Ersätt fossilekonomi med cirkulär metanolekonomi

Bilden illustrerar visionen om hur nuvarande fossilekonomi ska kunna ersättas av en cirkulär metanolekonomi. De stora” skyltarna” är täckta av ett harts-liknande material. Skylten kan liknas vid en flossamatta, där den sammanlagda trådytan är mycket stor. Varje sådan skylt absorberar tusen gånger mer CO₂ från luften än ett stort vanligt träd. Den kan avge sin CO₂ när den tvättas med vattenskrubber. Alltså, hela cykeln kan upprepas i det oändliga: Absorbera koldioxiden; Skölj av den; Samla in den; absorbera, skölj, samla; … Den insamlade koldioxiden förenas med väte till metanol med känd teknik i en reaktor, sedan vatten först sönderdelats genom elektrolys med fossilfri el som sol, vind eller geo (för att få väte).

För ett halvår sedan berättade jag på denna blogg om samma koncept i annan tappning: George Olah och hans medarbetares Omvandla koldioxid från luft till metanol. Det finns nu alltså två huvudspår för att sluta med vårt klimatfarliga sätt att hämta de C-atomer vi behöver från fossilen. Låt oss kalla dem Model Olah (se bild här på bloggen den 15/1) och Model Lackner (se bild ovan).

Industrihistorien är full av exempel på hur fruktbart det är, att olika lösningar på samma problem får fritt konkurrera med varandra.

Nikola Tesla kontra Thomas Edison för över hundra år sedan gav oss den eleganta lösningen med trefas växelström, som Edison inte insåg i tid. Bara för att nämna ett paradexempel.

Vid en jämförelse av Model Olah och Model Lackner slås man av att Model Olah kör metanolsyntesen CO₂+3H₂=CH₃OH+H₂O i ett sammanhang i samband med luftintaget. Därvid omvandlas hela 79 % av koldioxiden till metanol. Forskarna själva framhåller att processen är lämpad för storskalig industriell tillämpning, men att det kan dröja 5 à 10 år innan det blir verklighet.

Åtminstone tre företag är påhugget att inom ett år eller två kommersialisera Model Lackner på ett eller annat sätt:1) Global Thermostat i MenloPark, Kalifornien; 2) Carbon Engineering i Calgary, Alberta; 3) Climeworks i Zurich. Lackner själv är ödmjuk. Han pekar, intervjuad av Jon Gertner, på en rad exempel där ny teknik efter genombrott ”behövt småkoka” ett tag innan det tagit fart: Bilar; Jetflyg; TV; PC; Laptops; Internet. Han räknar med att kostnad för en recirkulering av koldioxid från luften kan nå $30/ton.

Därmed är vi inne på vilken global CO₂ -skatt som krävs för att världen ska hämta sina oumbärliga C-atomer från luften och inte från fossilen: $30/ton CO₂ får ses som ett bästa scenario. Men det torde inte räcka när fossilen är så billiga som nu.

Ska vi rädda klimatet som alla världens länder kommit överens om i COP21 i Paris i december ifjol, så krävs en så hög CO₂ -skatt att fossilen stannar i backen. Är vårt demokratiska system moget att välja framtida fördelar? Före dagens köpfest på sådant vi inte behöver? Går ekonomisk tillväxt och COP21 överhuvudtaget att förena? De är på kollisionskurs!

J-G Hemming