VITBOK TILL SMÅSKALIGHETENS FÖRSVAR

Drivmedel av metanol. Bild från GasTechno, ett av fem företag på 

konceptet småskalig produktion av metanol, som vitboken identifierat

Konsultfirman ADI Analytics i USA har tagit fram en ”vitbok”: Användning av naturgas via småskaliga metanolteknologier. Det kan tyckas märkligt i en tid med ständiga rapporter om Kinas växande metanolekonomi, där allt tycks mega och inte mini. Till exempel att kinesiskt kapital ligger bakom satsningar i USA, både i sydost vid Gulfen och i nordväst vid Stilla Havet, på megametanolfabriker som ska producera hisnande 3,6 millioner ton metanol/år vardera av nu billig amerikansk naturgas. All denna metanol ska skeppas till Kina, som dels avser fasa ut gamla uttjänta och ”smutsiga” metanolfabriker baserade på kol som råvara, dels har omättliga behov av metanol som drivmedel och som råvara till sina jättefabriker för MTO (Methanol to Olefins). Ett annat dagsfärskt exempel: Från Teheran meddelas att Phanaravan Petrochemical’s metanolfabrik med märkkapaciteten 1 Mton/år slagit rekord genom att producera 1,731 Mton senaste år. Sådana nyheter kan förleda tanken till att småskalighetens tid är förbi. Så är det emellertid inte alls enligt vitboken.

För oss i Sverige är småskaliga metanoltekniker av största intresse, bland annat för att utnyttja jordbrukets potential att producera biogas, som nu gått i stå genom att konventionell uppgradering till naturgasstatus är för komplicerad och dyr och ändå kvarstår problemen med marknadsföring av en svårhanterlig gas.

När det gäller industriell produktion är forskare ofta fixerade vid ”the economy of scale”. Just därför, menar vitboken, är det viktigt uppmärksamma att småskaliga tekniklösningar kan göra pengar på en mångfald små naturgaskällor, som nu istället facklas, om man inte har tillgång till pipeline.

Tidigare här på bloggen har jag berättat om firmorna Oberon Fuels och Maverick Synfuels och deras respektive tekniklösningar för småskalig metanolproduktion. Vitboken identifierar ytterligare tre firmor som är på samma spår, att med en modulbyggd liten fabrik, till och med flyttbar så den kan kallas maskin, göra Gas To Liquid (GTL) av metan och CO₂ till metanol. Med firmanamnen i sökrutan finner man även dessa tre på nätet: R3 Sciences, GasTechno och Primus Green Energy.

Vitboken sammanfattar:

·      Småskalig metanolproduktion är ett lovande sätt att göra pengar på metan istället för att fackla.

·      Konceptet småskalig metanolproduktion ger många gånger fördelar lokalt: Lägre kapitalkostnader och lättare marknadsföring av vätskan metanol än den svårhanterliga gasen.

·      Kostnaderna för småskalig produktion av metanol är gott och väl under vad 10 års genomsnittligt metanolpris varit i USA.

·      Metanol är en viktig kemikalie med breda användningsområden och slutanvändningar: kemisk råvara, drivmedel och bränsle, olika applikationer som lösningsmedel, antifrost mm.

·      Efterfrågan på metanol har stadigt vuxit med 6 à 8 % per år, så dagens 60 millioner ton/år globalt väntas öka till det dubbla på ca 10 år.

·      Den lokalt producerade metanolen har favören, gentemot den centrala och storskaliga produktionen, att slippa den senares transportkostnad till konsument. I USAs skifferbälten i Mellanvästern och Ostkusten rör det sig om $40-70/ton för tankvagn på järnväg för metanol från megafabrikerna i Gulfen.

Den nya småskaliga tekniken, att kemiskt omforma metan och koldioxid till metanol, är som sagt högintressant för jordbrukare, som vill producera biogas. Den borde också vara högintressant för Energigas Sverige, som nu kör runt sin metangas med hjälp av komplicerad och dyr kompressions- och/eller kryoteknik. Det kan inte hålla i längden i en befintlig infrastruktur, som är gjord för flytande drivmedel.

J-G Hemming