METAN SOM VÄXTHUSGAS

Cirkeldiagrammet visar växthusgasernas relativa bidrag till den ökade växthuseffekt som 

beror på mänsklig aktivitet. Källa: IPCC. 

CO₂ står för ca två tredjedelar. Övriga tillsammans för ca en tredjedel. Denna övriga 

tredjedel är till ungefär hälften metan.Resten är dikväveoxid (lustgas) samt gaser som är 

halogeniserade karboner. (Halogener=saltbildare, den grupp grundämnen i periodiska 

systemet som består av klor, fluor, brom, jod). 

Naturgas är så gott som ren metan. Efterfrågan på naturgas steg kraftigt de senaste 10 åren. Det gör att världens totala primära energi fortfarande till drygt 80 % är fossil trots all strävan att minska kol och olja.

Från miljösynpunkt har gasen dock stora fördelar framför kol och olja i stationära tillämpningar som kraftverk, stålverk, energikrävande industrier överhuvudtaget och som hushållsgas för mat & värme.

I metanmolekylen (CH₄) bär C-atomen fyra väteatomer. Metan är det karbonsnålaste bränsle vi har näst efter ren vätgas. Därför släpper naturgas vid förbränning ut ca 40 % mindre CO₂ än kol och 25 % mindre CO₂ än olja för samma mängd avgiven energi.

I mobila applikationer är det däremot en nackdel med gasformen. Metan är nämligen som växthusgas mer än tjugo gånger potentare än CO₂. Därför är läckage mycket allvarligt. Det är alltså ologiskt att använda metan som drivmedel, då det ofrånkomligt blir metanläckage både i gasmackarna, fordonens bränslesystem och inte minst i avgaserna.

Metan som drivmedel belastas också av att den måste komprimeras för att nå rimlig energidensitet. Det vanligaste idag är komprimering till 200 bar. Det fördyrar både mackar och fordon och begränsar ändå räckvidden avsevärt. Sätts en vanlig personbils dieseltank till 100 i energiinnehåll, så blir motsvarande energiinnehåll i en påkostad gastank av samma volym under 200 bars tryck endast 21.

En gasbil har därför liknande ”räckviddsångest” som en batteridriven elbil. Elbil ökar i räckvidd med varje ny modell. Gasbil däremot kommer inte ifrån fysikens gaslagar. Med enkel logik är det lätt att spå framtid för el- vs gasbil.

Skifferrevolution i USA bakom ökad användning av naturgas. Det kallas fracturing eller kort och gott fracking. Det innebär att man från att borra djupt ner i skiffern övergår till att borra horisontellt och solfjäderformigt. Sedan spräcks skiffern sönder genom att en vattenlösning med lämpliga kemikalier pumpas ner under högt tryck. I skiffern innesluten gas (liksom olja) frigörs och kan exploateras.

Olja har favören att kunna tas om hand av enkla tankvagnar, medan den potenta växthusgasen metan numera facklas till den 20-falt ”snällare” CO₂. Det är idag ett enormt slöseri med energi som släpper ut CO₂ till ingen nytta. Det kommer att minska i takt med att man hinner bygga nya pipelines till de trakter där konsumtion och efterfrågan finns.

Både i nordväst vid Stilla Havet och i sydost vid Atlanten byggs också jättestora metanolfabriker med kinesiskt kapital. Kemisk ”förvätskning” av metan till metanol är med senaste teknik rationellare och billigare än nerkylning till LNG. Denna kemiska omvandling till metanol är bästa sätt få slut på metanläckage. Metanol vid rumstemperatur har mer väte än flytande väte vid -253^o C av samma volym.

J-G Hemming