In en tidigare artikel med rubriken
”Stoppa vindkraftutbyggnaden” har jag refererat till Vetenskapsakademiens i
många avseenden mycket informativa skrift ”Sveriges energisituation i ett europeiskt
och globalt perspektiv”. Det finns anledning att komplettera den artikeln med
några uppgifter till från samma skrift. En tabell belyser mycket väl rubriken i
Vetenskapsakademiens artikel. |
| Tabell 1. Energitillförsel och elproduktion i Sverige, EU-27, och Världen 2010. Uppgifter från Eurostat, IEA:sWorld Energy Key Statistics, Svensk energi, Energimyndigheten. |
Sverige har redan nu en
fördelaktig situation genom att den svenska energitillförseln endast till 31 %
beror på fossila bränslen jämfört med det globala genomsnittet på 81 % och 76 %
för EU. Andelen förnybar energi i den globala primärenergitillförseln är 13 %
(den siffran finns inte i tabellen). Denna siffra har inte ändrats nämnvärt
under de senaste 40 åren. Trots att utbyggnaden av vind- och solel ofta
framhålls som storartad uppgår dess andel tillsammans med den geotermiska
energin inte till mer än 1 % av den globala tillförseln av primärenergi.
Speciellt iögonfallande är den svenska
näst intill fossilfria elproduktionen. Det skall jämföras med den globala
elproduktionen som till 67 % kommer från fossila bränslen. EU-siffran är 53 %
fossilt.
EU har fastställt mål/direktiv för hur
unionens energiomställning skall ske. Ett övergripande mål fram till 2020 är
att minska koldioxidutsläppen med 20 %. Vetenskapsakademien tycker att
bioenergi är det mest attraktiva alternativet genom att man bättre kan utnyttja
avverkningsrester (GROT), organiskt avfall och torv. Den pågående ersättningen
av fossila bränslen med biobränslen i kraftvärmeverken leder till en minskning
av den fossila energitillförseln samtidigt som importberoendet minskar.
Snart
kommer biodrivmedel att produceras av skogsråvara. Metanol kan produceras med
hög effektivitet. Det krävs dock långsiktiga investeringar för att bygga upp de
storskaliga anläggningar och den infrastruktur som krävs för att kunna
konkurrera med fossila drivmedel. Vi kan blanda in 10 % metanol i bensinen utan
några nämnvärda mekaniska ändringar och till överkomligt pris kan motorn
ställas om till metanol. Realiseras metanolalternativet bör framtidens bilar
konstrueras för det och framtidens lastbilar för att kunna gå på DME
(dimetyleter), som lätt tillverkas av metanol.
J.-G. Hemming översatte för några år
sedan boken ”Bortom olja och gas” av nobelpristagaren George A. Olah och några
av hans medarbetare. Tillsammans sammanfattade vi innehållet i en väsentligt
mindre bok som hade rubriken ”Drivmedel av koldioxid och vatten” som kom i
tryck 2010. Olahs tes är att vi kan tillverka metanol (och/eller dimetyleter,
DME) av koldioxid som vi fångar upp från fabriksskorstenar eller från atmosfären
genom att kombinera det med väte som vi kan tillverka genom elektrolys av
vatten. På Island har man redan startat en sådan verksamhet.
Vi skulle med
fördel kunna använda elen från vindkraftverken för tillverkning av metanol
istället för att denna intermittenta el skapar problem för nätet och på det
sättet slippa kostsamma ledningar för reglerkraft från vattenkraftverken.
Ersätter vi våra nuvarande kärnkraftverk med nya och effektivare skulle vi få
all den el som skulle behövas för att göra Sveriges trafik fossilfri.
Det
märkliga med skriften från Vetenskapsakademien är att man inte nämner Olah och
hans metoder. Man känner till dem. Olah höll föredrag i ämnet på ett seminarium
på Vetenskapsakademien för några år sedan. På ytterligare en punkt finns det
anledning till invändning mot Vetenskapsakademiens förslag. Långsiktigt gagnar
det inte skogsmarkernas bördighet om man plockar bort alla rester (GROT) efter
varje avverkning. Groten blir mylla om den får ligga kvar.
Bengt Lindhé
Kvarnliden 5
532 31 SKARA
0511-166 80
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar