Bilden hämtad från energibloggen.vattenfall.se |
I Svenska Dagbladets Brännpunkt den 3
augusti 2013 avslöjade Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante
Axelsson sin totala brist på överblick när det gäller den svenska
elproduktionen. Slutsatsen av hans budskap var högre elpriser och större koldioxidutsläpp
men det är tveksamt om han förstod det själv. Han ville att vi i Sverige skulle
storsatsa på solenergi som en del av den svenska elproduktionen. Argumentet var
att Tyskland har installerat 170 gånger mer solenergi per capita än Sverige och
för att komma i närheten av detta ville han införa en årsbaserad
nettodebitering som gör att solöverskottet på somrarna kan plockas ut gratis på
elnätet under resten av året. Den årliga kostnaden för detta trodde han skulle
landa på fem miljarder kronor. Kostnaden för det hamnar antingen på skattsedeln
eller i form av högre pris på el.
Låt oss ta en
blick på den svenska elproduktionen. 2012 producerade vi i Sverige 161,6 TWh el
. Den totala användningen av el i Sverige var 142 TWh och vi exporterade 19,6
TWh. 1990 använde vi i Sverige 139,9 TWh. Nivån steg till det högsta värdet
150,4 TWh år 2001 men efter det sjönk det åter till nivån 140 TWh och där
ligger vi fortfarande. Inget tyder på att behovet av el i Sverige kommer att
öka väsentligt inom den framtid vi kan överblicka. En av anledningarna till den
ökade produktionen av el är systemet med elcertifikat som gör det lönsamt att
bygga vindkraftverk. Producenterna av vindkraft får storleksordningen 20 öre
mer per kWh än vad vattenkrafts- och kärnkraftsproducenterna får tack vare
elcertifikaten. Kärnkraftproducenterna betalar en effektskatt som ingen annan
betalar och de får därför under långa perioder bara hälften så mycket per
producerad kWh som vindkraftproducenterna. För att sammanfatta läget så har vi
i dagsläget ett markant överskott av el i Sverige. Insiktsfulla personer hävdar
att elcertifikaten som belastar kostnaden med några ören på all el bör utgå.
Detta skulle innebära ett snabbt slut på utbyggnaden av vindkraften som också
belastar våra nätkostnader. Det blåser inte alltid och för att förse oss med el
även då är det vattenkraften som får fungera som reglerkraft. Elnäten måste
byggas ut för att hantera reglerkraften. Detta ökar våra nätavgifter.
Kungliga
Vetenskapsakademien har gjort bedömningen att den svenska vattenkraften bara
klarar av att reglera variationen i elproduktionen av vindkraft upp till en
årlig produktion av 10 TWh. 2012 producerade vindkraftverken 7,1 TWh. Vi närmar
oss därför snabbt gränsen på 10 TWh. Svenska kraftnät menar att 17 TWh
vindkraft skulle kunna integreras i det svenska elsystemet inom de närmaste 15
åren men det förutsätter investeringar på 73 miljarder kronor. Nivån för
tankarna på den aktuella Nuon-affären som kostade något över 90 miljarder och
det är uppenbart att de 73 miljarderna ökar våra nätkostnader.
Nu till Svante
Axelssons artikel där han anför Tyskland som ett föregångsland. Där skall all
kärnkraft vara skrotad 2022 och ersatt med vind och sol. Den 12 september 2012
föreläste den tyske professorn i plasmafysik, Friedrich Wagner, på Kungl.
Vetenskapsakademien i Stockholm om konsekvenserna i Tyskland av övergången till
vind och sol i den tyska elproduktionen. 100 procent blir det inte. 40 procent
var den övre tänkbara gränsen för det förnybara när man beaktade utbyggnaden av
näten och de stora överskott av el det blir när det blåser och solen skiner
samtidigt. Vissa perioder blåser det inte alls. Den 22 april 2012 kunde man
läsa i SvD att man hade haft en period på 40 dagar med svaga vindar under
hösten 2011. Under sådana perioder måste man ha tillgång till fossilbaserad el.
Anläggningarna för produktion av el med hjälp av kol eller gas måste därför
byggas ut i jämförelse med dagens volymer för att täcka avsaknaden av de 23
procent av elproduktionen som kärnkraften producerat fram till nu. Dessa
anläggningar som kopplas av och på med hänsyn till vind och sol blir dyra i
drift och bidrar till att elräkningarna i Tyskland kommer att bli än mer
betungande än vad de är i dag.
När det gäller
utsläpp av koldioxid så leder övergången till 40 % vind och sol till en
reduktion i Tyskland. I dagsläget släpper man ut 500 gram CO2
per producerad kWh. När man uppnått målet med 40 % vind och sol kommer
man ner till 270 gram. I Sverige ligger vi på 40 gram som är världsrekord
som vi delar med Schweiz. Dessa uppgifter lämnade professor Wagner vid
föredraget i Stockholm.
Nu tillbaks
till Svante Axelssons framtidsvision med slopad svensk kärnkraft. Den svenska
vattenkraften räcker inte på långa vägar till som reglerkraft om vi skall komma
upp på nivån 40 % vind och sol. Vi måste då ha fossileldade kraftverk som ger
oss el nattetid när det inte blåser. Vi blir då inte längre världsbäst när det
gäller
utsläpp av CO2
. Har någon hört talas om sambandet mellan
utsläpp av CO2 och klimatet? Svante
Axelssons recept innebär att vi i Sverige skall öka våra utsläpp när hela den
övriga världen förväntas minska sina utsläpp.
Sammanfattar vi
konsekvenserna av Axelssons visioner så är det dyrare el och större utsläpp av
koldioxid. Har inte Svenska Naturskyddsföreningen något bättre att bjuda på?
Bengt Lindhé
________________________
Bengt Lindhé
Kvarnliden 5
532 31 SKARA
0511-166 80
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar