Ekologisk
odling innebär förbud mot ogräsbekämpningsmedel och konstgödning. Den
ekologiska livsmedelsproduktionen har sina förbud som påverkar resultatet.
För många år
sedan presenterades en jämförelse av den kemiska sammansättningen på ekologisk
mjölk och vanlig mjölk på ett försöksledarmöte med Sveriges
Lantbruksuniversitet. Man kunde inte finna någon skillnad alls. Efter det har
inköp av den dyrare ekologiska mjölken varit tabu i min familj. I dagarna har
jag tagit del av en lång debattartikel av växtodlingsprofessorn Magne Tuvesson
vid SLU som jag inte sett vare sig i SvD eller DN som båda har fått den. Förre
stadskonsulenten Gunnar Gummesson har skickat en skrivelse till Riksrevisionen,
lantbruksministern och miljöministern i samma ämne. Detta är en kort
sammanfattning av budskapet i dessa skrivelser.
Jordbruksverket
har som målsättning att 20 procent av åkerarealen skall vara ekologiskt odlad
2020 och i det nya landsbygdsprogrammet har man föreslagit att den s.k. miljöersättningen
till ekologisk odling skall ökas. Den ekologiska odlingens dyra
produktionskostnader skall med andra ord betalas med skattemedel. Tuvesson och
Gummesson baserar sina artiklar på resultat från Statistiska Centralbyråns
(SCB:s) årliga beräkningar av skördar från vanliga respektive ekologiska gårdar
under nio år.
Avkastningsskillnaderna
mellan odlingssystemen har inte minskat utan snarare ökat under de nio åren.
För de flesta grödorna ligger de ekologiska skördarna mellan 50 och 60 procent av
de normala. Matpotatisen ligger lägst med 46 procent och hälften har så dålig
kvalitet att den drabbas av saluförbud. Höstvetet ligger på 53,4 procent,
havren på 56,6 och höstrapsen på 53,3 procent. Proteinet i vetekärnorna avgör
bakningsförmågan hos vetemjölet. Det är den sena kvävegödslingen (som är
förbjuden i det ekologiska) som höjer höstvetets kvalitet och av den
anledningen ar det bara en mycket liten andel av höstvetet (4,2 procent av
höstvetearealen och 2,3 procent av skörden) som odlas ekologiskt.
Kväveläckaget
är större för de ekologiska odlingarna speciellt om man beräknar det i
förhållande till skördemängden. Med ekologisk odling måste man gödsla, plöja,
harva, så, och stubbearbeta dubbla arealen vilket ger dyrare maskinkostnader
och större koldioxidutsläpp per kg gröda. En del ekologiska odlingar blir
aldrig skördade på grund av stora ogräsmängder som ger stopp i skördetröskorna.
År 2030 behöver
mänskligheten 50 procent mer livsmedel än i dag. Redan i dag importerar vi
hälften av det vi konsumerar. Sötåsen är ett bland många naturbruksgymnasier
som ställt om hela arealen till ekologiskt. Var det klokt?
Bengt Lindhé
----------------------------------------------------------------------
Bengt Lindhé
Kvarnliden 5
532 31 SKARA
0511-166 80
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar