VILKA ÄR RISKERNA MED GMO

GMO-gröda konsumeras till 70-90% av kycklingar, annat fjäderfä och nötkreatur enligt 

UC Davis nya studie. Bild hämtad från http://news.ucdavis.edu.

Om det är farligt med GMO borde farorna kunna avläsas i de länder som använder GMO-grödor i stor skala. Van Eenennaam & Young skrev följande i Journal of Animal Science 92:4255-4278 (2014):

”De första GM-grödorna började odlas 1996 och i dag räknar man med att över 95 procent av USA:s livsmedelsproducerande djur får foder som förädlats med hjälp av GMO. Det rör sig om miljarder djur varje år. Exempelvis föds nio miljarder broilers upp årligen och fodret består vanligtvis av majs och sojaböna. 90 % av den majs som i dag odlas i USA är genmodifierad. För sojaböna är siffran 93 procent.

För att se hur övergången till foder som innehåller GMO påverkat djuren analyserade en grupp forskare uppgifter om djurens produktivitet och hälsa mellan åren 1983-1994 och 2000-2011. Siffrorna hämtades från offentliga databaser som exempelvis statistik som samlats in av USA:s jordbruksdepartement. Under perioden 2000-2011 utfodrades i storleksordningen 100 miljarder djur med foder som innehöll GMO.

Forskarna sammanställde bland annat uppgifter både om djur som lever under en kort tid som broilers, och de som lever längre som mjölkkor. De fann inga tecken på att djurens hälsa eller produktivitet skulle ha påverkats i negativ riktning på grund av övergången till foder som innehåller GMO.”

Nu menar av allt att döma en del att det som händer i USA inte har relevans för oss i Europa.

En notis i ATL den 10 januari 2014 berättade att det från och med februari månad 2014 är fritt fram för danska kycklingproducenter att ge genmodifierat foder till sina djur. Stigande foderpriser och minskande efterfrågan på kycklingar som fötts upp garanterat GMO-fritt ligger bakom beslutet.

Enligt Dansk slaktefjerkræ skulle 117 miljoner kycklingar bli redo för slakt i Danmark 2014. Av allt att döma har även vi svenskar vid det här laget stoppat i oss några av dessa och av allt att döma har mortaliteten inte påverkats vare sig i Danmark eller Sverige.

I Sverige råder fortfarande förbud mot att använda GMO-soja i djurfoder.

När det gäller GM-växter som tolererar gifter mot ogräs, herbicidtoleranta, har författarna till boken Bortom GMO författarna en reservation. ”Även om glyfosat (växtgiftet) må vara mindre giftigt än andra herbicider och underlätta övergången till plöjningsfritt jordbruk kan glyfosfatresistens aldrig bli en del i strävandet mot ett jordbruk utan bekämpningsmedel. Resistensutveckling som leder till att ökade herbicidmängder måste användas är givetvis oroande.”

När det gäller resistens mot insekter och svampar är entusiasmen desto större. ”Inga negativa effekter för människor eller husdjur har kunnat noteras för insektsresistens som tagits fram genom kristallina proteiner. Det har inneburit en minskad användning av insektsgifter och lett till stora hälsovinster för bomullsbönder i Indien som tidigare spred stora mängder hälsovådliga insektsgifter med ryggspruta.

Det har hävdats att det finns en risk för ökad förekomst av skadeinsekter i anslutning till odling av insektsresistenta grödor. I Kina har man fått ökade problem med skadeinsekter på fält som ligger i anslutning till bomullsodlingar.

Förklaringen är dock att besprutningen med insekticider (insektsgifter) minskade genom introduktionen av Bt-bomull. Den minskade besprutningen ledde till minskat spill av insektsgifter till kringliggande fält, som tidigare höll tillbaka skadeinsekter även i dessa fält. Pollinerande insekter påverkas inte negativt av Bt-egenskapen.

Genspridning

Trots omfattande forskning och ett stort antal riskvärderingar finns det inte något exempel på att en GM-gröda med en oönskad egenskap har förorsakat en bestående etablering i naturen. Oberoende av om en spridning sker genom pollen eller frön krävs det att egenskapen innebär en selektiv fördel för sin bärare jämfört med de typer som saknar egenskapen. Endast då kan den etableras i den vilda populationen. Analysen av riskscenarier när det gäller GM-grödor kan baseras på djup vetenskaplig förståelse och erfarenhet.

De egenskaper som är agronomiskt intressanta saknar normalt överlevnadsvärde utanför odlingssystemen. Situationen är likartad för konventionellt odlade grödor. De utgör inget problem ur naturvårdssynpunkt därför att de inte är konkurrenskraftiga i naturen.

Finns det inga risker med GM-grödor?

Ingen kan säga att risken är noll med GM-grödor. Detta tas ibland som intäkt för att kräva en stor restriktivitet. 

Det som forskningen entydigt har visat är att det generellt sett inte finns större risker med GM-tekniken jämfört med de växtförädlingstekniker som använts för att ta fram de grödor som vi äter i dag.

Åtskilliga forskningsmiljarder har lagts ned på att analysera eventuella risker. GM-skördarna har i genomsnitt ökat med 21 procent och användningen av bekämpningsmedel har minskat med 17 procent. 

Det som framför allt har bidragit till denna omfattande minskning är insektsresistenta sorter och sorter resistenta mot svampangrepp.  Detta har inte påverkat regelverket inom EU som i stället blivit striktare. Det är i dag lika komplicerat (och i många länder lika omöjligt) att genomföra ett småskaligt fältförsök som det var för 10 år sedan.

Slutord

I april 2013 lämnade Stockholm Environment Institute, SEI, en rapport med rubriken ”På väg mot 9 miljarder” där forskaren Ivar Virgin skriver som följer: 

”Fram till 2050 behöver världen producera nästan dubbelt så mycket mat och foder på samma jordbruksareal som i dag.” 

Med växtförädlingens hjälp kan vi i dag åstadkomma grödor som skulle få gårdagens bönder att tappa hakan. Grödor som ersätter fossil olja, grödor som förser oss med läkemedel och vitaminer, grödor som kan växa på försaltade jordar och grödor som stoppar kväveläckage till Östersjön är bara några exempel (ur boken Bortom GMO).

Några ord av docent Jens Sundström vid SLU i Uppsala får avsluta min lilla serie om GMO. 

”All tillgänglig forskning visar att det inte är förädlingsmetoden som avgör en grödas påverkan på människors och djurs hälsa eller den omgivande miljön. Trots detta ställs fortsatt omfattande krav på riskanalyser av GM-grödor medan motsvarande krav helt saknas för konventionellt förädlade grödor.

– Vi riskerar att gå miste om den teknikutveckling som är nödvändig för att Europa på sikt ska kunna utveckla ett jordbruk som både är ekonomiskt och miljömässigt hållbart. 

– En annan slutsats är att det nu är hög tid att reformera EUs biosäkerhetslagstiftning och införa en teknikneutral lagstiftning som reglerar slutprodukten i stället för förädlingsmetoden. (http://www.extract.se 2014-08-26)."

Jag har i min GMO-serie ofta hänvisat till boken Bortom GMO. Långa namnet på boken är Bortom GMO – Vetenskap och växtförädling för ett hållbart jordbruk. Författarna heter Roland von Bothmer, Torbjörn Fagerström och Stefan Jansson. Alla tre är ledamöter i Kungl. Vetenskapsakademien.

Bengt Lindhé

___________________________________________________

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-16680

www.bengtlinde.se