SMÅSKALIGT OK FÖR SOL MEN EJ FÖR VIND

Småskalig solkraft som övre bilden visar är fullt OK. 

Likaså kan panelerna med fördel skalas upp om man 

önskar högre effekt. Storleken har ingen betydelse för 

energieffektiviteten.

Med vindkraft är det så att flera kostnader för material inte sjunker linjärt, när verkets storlek minskar. Kostnaderna för både torn och vingar stiger när båda måste vara solida, där de stora verken kan vara ihåliga i båda fallen och på så sätt spara stora kostnader i material.

Vidare gynnas stora vindkraftverk av rent fysikaliska fakta. Den yta som vingarna sveper, och som är utslagsgivande för effekten, stiger med kvadraten på vingarnas diameter.

Med vindkraft som nedre bilden är det tvärtom. 

Skalfördelarna växer så länge det är tekniskt möjligt 

att bygga större vindkraftverk. 

Men små vindkraftverk med låg stolphöjd och 

liten vingdiameter är hopplöst ineffektiva.

Högt torn och stor vingdiameter är inte bara gynnsamt genom att de kan byggas ihåliga. Bådadera bidrar till att verket når högre höjd med gynnsammare vind.

Småskalig vindkraft lider alltså av att den ena nackdelen efter den andra adderar till ett uselt slutresultat ifråga om effektivitet.

Solcellers effektivitet är däremot oberoende av ytan och 1 m² är per m² lika effektiv oavsett hur många kvadratmeter det är fråga om. Därför är från effektivitetssynpunkt en liten solcellsförsedd markis som på bildens husvagn, per kvadratmeter lika effektiv som en jättestor solcellspark.

Denna skillnad i fördel för storskalighet mellan vind- och solkraft kommer att bli allt viktigare att uppmärksamma, när vi går mot alltmer av dessa energislag i vår svenska elmix. Vindkraften kommer obönhörligt att gå mot allt större storskalighet och därmed centraliserad eldistribution.

Solceller passar däremot både centraliserad och decentraliserad eldistribution och kommer att särskilt breda ut sig decentraliserat, som brukar benämnas ”off grid” (obundet av permanenta nätet).

Avslutningsvis är det på sin plats med en brasklapp: Naturligtvis kan även ett litet vindkraftverk vara en bra lösning för t ex vattning av betesdjur någonstans i outback som inte har tillgång till elnät.

J-G Hemming

UTREDNINGAR MISSAR ELEKTROBRÄNSLENA

        METANOLSYNTES                     FOTOSYNTES
        CO2-METHANOL                        CO2-GLUCOSE

”Fossilfrihet på väg” (SOU 2013:84) kom för ett och ett halvt år sedan och dess över tusen sidor hamnar alltmer i glömska. För en dryg månad sedan kom ”Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon” (SOU 2016:33) och på dess ca 300 sidor undrar man hur länge de nya tankarna kommer att stå sig.

För båda utredningarna gäller att man övervärderar eldrivna fordon och undervärderar eller helt bortser från potentialen i vad som kallas ”elektrobränslen”: Flytande drivmedel för förbränningsmotor, där man utnyttjar annars strandad el av sol och vind för att genom elektrolys av vatten producera väte och syre. Vätet används för metanolproduktion av CO₂ och syret för oxyfuel-förbränning så CO₂ kan frånskiljas.

Bonus−malus-system avser att premiera fordon med relativt låga CO₂-utsläpp vid inköpstillfället (bonus). Fordon med relativt höga utsläpp av CO₂ belastas med högre skatt (malus).

Insikt saknas om potentialen hos sådana elektrobränslen, t ex metanol, producerade av infångad CO₂, som hydrogenerats (förenats med väte) av vatten och förnybar, billig energi som sol och vindkraft under tider då de annars skulle strandat.

Naturens egen fotosyntes producerar glukos, byggstenen för allt liv, genom att hydrera CO₂, som gröna växter genom sina blads och barrs klyvöppningar tar från luften. Med klorofyll som katalysator och energi från sol skapar floran den växtmassa och det syre varav faunan lever. Och faunan får på så sätt sin energi genom att med luftens syre oxidera sin föda till CO₂ och vatten och fullborda naturens kretslopp av grundämnena C, H och O.

Man kan uttrycka det så att produktion av elektrobränslen härmar denna naturens fotosyntes med en enkel och nu mogen rent kemisk metanolsyntes.

Jämförs biodrivmedel som bygger på naturens fotosyntes och elektrobränslen som bygger på metanolsyntesen så har elektrobränslena en rad fördelar:

·      Jordens 7 miljarder och växande antal invånare har helt enkelt brist på åker och skog för konventionella behov som livsmedel och skogsprodukter.

·      Moderna jord- och skogsbruk är helmekaniserade och förbrukar floder av fossil energi till dragkraft, växtnärings- och växtskyddsmedel. Många livscykelanalyser (LCA) visar att ”biodrivmedel går inte runt”. Någon har uttryckt det så att ”the cure is worse than the decease” (boten värre än frånfället, alltså det går åt mindre fossil att köra på bensin än att köra på t ex etanol av spannmål).

·      Råvaror till biodrivmedel har i regel låg densitet. Ekonomin kräver storskalighet som leder till stora transportbehov för råvaran från fält till fabrik.

·      I motsats härtill finns råvaran CO₂ överallt i luften och nu finns teknik att frånskilja CO₂ från luft med ekonomi, lämpligen där det även är ekonomiskt att få billig el för elektrolysen. Till skillnad mot biodrivmedel behöver elektrobränslen alltså inte påverka vägtrafiken. Infrastrukturen för att hantera det färdiga flytande elektrobränslet är redan på plats.

J-G Hemming