtgärdades de skadliga utsläppen och vi riskerar inte längre en kraftig utökning av hudcancerfrekvensen.

Förmågan att läsa och skriva har också utvecklats starkt under de senaste 200 åren. Man räknar med att bara 12 % av jordens befolkning kunde läsa i början av 1800-talet. Nu är det bara 14 % som inte kan läsa och skriva.

Slaveri är en företeelse vi nästan hunnit glömma men enligt Dick Harrison har det funnits i nästan alla civilisationer. Vi tänker närmast på de amerikanska slavarna. Sammanlagt räknar man med att så många som 10 miljoner afrikaner togs i den brutala atlantiska slavhandeln. Överfarten ägde rum på överfulla fartyg där slavarna låg fastkedjade till händer och fötter. Man räknar med att så många som 1,5 miljoner slavar dog under överfarten.

Storbritannien avskaffade slaveriet i Indien 1843 och president Lincoln avskaffade slaveriet i USA 1865.

År 1900 var det ingen människa i världen som levde i en riktig demokrati men år 2000 beräknas 58 % av världens människor ha levat i demokratier. År 2015 hade antalet demokratier ökat till 125 som utgjorde 63 % av världens länder. Norbergs beskrivning av demokrati är intressant: ”Demokrati tar oss inte till himmeln men vi kommer åtminstone inte till helvetet”.

Kapitel nio handlar om jämlikhet. Judeförföljelser har funnits mycket länge och i många länder. Redan på 1300-talet var pogromer vanliga och de fortsatte sedan under följande sekler. Judarna anklagades för de många epidemierna i Europa och många dödades. När Spanien 1492 förklarades som ett helt och håller kristet land utvisades judar och muslimer som inte konverterade till kristendomen.

USA har genom seklerna upplevt kravaller riktade mot alla minoriteter som katoliker, judar och kristna sekter men även mot etniska minoriteter som tyskar, italienare och irländare. I slutet av 1800-talet lynchades afroamerikaner mer än 150 gånger årligen. I slutet av 1950-talet accepterades äktenskap mellan svarta och vita bara av 5 % av befolkningen. 1980 hade procenttalet stigit till 80.

Lika arvsrätt för kvinnor och män i Sverige infördes 1845 och från 1846 fick ogifta kvinnor arbeta inom handel och hantverk.  1919 fattades beslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män i Sverige samt valbarhet till riksdagens andra kammare.

Att slå sin hustru med en rem eller ett spö tyckte bara hälften av alla amerikanare var fel så sent som 1987. Redan tio år senare hade siffran sjunkit till 14 %.

Homosexualitet har accepterats först i vår tid. Ett intressant exempel på brist på acceptans av samkönat sex är den brittiske vetenskapsmannen och krigshjälten Alan Turing som under andra världskriget forcerade de chiffer som användes för tyska militära radiomeddelanden. 1952 avslöjades hans homosexuella läggning och han arresterades för grov oanständighet och tvingades acceptera kemisk kastration för att slippa fängelsestraff. Han begick självmord två år senare.

Inställningen till homosexualitet har dessbättre genomgått avgörande förändringar. 2013 benådades Alan Turing postumt.

Det sista kapitlet handlar om barnens situation och då speciellt barnarbete. Före 1850 var det vanligt att arbetarklassens barn fick bidra till familjens försörjning redan från 7 års ålder. Familjens överlevnad krävde bidrag från alla i familjen som kunde bidra. Daniel Defoe (han med Robinson Kruse) skrev 1726 om bomullsindustrin i Lancashire att barn ner till 4 års ålder sysselsattes där. 1851 arbetade 28 % av barnen i åldern 10 – 14 år utanför hemmet och utöver det tvingades många barn se efter yngre syskon när föräldrarna arbetade. 1911 hade siffran sjunkit till 14 % för att sedan helt försvinna.

Siffrorna från Asien var minst lika dystra. Så sent som 1950 var det mer än 25 % av världens barn i åldrarna 10 till 14 år som producerade varor och tjänster som ibland omfattade arbete i andra familjers hushåll. I dagsläget är den siffran globalt under 10 %. Så sent som 2010 arbetade 3,1 % av världens barn i hälsovådliga och farliga miljöer. För 200 år sedan var den förväntade livslängden för en nyfödd flicka 30 år. Normalt hade hon 7 syskon och hon fick uppleva att två av dem dog.

En illustration på den snabba tekniska utvecklingen är det faktum att 400 miljoner smartphones såldes i Kina 2015.

Vi har en tendens att koncentrera vår uppmärksamhet på negativa händelser. Alla minns mordet på Olof Palme 1986 och Estonia-katastrofen 1994 men vi minns inget av allt det positiva som hände under 1900-talets två senaste decennier. Det blir stora rubriker när ett flygplan störtar men med tanke på att antalet flygplan som lyfter under ett år uppgår till 40 miljoner är flygning trots allt ganska säkert. Sedan 1970 har antalet årliga flygresenärer tiodubblats men antalet olyckor och förolyckade har halverats.

Det är speciellt en mening som för alltid fastnat i mitt minne eftersom det hänt under min livstid. Andra världskriget är det blodigaste kriget någonsin med 55 miljoner döda. Trots det menar Steven Pinker att 1900-talet trots allt inte var det blodigaste.

Den här boken har ingressen ”The good old days are now” och den behandlar tio områden där Norberg med en uppsjö fakta visar hur mycket bättre vi har i dag jämfört med hur världen såg ut årtionden och sekler före oss.

Vi har ingen garanti för att mänsklighetens mirakulösa framsteg bara fortsätter på samma sätt men Norberg menar att även om välstånd och människoliv kan förödas är kunskap något som sällan förstörs.

Bengt Lindhé