INGEN KÄRNKRAFT OM 20 ÅR I EN BLOCKÖVERSKRIDANDE ENERGIÖVERENSKOMMELSE?

Vår energiminister Ibrahim Baylan (S) hade tillsammans med Lise Nordin (MP) en artikel på DN Debatt den 27 mars 2016 med rubriken Sverige skall ha ett 100 procent förnybart elsystem om 20 år.

Man vill att näringslivet och politiken samlas kring denna gemensamma målsättning. För att nå det angivna målet behövs reformer för att ge bättre förutsättningar i förnybar energi och energiinvesteringar. Man hoppas få med sig de borgerliga partierna genom att kalla det för en vidareutveckling av de borgerligas energiuppgörelse från 2009.

Ser vi till nuläget så producerade vi under det gångna året 157 terawattimmar (TWh) el. Själva använde vi 135 TWh och resten exporterades, främst till Tyskland. Vattenkraften stod för den största produktionen med 72 TWh och på god andraplats kom kärnkraften med 56 TWh. Vindkraften producerade knappt 16 TWh eller 10 procent av det totala.

Enligt Baylan och Nordin blir det 72 TWh  (56+16) vindkraftel om 20 år eller 4.5 gånger mer vindkraft än nu. Vi har i dagsläget 3270 vindkraftverk.

Även om framtidens vindkraftverk kommer att bli större än dagens kommer vi upp på nivåer på 10 000 vindkraftverk. Även om vi accepterar den resulterande miljöaspekten kvarstår det faktum att det inte blåser alls under 42 dagar per år. Även när det blåser så är det en mycket hoppig el som produceras.

Bilden ovan visar svensk vindkraftproduktion timme för timme under 2009 års 8760 timmar. För denna blåa kurva anger x-axeln årets timmar i ordningsföljd från den 1 januari till den 3 december.

I dagsläget med en begränsad vindkraftproduktion är det vattenkraften som reglerar den mycket hoppiga tillgången till el från landets vindkraftverk. Vetenskapsakademien har beräknat att vår vattenkraft bara orkar reglera svängningarna i vindkraften upp till en årlig vindkraftproduktion på 10 TWh. Med en överdimensionerad vindkraft måste man i vissa lägen till och med betala för att leverera den el som produceras när det blåser rejält.

Den röda kurvan visar att produktionen bara översteg värdet 800 MW under 200 av årets 8760 timmar. För denna röda kurva anger x-axeln antal timmar.

När det gäller den el som solpanelerna genererar illustrerar bilden nedan situationen på ett bra sätt. Det är mitt på dagen som det blir någon el den vägen. På nätterna blir det inget. Vintertid blir det heller ingen el på dagtid i norra Norrland. Den mesta elen produceras på sommaren då efterfrågan på el är som lägst.

Solkraft i Danmark under 8 dagar 2014.   

Globalt sett kommer solkraften att framgent spela en stor roll i länder som ligger bättre till i förhållande till ekvatorn än vad vi gör. Volymen på solgenererad el har ännu inte fått en sådan volym i Sverige att den kommit med i Energimyndighetens statistik.

I SvD den 29 mars kan man läsa att Centerungdomarna nu anser att kärnkraften behövs för klimatets skull. DN har samma dag en ledare med rubriken Stäng inte reaktorerna.

Den av Baylan och Nording uttalade förhoppningen om en allmän politisk uppslutning kring deras förslag om 100 procent förnybart om 20 år är sannolikt inte realistisk.

Bengt Lindhé

Författare till böckerna Vindkraften – är den värd sitt pris och Kärnkraften – en strålande energikälla.

DEN SOM GRÄVER EN GROP ÅT ANDRA...

Foto: Kanadas “Government of The Northwest Territories” (GNWT)

… faller själv däri. Ironiskt nog är det en tankbil med olja som gått genom isen på en av norra Kanadas många isvägar.

Bilden togs bara några dagar efter det att GNWT höjt viktgränsen för isvägar vid polcirkeln från 10 till 40 ton. Detta trots att januari var den varmast uppmätta hittills följd av en likaledes varmast uppmätt februari.

Bilden – jo det är en tankbil som håller på att sjunka genom smältande is på Kanadas Stora Björnsjön (föraren rapporteras ha undkommit oskadd) – togs av GNWT bara några dagar efter det att man fyrdubblat viktgränsen för isvägar vid polcirkeln (dvs 66 grader nordlig bredd) från 10 till 40 ton. 

Ironiskt nog en tankbil som transporterade just den vara vars förbränning lett till global uppvärmning.

J-G Hemming fann bild och uppgifter på The Parkinson Report.

KÖTTET INGEN KLIMATBOV

Foto från en artikel om naturbete publicerad i 

ATL Lantbrukets affärstidning, Foto: Magnus Berg

Vi hörde det i TV häromkvällen. En professor i Göteborg berättade för oss att vi borde reducera vårt köttätande för att rädda klimatet.

Logiken bakom det förslaget är att våra idisslare (kor, får och getter) i samband med sin fodersmältning i en av sina fyra magar (vommen) producerar ganska stora mängder av gasen metan, CH4, som efterhand rapas upp och bidrar till en höjning av lufttemperaturen liksom koldioxiden CO2.

En ko rapar upp 300 gram metan per dag. Problemet med metan är att det har mångdubbelt större effekt på klimatet per mängdenhet än CO2 och det står för 0,7 – 1,6 % av växthuseffekten.

Nu är det dessbättre så att metangas snabbt bryts ner i atmosfären. Det ackumuleras därför inte och det försurar heller inte världshaven som koldioxid gör. Vid fortsatta utsläpp på dagens nivå kommer metangashalten i atmosfären därför inte att stiga ytterligare och kommer därför inte heller att påverka klimatet i någon riktning.

Det är värt att notera att 60 % av jordens utsläpp av metan beror på läckage från olje- och gasutvinning, gas-distribution, gruvor, asfalt och soptippar. Det är bara 17 % av metangasutsläppen som kommer från våra idisslare.

Vi kan lugnt fortsätta med vårt köttätande och vi kan även framgent glädjas av åsynen av öppna landskap och betande djur i sommarsverige.

Bengt Lindhé