Runa över stor kemist

George Olah i en paus under konferensen Energy2050 i Stockholm oktober 2009. 

Foto privat.

Den världsberömde kemisten och Nobel-pristagaren 1994 George Andrew Olah, avled i sitt hem i Los Angeles den 8 mars. Han sörjs närmast av sin hustru Judith samt sönerna George och Ron med familjer.

George Olah föddes i Budapest den 22 maj 1927. Han genomgick Piaristfädernas berömda gymnasium (en Romersk-katolsk orden). Hans stora intresse då var humaniora, särskilt historia, litteratur, språk. I sin självbiografi ”A Life of Magic Chemistry” uttrycker han tacksamhet mot sin gamla skola för den solida humanistiska grund den gav, innan han drogs in i vetenskapens värld.

På universitetet valde han organisk kemi och blev docent under Geza Zemplen, då ledande på området. Zemplen var lärjunge till Emil Fischer i Berlin, grundaren av biokemi som självständig gren. Stolt kallade sig Olah ”vetenskaplig sonson till Fischer”.

I oktober 1956 revolterade Ungern mot Sovjet. Det brutala svaret från Sovjet med stridsvagnar på Budapests gator drev 200 000 ungrare på flykt, inklusive Olahs familj. Efter några månader hamnade familjen i Kanada, där Olah fick anställning hos Dow Chemical i Sarnia, Ontario.

1965 återgick han till den akademiska världen. 1977 erbjöds han av University of Southern California att bygga upp ett forskningsinstitut för kolväten. Det resulterade i Loker Hydrocarbon Research Institute vid nämnda universitet i Los Angeles.

1994 fick han Nobelpris. Den lakoniska motiveringen löd: ”För hans insatser inom karbokat-jonkemin”. Det hade revolutionerat den petrokemiska industrin och bidragit till att raffinaderierna kunde få fram så mycket mer av råoljans värdefullaste fraktioner.

Hans hustru Judith är själv kemist. De fann varandra redan på universitetet i Budapest i slutet av 1940-talet. George Olah tillägnade sin ovan nämnda självbiografi ”Judy who made it all possible”.

Under senaste tjugo år har Olah och hans medarbetare lanserat The Methanol Economy. Visionen är icke mindre än att ersätta vår nuvarande fossilekonomi med en cirkulär metanolekonomi, där fossilfritt väte industriellt och storskaligt hydrerar infångad atmosfärisk CO₂ till metanol.

Genom att metanolekonomin tar sina C-atomer från luften (liksom naturens fotosyntes) kan den lösa två av mänsklighetens stora ödesfrågor: Ersätta fossil energi med förnybar samt mildra global uppvärmning.

Vid konferensen Energy 2050 i Stockholm 2009 sade Olah till SVT: ”Om jag blir ihågkommen av eftervärlden, så är det för metanolekonomin och inte för Nobelpriset”. Typiskt för den friska fläkt han alltid spred omkring sig.

J-G Hemming