Solljus kan sönderdela vatten direkt (fotolys)

utan att solceller först ska alstra el för att göra elektrolya

Det konstgjorda lövet

Den kinesiske kemisten Peidong Yang, nu vid University of California, Berkeley, visade redan på 1970-talet att gröna växters sönderdelning av vatten till väte och syre kunde utföras artificiellt och på så sätt reducera CO₂ till kolväten utan att ta omvägen över elektrolys. Denna bloggartikel är en kort sammanfattning av Will the artificial leaf sprout? (Kommer det konstgjorda lövet att spira?) i Chemical & Engineering News, Nov 21, 2016, sidorna 32-38.

Att elektrolys idag ändå tillämpas för produktion av väte och reduktion av CO₂ i till exempel både Olah’s och Lackner’s system för kommersiell användning av CO₂ som råvara till fossilfria drivmedel, visar vilken lång tid sådana här paradigmskiften tar. Kunskapen om elektrolys har snart 200 år på nacken och är en mycket mogen teknik. Ändå är det ingen tvekan att det konstgjorda lövet har framtiden för sig. Om solcellernas effektivitet rör sig om 20 % och elektrokatalysatorn i systemetet har en effektivitet på 10 % så blir totala effektiviteten bara 2 %. Fotolys ger bättre totaleffekt eftersom där inte finns detta multiplikatorproblem.

Nocera och Silver vid Harvard University har arbetat på konceptet att låta mikrober (som lever på att använda väte för fixering av CO₂) göra polyhydroxyalkonater (PHA), som är bioplaster. Silver har till och med lyckats genmodifiera denna mikrob till att producera alkoholer.  Hon tror dock inte denna väg lämpar sig för storskalighet. Hennes vision är den lilla skalan i en decentraliserad ekonomi, där man till och med på hushållsnivå skulle kunna producera till exempel väte till bränsleceller för att bli självförsörjande på el. Och Nocera är på samma linje. Den industrialiserade världen har redan en infrastruktur avpassad för flytande drivmedel. Han menar att det konstgjorda lövet passar bäst i utvecklingsländer utan centraliserad infrastruktur.

Tillbaka till Peidong Yang. Han pekar på vilken berg-och-dal-bana det varit med bidrag till försök & forskning om fossilfri energi. Han är orolig för vad som ska hända nu när ny president i USA uttrycker skepsis mot klimatförändring. Även om USA skulle svikta så fortsätter andra länder, särskilt Tyskland att investera i förnybart. 2010-2016 har tyska regeringen satsat $107 miljoner i utveckling av kemiska processer för att använda CO₂ som råvara. Och tysk industri har tillskjutit halva den summan för samma ändamål.

Som sammanfattning av forskarvärldens syn på arbetet att finna vägar för att CO₂ ska gå runt och planeten därmed räddas från klimat-förändring kan man säga: Håll huvudet kallt. Vrid inte händerna i förtvivlan över marknaders nycker och regeringars policy. Det är mera verkstad och mindre prat som ger framgång.

J-G Hemming

Så blir vi fria från fossilberoendet

Graciela Chichilnisky

Graciela Chichilnisky, född i Buenos Aires, Argentina 1944. USA-medborgare sedan 1991. Hon är professor i ekonomi och statistik vid Columbia University och gästprofessor vid Stanford University. Sedan 2008 är hon en av grundarna av samt vd för Global Thermostat LLC, New York & Silicon Valley.

Den svenske vetenskapsmannen Svante Arrhenius (1859-1927) hävdade under slutet på 1800-talet att koldioxidutsläppen från människans förbränning av fossila bränslen skulle leda till temperaturhöjning och klimatförändring. Han var före sin tid – det tog hundra år för mänskligheten att samla sig till aktion mot problemet. 1992 beslöt man i Rio”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatet på ett farligt sätt”.1997 försågs denna klimatkonvention vid ett möte i Kyoto med ett protokoll – Kyotoprotokollet – där industriländerna gör bindande åtaganden att minska utsläpp av växthusgaser. Graciela Chichilnisky anses som en av arkitekterna bakom detta Kyotoprotokoll.

Låt CO₂ gå runt istället för att med fossilbränning plussa på luftens halt av CO₂ kan man kort sammanfatta hennes budskap. Hon menar med hänvisning till företaget Global Thermostat att det nu finns så billig teknik för de tre steg som behövs för att på detta sätt göra syntetiska kolväten istället för att extrahera fossil ur jordskorpan.

·      CO₂ -infångning från luft

·      Elektrolys av vatten med billig el för att få väte

·      Metanolsyntes CO₂+3H₂=CH₃OH+H₂O

Hon menar också att om kol-, olje- och gasbolagen insåg sitt eget bästa skulle de snarast ställa om sina raffinaderier och andra anläggningar till den nya tekniken innan deras investerare annars flyr. Mäktiga banker, pensionsfonder och andra stora kapitalförvaltare har redan börjat vad som kallas devestera (motsatsen till investera) i utvinning av fossil energi.

Sverige sitter fast i önsketänk om biodrivmedel

Officiellt är Sveriges inställning fortfarande konstigt nog att biodrivmedel och elfordon ska fixa målet om fossilfri fordonsflotta år 2030. Att lätta små citybilar har stor potential som rena elbilar är helt OK. Men tunga dieseldrivna förbränningsmotorer kommer att vara oumbärliga länge än i lastbilar, bussar och arbetsmaskiner alla slag, för att inte tala om de riktigt stora dieslarna i sjöfarten.

Detta önsketänk om biodrivmedel gör Gabriela Chichilnisky bryskt slut på genom att klart visa, att C-atomer från luft efter senaste teknikgenombrott, klart vinner över C-atomer från biomassa via fotosyntesen. Även om man blundar för att biomassa är alldeles för värdefull att förgasas till biodrivmedel, så kvarstår faktum att biomassa är arelkrävande och att dagens helmekaniserade jord- och skogsbruk kräver så mycket fossil energi i dragkraft, konstgödsel, växtskyddsmedel, energi för torkning osv att det helt enkelt inte går runt.

C-atomer från luft ersätter C-atomer från fossil

Så enkelt kan man sammanfatta det paradigmskifte vi står inför, och som är nödvändigt för att rädda Planeten Jordens klimat. På köpet blir mänskligheten befriad från det fossilberoendets gissel, som är så orättvist och som lett till två världskrig och ständiga konflikter i de områden där fossilen råkar finnas.

Global Thermostat bygger en fabrik som ska fånga in 1 miljon ton CO₂/år ur luft. 40 000 sådana fabriker kommer alltså att kunna extrahera ungefär den mängd CO₂ -ekvivalenter på ca 40 miljarder ton som vi globalt nu emitterar årligen. Det finns inget tekniskt hinder att våra utsläpp av växthusgaser år 2050 ska kunna balanseras av vad vi fångar in och sedan processar vidare till produkter av syntetiska kolväten.

J-G Hemming

Myter om mat leder till fel politiska beslut

Propagandan för ”ekomat” har lett till politiska beslut som alltmer ifrågasätts. Agrifood Economics Centre i Lund har beräknat den praktiska miljönyttan av politiska beslut när det gäller minskat näringsläckage. De har studerat dataserier från tusentals svenska avrinningsområden, omfattande 40 000 gårdar. Varje tusenlapp i stöd till ”ekologiska” odlare har resulterat i att ytterligare 18 kg kväve och knappt 1 kg fosfor försvunnit ut till vattendragen. Detta kan vetenskapligt förklaras med bl.a. högre andel baljväxter och mera jordbearbetningar i det ”ekologiska” produktionssystemet.  

Andra undersökningar har visat högre biologisk mångfald i konventionellt odlad mark  i jämförelse med ”ekologiskt”. Det finns 4 gånger mer daggmaskar i den konventionella jorden.

”Ekoskördarna” av sådant man kan äta, är halverade i jämförelse med den odling som är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Orsakerna till de dåliga skördarna i ”ekologiska” odlingssystem är bl.a. sjukdomar och bristande näringstillgång, vilket kan äventyra livsmedelskvaliteten. ”Ekologisk odling” kräver också mer mark och energi och leder till större import av mer eller mindre kontrollerade varor.

Det är också en myt att ”ekomaten” är giftfri.  Enligt Livsmedelsverket är PCB och dioxinhalterna i “ekologiska ägg” 3 ggr så höga som i andra ägg.  Många växter innehåller naturliga gifter som vi konsumerar i betydligt större mängd än vad vi gör av rester av växtskyddsmedel. De naturliga gifterna kan vara dödliga och cancerogena även i mycket låga doser. Speciellt baljväxter, bönor och ärter är bl.a. på grund av sin fröstorlek svårtorkade och kan då lätt drabbas av mycket giftiga ämnen, något som de flesta konsumenter är omedvetna om. Ju mer ogräs (mångfald) ju svårare är det att torka grödan.

När alla, på grund av bristande alternativ, var ”ekologiska” kunde skördarna i Sverige inte ens mätta 1,2 milj människor. Många utvandrade till USA på grund av svält. Den uppfinning som anses ha främjat mänskligheten mest är Haber&Bosch metoden; att omvandla luftkväve till gödsel. Råvaran luftkväve, är samma som används inom ”ekologisk” odling, fast mineralgödseln är betydligt mer miljö- och klimateffektiv än gröngödsling. Genom att öka fotosyntesen genererar detta kväve minst 6-9 ggr mer energi än vad som tillförs. Att politikerna och ”ekoföreträdarna” inte vill anamma denna verklighet är förbluffande.

I Sverige fanns det före 1985 olika typer av alternativa odlingsformer: biodynamiskt (antroposofiskt), organiskt-biologiskt och naturenligt. KRAV bildades 1985, där alla organiserade alternativodlare blev medlemmar. Det fundamentala misstaget som gjordes var att fastställa detaljerade regler. Inför EU-inträdet tog man ”patent” på den vetenskapliga benämningen ”ekologiskt”. I och med inträdet blev det ännu svårare att miljöanpassa det omfattande regelverket som styrs från Bryssel.  Sveriges ”vanliga” bönder får vara miljövänliga om det inte strider mot lagstiftningen men de ”ekologiska” måste följa sitt regelverk för att få EU-stöden. Med detaljerade regler avhände man sig möjligheter att använda bästa miljövänliga sättet att odla och skapa långsiktigt hållbara odlingssystem som bevarar markens bördighet och produktionsförmåga. ”Ekoföreträdarna” är fångna i ett regelverk som inte är miljö- och hållbarhetsgranskat.

I mitten på 1990-talet beslöt Göran Persson-regeringen att satsa stora pengar på ”ekologisk” produktion. All forskning på SLU skulle utveckla den ”ekologiska” produktionen. Länsstyrelsernas rådgivning skulle enbart omfatta s.k. ekologisk produktion. Radio, tv, media, lärare, och andra samhällsaktörer uppmanades att propagera för ”eko” och Konsumentverket hade detta som uppdrag från Regeringen. Följden har blivit att vetenskapen ekologi har missbrukats, sakkunskap och fakta förvrängs till politiska dogmer, tro och ibland ren humbug.

Ekologi betyder samspel mellan allt liv och den omgivande naturen. Det innebär att all odling och allt det vi gör är ekologiskt. I Sverige profiterar KRAV och andra ”ekologiska” verksamheter på ordet ”ekologisk” av pengaskäl. Jordbruksministern har påstått att han vill öka svensk livsmedelsproduktion men samtidigt öka andelen ”ekologiskt”. I praktiken vill han alltså halvera svensk livsmedelsproduktion!

Frågan som måste besvaras är: Hur kan ett akademiskt skolat folk förirra sig i myter? Som vänner av miljö, kvalitetstänkande och djurvälbefinnande är det svårt att förstå varför vissa ideologier, som inte kan motiveras ur vetenskaplig synpunkt och inte är hållbara, ska ha extra bidrag av våra skattemedel. Däremot får givetvis medborgarna göra vad de vill med sina pengar men skattepengar ska användas på ett ansvarsfullt sätt. Folke Vestervall (agr. lic, f.d. medlem av EU-kommissionens rådgivande kommitté) har beräknat att ”ekomatsatsningen” under den tid det pågått, 20 år, kostat skattebetalarna minst 20 miljarder kr.  Klarsynta personer bör inse att något är fundamentalt fel, när alla livsmedelsföretag varje vecka pressar ut nationellt heltäckande reklam om ”ekovaror” i en omfattning som omöjligen täcks av verifierad produktion.

Enligt miljömärkningssystemet inom ISO-standardiseringen behöver en produkt inte vara bättre för miljön än andra produkter (ur vetenskaplig synpunkt). Det är producenten själv som motiverar miljömärkningen.

Försäljningen av ”ekomaten” är en riktig kassako för handeln. Det finns alltså inga vetenskapliga belägg för att ”eko”maten skulle vara nyttigare eller bättre för djur och miljö. Marknadsföringen av ”ekoprodukter” bygger på att sälja en känsla och det ligger starka ekonomiska krafter bakom. Om man vill handla hållbart; köp vanlig svensk mat.

Ulla Forsling, miljö och odlingsagronom

Sture Larsson, agronom

Folke Vestervall, agr. lic., f.d. medlem av EU kommissionens rådgivande kommitté för djurmat

Kersti Linderholm, agronomie doktor

Betty Malmberg, riksdagsledamot