Nyhetsbrev 10
Stockholm 2017-04-10
Nätverket Liberala Seniorer
Hej!
Här de kommentarer till
vårbudgeten som Kira Bergheden och Malin Strid i vårt kansli tagit fram.
Först Kira Berghedens
kommentar.
Regeringens verklighetsbild
”Allt fler i arbetsför ålder står till arbets-marknadens
förfogande och sysselsättningsgraden fortsätter att stiga. Sedan regeringen
tillträdde 2014 har sysselsättningen ökat med 150 000 personer till följd av en
god konjunkturutveckling och regeringens reformer. Sysselsättningen har ökat
brett sedan 2014 och sysselsättningsgraden är i dag högst i EU (se diagram
2.3).”
Överlag är informationen i propositionen avsevärt mer
knapphändig än i vårpropositionen för 2016. Tidsperspektivet för alla
prognoserna i propositionen har också förkortats med ett år jämfört med vad som
varit fallet sedan 2010.
Den
offentliga sektorns finanser
Propositionen Vårändringsbudget för 2017 medför att den
offentliga sektorns finanser försvagas 2017. År 2018–2020 förstärks det finansiella sparandet något till
följd av att föreslagna ändringar på skatteområdet är varaktiga, medan övriga
förslag bedöms ha budgeteffekter för innevarande år.
De takbegränsade utgifterna blir ca 5,6 miljarder kronor
högre jämfört med den beslutade budgeten för 2017. Totalt föreslår regeringen
att anslagen ökas med 6,6 miljarder kronor. Av dessa avser ca 1,0 miljarder
kronor anslag där volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats. År
2017–2020 växer utgiftstakets andel av potentiell BNP från 27,9 procent till 28,4
procent.
Nivån på överskottsmålet föreslås ändras till en
tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. En sådan nivå på överskottsmålet förväntas leda till att den
offentliga bruttoskulden fortsätter att minska som andel av BNP.
Regeringen bedömer att den tydliga avvikelse från
överskottsmålet som tidigare existerat inte längre föreligger. Både det
finansiella och det strukturella sparandet bedöms från 2016 och framåt ligga
inom en rimlig felmarginal i förhållande till överskottsmålet.
Skatter
Regeringen föreslår en ändring av de regler som gäller
då en fastighet överlåts till en juridisk person. Ändringen beräknas öka de
totala skatteintäkterna med 0,4 miljarder kronor fr.o.m. 2017.
”Skattereglerna för delägare i fåmansföretag
(3:12-reglerna) är av betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla
företag. Vid utformningen av reglerna bör en bra balans mellan vikten av
fortsatt goda skattemässiga villkor för företagande och entreprenörskap och
syftet att förhindra att arbetsinkomster om-vandlas till lägre beskattade
kapitalinkomster eftersträvas. Regeringen planerar därför att ändra
3:12-reglerna utifrån dessa utgångspunkter.”
I övrigt sägs ytterst lite om planerade
skatteförändringar. För remitterade skatteförslag inför budgetpropositionen för
2018, se http://www.regeringen.se/artiklar/2017/03/skatteforslag-infor-budgetpropositionen-for-2018/.
Vinster
i välfärden
”Vinstjakten som incitament hör inte hemma i
välfärdssektorn. Det är centralt att resurserna till välfärden används till
just det de är avsedda för.” Välfärdsutredningen har remitterats och bereds nu
i Regeringskansliet. Därutöver sägs ingenting om vinstfrågan.
Här Malin Strids kommentarer till sociala budgeten.
Snabba
iakttagelser om vårbudgeten – UO09-12 samt 17 (och lite om kommunsektorns
finanser).
Regeringen slår sig för bröstet om de s k
välfärdsmiljarderna från i höstas, samt ett antal andra riktade statsbidrag
till kommuner och landsting. Varje
gång de nämns bör man komma ihåg att:
Kommunsektorns inkomster var 1020 mdr kr 2016 (inkl de
10 välfärdsmiljarderna). Det är klart att 1020 är mer än 1010, men det som
verkligen påverkar förutsättningarna för innehållet i välfärden är hur
sysselsättningen (och därmed skatteintäkterna) utvecklas.
Riktade statsbidrag kan vara bra för att utveckla
sådant som enskilda kommuner eller landsting har svårt att göra själva, t ex
stora kompetenssatsningar eller erfarenhetsutbyte över organisatoriska eller
geografiska gränser. Regeringens statsbidrag är dock sällan sådana, de handlar
oftast om att fylla på litegrann i en (egentligen) rätt stor kassa. Ibland
handlar det också om att förstatliga ansvaret för någon symbolfråga (som
mammografi).
UO09
(hälso- och sjukvård, socialtjänst, funktionsnedsättning)
Socialtjänsten
- - Statsbidraget till individ- och familjeomsorgen ökas från 250 mkr till 400 mkr i VÄB. (egentligen är innehållet i denna satsning bättre än hur de säljer in det, det handlar faktiskt rätt mycket om kompetensutveckling som vi vanligen tycker är bra, men de pratar om bemanning, som rimligen är kommunernas eget ansvar).
- - Statens institutionsstyrelse får +65 mkr i VÄB. Bra. Ständig platsbrist. (SiS är en placeringsform för unga med så allvarlig social problematik att de behöver kunna låsas in).
LSS
- - ”Det är viktigt att lagens intentioner värnas” – dock inga förslag i sak. Möjligen en antydan om att de börjar mjukna något. Eller en till intet förpliktigande fras för att lugna intern kritik. Prognosen för antalet personer med personlig assistans är att minskningstakten ska avta från 2018, efter kraftig minskning under 2016 och 2017.
Hälso- och sjukvård
- - Statsbidraget till förlossningsvården utökas med 500 mkr i VÄB, och regeringen avser återkomma i BP.
o
Det
är korta pengar, och medger alltså inte att man t ex anställer mer personal
eller öppnar nya avdelningar.
o
Att
erbjuda förlossningsvård av hög kvalitet är landstingens ansvar. Vill man bli
landstingspolitiker bör man kandidera till landstinget, inte bli statsråd
(eller riksdagsledamot för V, detta är ju ”deras” satsning)
- - Barn- och ungdomspsykiatrin får +100 mkr i VÄB.
o
Regeringen
har (oavsett färg) lagt ca 1 mdr per år sedan 1995 i olika satsningar
för att utveckla
psykiatrin (dessa 100 mkr är alltså en påfyllning av en sådan satsning). Vårdanalys har
utvärderat dessa drygt 20 år av riktade satsningar, och kommit fram till att en
del enskilda projekt var bra medan de pågick, men har inte lett till några
bestående förbättringar. I sämsta fall har det lett till att landstingen själva
tagit mindre ansvar för utvecklingen av psykiatrin.
- - (höstbudgeten innehöll en rad olika satsningar som i förhållande till hälso- och sjukvårdens totalkostnader är småpengar, men som innebär att man t ex förstatligar ansvaret för mammografi – men inte screening för kolorektalcancer – eller att man förstatligar ansvaret för bidrag till glasögon till 7-19-åringar men inte för 0-6-åringar…)
- - Det vården egentligen behöver är strukturreformer. Det finns bra utredningsförslag om det, som bland annat handlar om att bygga ut primärvården. Sådana strukturreformer kan behöva smörjmedel, men det är något helt annat än det regeringen håller på med nu.
- - E-hälsomyndigheten får 20 mkr i VÄB för utökade kostnader i samband med flytt till Kalmar. Flytten var en dålig idé från början, och att den skulle innebära ökade kostnader var tämligen uppenbart.
UO10 Sjukförsäkringen
- - Ökningstakten planar ut.
Med vänliga hälsningar
Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala seniorer
