onsdag 16 juli 2014

SKIFFERREVOLUTIONEN I USA

Professorn i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, Marian Radetzki, redovisade på ett förtjänstfullt sätt det stora som hänt i USA när det gäller produktionen av naturgas och olja i Second Opinion den 4 januari 2014. En sammanfattning återges här.

Skifferrevolutionen började i USA för mindre än 10 år sedan men har redan avsatt ett djupt avtryck i landet. Efter decennier av fallande nivåer, har gas- och oljeproduktionen i USA exploderat. Det handlar om utvinning av skiffergas och olja från petroleumbärande skiffrar på stort djup som återfinns på flera ställen i USA. När revolutionen sprids globalt kommer världens energikarta att ritas om. De gas- och oljeresurser som behandlas har genomgående låg genomtränglighet som kräver horisontell borrning och fracking (metod för utvinning av skiffergas och olja från petroleumbärande skiffer på stort djup) för kommersiell exploatering. Stora framsteg inom denna teknik gjorde utvinningen lönsam omkring 2005. Först då skapades incitament för prospektering, varför skifferresurserna fortfarande är ofullständigt utforskade.
Synen på de totala tillgångarna på olja och gas har genomgått en radikal förändring under de gångna tio åren. För gasen ha den mångfaldigats.
Redan 2008 beräknades produktionskostnaden för skiffergasen ligga på samma nivå som kostnaderna för konventionell gas. Skifferolje-produktionen i stor skala  blir ekonomisk vid oljepriser på 50 dollar per fat, väsentligt mindre än kostnaderna för Kanadas oljesand eller Brasiliens nyfunna djuphavsfynd. Dagspriset för olja ligger över 100 dollar per fat.
Skifferexploateringen karaktäriseras av hög produktion det första året med skarpa nedgångar under följande år. Nya brunnar måste ständigt borras för att stabilisera flödet.
Miljökritik har riktats mot skifferexploateringen, särskilt frackingmomentet: utsläpp av metan genom sprickor; slösaktig vattenförbrukning och förorening av grundvatten. Under tryck från reglerande myndigheter och med hjälp av teknisk nydaning är industrin på väg att komma tillrätta med dessa brister. Bättre isolering av borrhålen reducerar utsläppen; återvinning av vatten minskar förbrukningen; kritiken av vattenförorening är i regel obefogad då fracking äger rum på helt andra djup än förekomsten av grundvatten.
Oljepriset sätts på världsmarknaden och har inte nämnvärt påverkats av skifferrevolutionen i USA. Priset på gas sätts på regionala marknader som isoleras av höga transportkostnader.
Gaspriset i Japan och Europa är länkat till oljan och det har skenat med oljeprisutvecklingen. Gaspriset i USA är konkurrensutsatt. Sedan 2009 har det legat på §4/mbtu eller mindre efter ett ras från tidigare år till följd av skifferrevolutionen.
I kraft av skifferrevolutionen blev USA redan 2009 världens största gasproducent och 2020 bedöms landet bli störst också på olja. Importhamnar för planerad gasimport byggs om för omfattande export. Den billiga gasen har ersatt kol i kraftindustrin, vilket minskat utsläppen av CO2 med 10 procent mellan 2007 och 2012. Den har också radikalt förstärkt USAs konkurrenskraft för bl.a. petrokemi, stål och konstgödning.
USAs skiffergas och -oljefynd är inte exceptionella. De globala tillgångarna bedöms vara mycket stora och geografiskt spridda men de är än så länge outforskade. Aktuella försök att kvantifiera tyder på att USAs andel av resurserna utgör 9 procent av de globala när det gäller gas och 4 procent när det gäller oljan. Bl.a. Argentina, Australien, Kina och Ryssland sitter på väldiga skiffertillgångar.
Ett antal orsaker förklarar USAs ledande position i skifferrevo-lutionen:
1.    Lång erfarenhet av gas- och oljeexploatering med väl utbyggd infrastruktur.
2.    Värdefull institutionell infrastruktur som främjar innovativt entreprenörskap.
3.    Markägare äger också det som är under marken, ett starkt incitament till skifferutvecklingen.
4.    En gammal tradition med små oförvägna prospekteringsföretag.
Den vida resursspridningen talar för att USAs ledning är temporär. Revolutionen kommer snart att få internationell spridning. I dag är det omöjligt att förutse de långsiktiga konsekvenserna av en sådan utveckling för globala energimarknader. Följande spekulativa tankeexperiment ger dock en fingervisning om det möjligas gränser. Läsaren får avgöra om underliggande antaganden är rimliga.
Antag att världen utanför USA är lika framgångsrik i utnyttjandet av sina tillgångar (91 procent av den globala för gas, 96 procent för olja) som USA varit under de 8 åren 2005 – 2013 (USAs fortsatta produktionsökningar lämnas obeaktade) och att revolutionen utanför USA inträffar under 20-årsperioden 2015 – 2035 dvs med tio års eftersläpning i en takt som är mindre än hälften av den i USA. Då kommer 2035 års skifferproduktion av gas i världen utanför USA att motsvara mer än 70 procent av aktuell global gasproduktion. För olja blir siffran häpnadsväckande 112 procent. En sådan utveckling påverkar de globala fossilmarknaderna i grunden och tidpunkten då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd förflyttas till långt in i framtiden.

Bengt Lindhé
______________________________________________

Bengt Lindhé
Kvarnliden 5
532 31  SKARA
0511-166 80

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar