DET SVENSKA INRIKESFLYGET PRODUCERAR INGEN EL

Synpunkter på en artikel publicerad i Svenska Dagbladet 151023 http://www.svd.se/karnkraften-ger-mer-koldioxid-an-inrikesflyget

Stig Tegle ifrågasätter kärnkraftens existensberättigande med att jämföra kärnkraftens koldioxidutsläpp med utsläppen från det svenska inrikesflyget.

För det första är hans underlag när det gäller koldioxidutsläppen från urangruvorna mycket bristfällig. Det bryts uran på många ställen i världen med starkt varierande förutsättningar. Jag tror inte att det finns något underlag för att skatta koldioxidutsläppen från de gruvor som producerar den uran vi använder.

Det svenska inrikesflyget producerar ingen el. Den jämförelsen är därför helt ointressant. Tegle skriver själv: ”I jämförelse med el producerad av kol, olja och fossilgas innebär elproduktion från kärnkraftverk minst utsläpp av växthusgaser per levererad MWh. Men inte lika med noll.” Det finns studier som jämfört kärnkraft med vindkraft när det gäller koldioxidutsläpp som visar att kärnkraften har de minsta utsläppen.

Om Tegle är missnöjd med den svenska kärnkraften får han hitta på bättre argument.

Bengt Lindhé

____________________________________________________

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-16680

www.bengtlinde.se

TRE LIVSFARLIGA MYTER

Recension av boken:

Tre livsfarliga myter

Bokens författare: Bengt Lindhé

Antal sidor: 70

ISBN 978-91-979002-5-6

Oktober 2015

Finns på Ugglan

Pris: SEK90

Boken Tre livsfarliga myter om Rädslan för kärnkraften, Rädslan för GMO samt Tron på ekologisk odling sågar dessa myter med vetenskaplig saklighet och intressanta historiska tillbakablickar.

Rädslan för kärnkraft har naturligtvis sin grund i de fasansfulla siffrorna från Hiroshima och Nagasaki med ca 200 000 döda. De två atombomberna i augusti 1945 fick Japan att kapitulera.

Ändå var fredlig kärnkraft för elproduktion en omhuldad framtidsdröm hos allmänheten under första efterkrigstiden och särskilt efter den chockartade oljekrisen 1973. El skulle bli så billig att det inte ens behövdes elmätare.

Men så hände det som inte kunde hända i Harrisburg. Dystopierna från augusti 1945 och de två bomberna var tillbaka, trots att inte en enda människa miste livet i härdsmältan i Harrisburg 1979. Gamla människor glömmer och unga har inte en aning, därför är historiska tillbakablickar som i boken mycket välkomna.

Rädslan för GMO, Genetiskt Modifierad Organism, är väsentligen en företeelse under tjugohundratalet. Det är prima pedagogik att inte göra GMO märkvärdigare än det är och som i boken helt enkelt se det som en naturlig fortsättning på konventionell växtförädling.

Som genetiker är författaren här i sitt esse med några sidor om Den svenska växtförädlingens ärorika historia, hämtade ur boken Bortom GMO. Man kan inte annat än hålla med författaren i hans egen kommentar: ”Vår stolta historia på växtförädlingsområdet är nu till stor del blott och bart historia. Vi har fortfarande kvar den vetenskapliga kompetensen för modern växtförädling i Sverige. Det vore förödande för svenskt lantbruk om oseriös inblandning i denna vetenskap innebär att även dom flyttar över Atlanten till USA och Kanada”.

Tron på ekologisk växtodling. Även här är det bra för fenomenets förståelse att som författaren gör, gå till historia och knyta an till Rudolf Steiners mer än hundraåriga Biodynamisk odling.

I sin vetenskapliga argumentation mot denna tro tar författaren hjälp av fem frågor i boken Holger Kirchman et al, Den ekologiska drömmen – Myter och sanningar om ekologisk odling. Frågorna är: Räcker maten? Skördestorlek? Livsmedelsförsörjning? Livsmedelssammansättning? Det globala perspektivet? Negativa svar på alla punkter.

Till sist tar boken upp en rad frågor som vi vanliga konsumenter ställer med underrubriken: Är ekologisk mat nyttigare? Där avhandlas Protein- och nitratinnehåll, Vitaminer, Spårelement, Bekämpningsmedel och naturliga gifter, Andra ämnen i vår kost, Smak, Kostsammansättning.

Så den ofrånkomliga frågan hur det går med markens bördighet och uthålliga produktionsförmåga? Ogräsproblemet? Påverkan på vatten, luft och klimat? Även här negativa svar för det ekologiska.

Summering av bokens tre myter:

Kärnkraft ett måste om tvågradersmålet ska nås 2050.

GMO ett måste för världens växande befolkning.

Ekologisk växtodling som den definieras idag klarar inte livsmedelsförsörjning ens för nuvarande 7 miljarder människor på planeten.

J-G Hemming