 |
| Figur 6. Bladmögel/brunröta – potatisodlarens gissel. Bilden hämtad ur boken Bortom GMO. |
I
första delen av min lilla serie om svensk växtförädling berättade jag vad som
hände med Olof Olssons köldtåliga aspar som fått denna goda egenskap tack vare
GMO.
Den här gången handlar det om potatis.
Den här gången handlar det om potatis.
En
sjukdom på potatis, som länge tilldragit sig speciellt intresse är bladmögel
(Phytophthora infestans). Svampen angriper först bladen och sedan knölarna där
den framkallar brunröta.
Nästan
alla nuvarande potatissorter är känsliga och måste besprutas – ofta 10-12
gånger under växtperioden – för att hålla svampen borta och säkra både skörd
och kvalitet. Sprutar man inte blir det 80 procents skördeminskning när
sjukdomen slår till. Potatis är en av de grödor i Europa som förbrukar
den största mängden kemiska bekämpningsmedel.
År
2006 gjordes de första fältförsöken med sorten Fortuna, som innehåller två
resistensgener som införts med genteknik. Resistensen blir därmed
mer hållbar än resistens baserad på endast en resistensgen.
Sorten
skulle marknadsföras 2013 – 2014 men den har dragits tillbaka; företaget (BASF)
menar att den politiskt – inte vetenskapligt – baserade godkännandeprocessen
omöjliggör för de stora växtförädlingsföretagen att verka i Europa.
Någon resistent potatis finns därför inte nu
för odling inom EU. En faktor är att fältmässiga försök i EU regelmässigt
vandaliseras av aktivister.
Stärkelserik
potatis
I
Sverige ville Lyckeby stärkelse ta fram en extra stärkelserik potatis som
skulle användas inom pappersindustrin. Kristofer Vamling var på den tiden
anställd på växtföretaget Svalöf Weibull och arbetade nära den ansvariga
forskningsgruppen.
De
skånska försöksodlingarna var omfattande och inget antydde då att GMO skulle
bli en så het potatis. Vi mötte inte några protester, vare sig från
miljörörelsen , närboende eller kommunalpolitiker säger Kristofer Vamling.
Efter
flera lyckade fältförsök hamnade projektet i malpåse i väntan på att EU skulle
utforma regler för godkännande av GMO. Först 2010, 14 år efter det att en
ansökan om kommersiell odling lämnades in kom marknadsgodkännandet.
En
fabrik i Tjeckien stod redo för att utvinna stärkelsen från potatisen. Då
inträffade en malör som bidrog till ytterligare försening. I en provodling hade
det kommit in två partier potatis (av 14) som var av en annan sort.
Det
ledde bland annat till att både BASF och Plant Science Sweden fick böta
100 000 kronor vardera och marknadsgodkännandet annulerades.
BASF
fick trots hopblandningen tillbaka tillståndet från Jordbruksverket men den här
gången med ännu strängare föreskrifter.
På
eget bevåg DNA-testades alla potatisar inför nästa säsong. Men Greenpeace hade
vaknat och bestämde sig för att försöka hindra utsättningen. En torsdag i
slutet på maj 2011 kedjade ett tiotal aktivister fast sig i lagerdörrarna på
lantbrukaren Mattias Laitamaas gård i Nedre Vojakkala några kilometer norr om
Haparanda. Där förvarades ett antal lådor märkta BASF med omkring 600 000
GM-potatisar redo för sättning.
Polisen körde bort Greenpeaceaktivisterna ,
men några dagar senare var de tillbaka och då många fler. Konflikten drog folk
från hela Europa. Utöver att blockera lagerlokalen knackade aktivisterna dörr
och delade ut flygblad. Till slut åkte Kristofer Vamling själv upp till
odlingarna.
Tiden
började bli knapp. Om inte knölarna kom i jorden skulle de inte hinna växa till
sig tillräckligt före skörden. Lokalmedierna intervjuade aktivister, företaget
och invånare. Rikstäckande medier hakade på. Till slut tröttnade polisen och
grep nio av aktivisterna för olaga intrång och egenmäktigt förfarande.
Efter
tre veckor av förseningar kunde man till slut sätta potatisen. För Greenpeace
var aktionen ändå lyckad. Den 16 januari 2012 meddelade BASF att men gett upp
tanken på produktion i Europa. I stället skulle man satsa på Amerika och Asien.
Bengt
Lindhé
___________________________________________________
Kvarnliden 5
532 31 SKARA
0511-16680
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar