UTREDNINGAR MISSAR ELEKTROBRÄNSLENA

        METANOLSYNTES                     FOTOSYNTES
        CO2-METHANOL                        CO2-GLUCOSE

”Fossilfrihet på väg” (SOU 2013:84) kom för ett och ett halvt år sedan och dess över tusen sidor hamnar alltmer i glömska. För en dryg månad sedan kom ”Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon” (SOU 2016:33) och på dess ca 300 sidor undrar man hur länge de nya tankarna kommer att stå sig.

För båda utredningarna gäller att man övervärderar eldrivna fordon och undervärderar eller helt bortser från potentialen i vad som kallas ”elektrobränslen”: Flytande drivmedel för förbränningsmotor, där man utnyttjar annars strandad el av sol och vind för att genom elektrolys av vatten producera väte och syre. Vätet används för metanolproduktion av CO₂ och syret för oxyfuel-förbränning så CO₂ kan frånskiljas.

Bonus−malus-system avser att premiera fordon med relativt låga CO₂-utsläpp vid inköpstillfället (bonus). Fordon med relativt höga utsläpp av CO₂ belastas med högre skatt (malus).

Insikt saknas om potentialen hos sådana elektrobränslen, t ex metanol, producerade av infångad CO₂, som hydrogenerats (förenats med väte) av vatten och förnybar, billig energi som sol och vindkraft under tider då de annars skulle strandat.

Naturens egen fotosyntes producerar glukos, byggstenen för allt liv, genom att hydrera CO₂, som gröna växter genom sina blads och barrs klyvöppningar tar från luften. Med klorofyll som katalysator och energi från sol skapar floran den växtmassa och det syre varav faunan lever. Och faunan får på så sätt sin energi genom att med luftens syre oxidera sin föda till CO₂ och vatten och fullborda naturens kretslopp av grundämnena C, H och O.

Man kan uttrycka det så att produktion av elektrobränslen härmar denna naturens fotosyntes med en enkel och nu mogen rent kemisk metanolsyntes.

Jämförs biodrivmedel som bygger på naturens fotosyntes och elektrobränslen som bygger på metanolsyntesen så har elektrobränslena en rad fördelar:

·      Jordens 7 miljarder och växande antal invånare har helt enkelt brist på åker och skog för konventionella behov som livsmedel och skogsprodukter.

·      Moderna jord- och skogsbruk är helmekaniserade och förbrukar floder av fossil energi till dragkraft, växtnärings- och växtskyddsmedel. Många livscykelanalyser (LCA) visar att ”biodrivmedel går inte runt”. Någon har uttryckt det så att ”the cure is worse than the decease” (boten värre än frånfället, alltså det går åt mindre fossil att köra på bensin än att köra på t ex etanol av spannmål).

·      Råvaror till biodrivmedel har i regel låg densitet. Ekonomin kräver storskalighet som leder till stora transportbehov för råvaran från fält till fabrik.

·      I motsats härtill finns råvaran CO₂ överallt i luften och nu finns teknik att frånskilja CO₂ från luft med ekonomi, lämpligen där det även är ekonomiskt att få billig el för elektrolysen. Till skillnad mot biodrivmedel behöver elektrobränslen alltså inte påverka vägtrafiken. Infrastrukturen för att hantera det färdiga flytande elektrobränslet är redan på plats.

J-G Hemming