Hemkommen efter ett högintressant studiebesök på
Vårgårda-Herrljunga Biogas AB:s nya anläggning några km nordost om Vårgårda är
intrycket: Vilken framgångsrik produktion av biometan (liksom på Vadsbo Mjölk,
Brunnsbo, Lidköping bara för att nämna några)!
Är det sedan rimligt att behålla denna svårhanterliga
gasform, vilken för att kunna marknadsföras som drivmedel kräver dyra,
komplicerade både mackar och fordon som vi i allmänhet inte har!?
Metan blir vätska först vid
-163° C. Därför väljer man oftast kompression, vanligtvis 200 bar,
för att få gasen hanterlig som drivmedel. Men då får man i denna dyra tank bara
med sig femtedelen av energiinnehållet jämfört med en enkel dieseltank av samma
volym.
Metan är näst koldioxid vår
värsta växthusgas, 28 gånger värre! Hela vägen från källa till avgasrör sker
läckage – inte minst i avgasröret. Metan hinner inte förbrännas fullständigt i
dagens snabbgående motorer. Bästa bot mot metanslippet är att kemiskt omvandla
metan till metanol redan vid källan.
Metan plus koldioxid kan med banal
kemisk reaktion bli den enklaste alkoholen metanol: 3CH4+2H2O+CO2=4CH3OH (molekylerna i ord: 3metan+2vatten+1koldioxid=4metanol).
Metanol är vätska mellan
fryspunkt - 98 och kokpunkt
+ 65°C, ett
prima flytande drivmedel i alla lägen.
Som 3 % låginblandning i
bensin ställs inga som helst krav på vare sig mackar eller fordon – det är bara
att leverera metanolen till raffinaderi. Innan Sveriges bensinpool på ca 40 TWh
omfattar 3*40/100=1,2 TWh metanol är det fritt fram för både jordbruk och
kommuner att producera så mycket metanol man mäktar.
Om i
framtiden metanol av biogas inte räcker, så kan metanol med fördel göras av från
luften återtagen koldioxid, som hydreras med väte (från odrickbart vatten),
vilket framgått av många artiklar på denna blogg.
J-G Hemming
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar