Docent Lars
Wilsson, Kinnekulle, har än en gång kommit ut med en bok om jorden och bonden.
Redan 2012 kom han ut med en bok med samma titel som den aktuella men i
förordet till den nya menar han att vi nu fått nya kunskaper som är så
betydelsefulla att han vill lägga till dem i en ny upplaga. Bokens centrala
budskap är att avskogning och förlust av matjord upprepade gånger i
mänsklighetens historia orsakat civilisationers förfall och att vi även nu står
inför vår egen civilisations förfall om vi inte följer de rekommendationer som
finns i slutet av boken.
Ända fram till
sidan 145 var jag mycket entusiastisk inför det jag tog del av. Jag visste inte
att mammutar trampat samma mark som jag själv i Skåne även om det hände för
13 000 år sedan. Inte utan förtjusning berättar Wilsson om Falbygdens (där
han har sina rötter) stora betydelse en gång på världen som resulterade i 200
gånggrifter på Falbygdens högplatå. Rester finns kvar än i dag. Det här var
detaljer men det som väckte min entusiasm var den mycket grundliga redovisning
av olika civilisationer i vår historia som gått under därför att man först högg
ner all skog och sedan obetänksamt lät matjorden forslas ner till floder, sjöar
och hav med regnvattnet. Det som sedan återstod var ett sterilt landskap som
ledde till att de som bodde där tvingades till nya områden om man inte gick
under av svält och umbäranden Det hela var som en snabbrepetition av allt det
jag en gång läste om i skolan. Den bördiga halvmånen, Mesopotamien, Nebukadnessars
imperium, etruskerna och romarriket bara för att nämna några av bokens alla
exempel.
Det som jag
kunde ännu mindre om var kulturerna som funnits på den amerikanska kontinenten
innan Columbus och andra europeer gjorde sitt intåg. Mayakulturen, Peru och
Amazonas är bara några av de kulturer och regioner som redovisas. Beträffande
Nordamerika visste jag inte att det fanns 100 miljoner människor där innan
europeerna kom. Krig och folkmord bidrog till att de flesta kulturerna dog ut
men smittkoppor, mässling och andra virus som inkräktarna förde med sig, och
som de infödda helt saknade resistens mot, bidrog i högsta grad till massdöden.
Efter sidan 145
avtog min entusiasm. Anledningen är att Wilsson, som jag ser det, inte läst
läxan lika ingående när det gäller rekommendationerna för att klara
försörjningen av de 9 miljarder människor som vi sannolikt blir 2050. Han
nämner inte ens siffran 9 miljarder. Det han rekommenderar är ett småskaligt
lantbruk med mångåriga vallar och animalieproduktion som bas och med enstaka
spannmålsskördar i växtföljden. Det han inte vet om är att antalet
mjölkproducenter i Sverige nu bara är strax över 4 000 mot 267 000 så sent
som 1950. Bilden är densamma när det gäller svin- och fjäderfäproduktionen. Och
utvecklingen är inte slut än. Skall man ha råd att köpa en modern
skördetröska måste man ha ett underlag på mycket stora arealer. Det är mot den
bakgrunden vi måste planera för framtiden. Stordriften är redan här och de
flesta människorna kommer att bo i storstäderna. Den biologiska mångfalden
kommer att sköta sig själv i våra övergivna byar. Den skall inte finnas i
vartenda vetefält som de ekologiska odlarna vill.
Den första
frågan som fick mig att reagera negativt efter sidan 145 handlade om GMO som
Wilsson ville ha bort. GMO betyder genetiskt modifierade organismer och det
innebär att växtförädlarna flyttar enskilda gener mellan arter för att få de
egenskapskombinationer man är ute efter. Det Wilsson inte vet är att EU
spenderat 500 miljoner EURO för att utröna om GMO är farligare än vanlig
växtförädling. Det man kommit fram till är att det inte finns någon skillnad.
Ända fram till dessa dagar har det varit tabu att utfodra svenska kor och
grisar med GMO-förädlad soja från Sydamerika men nu äntligen ser det ut som om
en omsvängning är på gång. Danskarna har redan fattat det beslutet. GMO och
andra gentekniska instrument är en förutsättning för att få fram fleråriga
spannmålssorter. Slipper man de årliga höstplöjningarna, nakna fält vintertid
och efterföljande vårbruk skulle drivmedelskostnaderna och koldioxidutsläppen
från jordbruket reduceras avsevärt liksom också avrinning av kväve och kalium
till Östersjön och andra vattendrag som omger oss. Det kan vara värt att veta
att världen har 158 miljoner hektar majs, 90 miljoner hektar soja, 33 miljoner
hektar bomull och 31 miljoner hektar raps som härrör från GMO-förädlade sorter.
Men det är inte i Europa. Kan vi sedan få spannmålen att ta upp kvävet från
luften på samma sätt som klövern reduceras kostnaderna i livsmedelsproduktionen
ytterligare.
Det andra jag
reagerade på var Wilssons entusiasm för ekologisk odling. En helt färsk
undersökning vid SLU i Uppsala visar att skördarna i de ekologiska odlingarna
ligger 40 % under skördarna på normalt odlad mark. Kväveläckaget är större för
de ekologiska odlingarna främst om man sätter det i relation till producerad
mängd kärna men även per arealenhet. Maskinkostnader och koldioxidutsläpp blir
större per producerad mängd kärna. Skall vi tänka på försörjningen av de nio
miljarderna kan vi glömma den ekologiska odlingen.
Bokens stora
fördel är att den aktualiserar en av våra ödesfrågor. De flesta är säkert eniga
med Wilsson i att vi inte har råd att föröda de markarealer vi har på jorden
men våra jordbruksforskare har säkert smartare lösningar på den problematiken
än Lars Wilsson.
Bengt Lindhé
________________________________
Bengt Lindhé
Kvarnliden 5
532 31 SKARA
0511-166 80
llllll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar