CO2-PROBLEMET KAN LÖSAS MED CIRKULÄR KARBONEKONOMI

KC Tran (CRIs vd), Ségolène Royal (Frankrikes energi- & miljöminister) 

och Ragnheidur Elin Arnadottir (Islands Industri-& handelsminister) 

vid det franska studiebesöket nyligen inför COP21 Paris om tre månader. 

Foto CRI

COP21 i Paris hålls om bara 3 månader. Har världen vaknat för sent eller finns rimlig chans uppnå 2-gradersmålet 2050? Tekniken finns. Hakar är låga fossilpriser samt bristande insikt och vilja i politiken.

Till insikt om problemet och dess lösning hör kunskap om grundämnet karbon med kemisk beteckning C. Svenskan har samma ord ”kol” för både grundämnet och fossilet, vilket förvirrar begreppen. Vi bör göra som i engelskan, skilja på carbon och coal.

Karbonatomer bygger liv och välfärd.

Karbon, karbonväten, cellulosa, stärkelse och mycket mer är oersättliga för liv och livskvalitet, men hamnar till sist som CO₂ i atmosfären. Pudelns kärna är då varifrån karbonatomen kommer. Är den fossil och klimatskadlig? Eller har den gått runt och är neutral?

De karbonatomer som är fossila till sitt ursprung plussar på atmosfärens halt av CO₂. De som gått runt (via biomassa eller på annat sätt) är neutrala. Vi har ju lånat dem från luften och lämnar tillbaka dem dit (och borde tacka för lånet).  

När 7 miljarder människor utnyttjar fossil från borrhål och gruvor och sedan dumpar förbränningsresten i atmosfären stiger naturligtvis luftens halt av CO₂ obönhörligt. 1900-talets slogan ”Drill Baby, drill” är hög tid byta till ”Go around Baby, go around”.

Luftens CO₂ rubbad av fossilbränning

Fotosyntes (i gamla skolan ”kolsyreassimilation”) får CO₂ i atmosfären att ingå i en karboncykel som bygger biomassa, som i sin tur dör och blir CO₂ och återigen går till väders i ett evigt kretslopp.

Det säger som sagt sig självt att denna balans i atmosfärens halt av CO₂ rubbas, när vi eldar på som vi gör med fossil energi. Tidigare Vattenfallschefen Lars G Josefsson trodde problemet kunde lösas genom att inte släppa ut CO₂ utan samla upp och begrava den under jord eller hav (CO₂ Capture & Storage, CCS). Därför köpte Vattenfall under hans tid på sig kol-och gaskraftverk på Kontinenten, sist det olycksaliga Nuon. Enkel fysik visar orimligheten i CCS.

När vi bränner ett flytande drivmedel blir volymen av alstrad CO₂ gas 600 gånger större än volymen på det flytande fossila drivmedel vi brände. Sunda förnuftet säger att vi aldrig kan ta hand om och gömma undan sådana kvantiteter i gamla gruvor, oljekällor och andra jordskorpans håligheter i den utsträckning som behövs. Viktmässigt lika orimligt: När vi bränner 1 kg C får vi 3,7 kg CO₂. Nästan tre fjärdedelar av CO₂ är alltså syre. Syret i luft vill vi verkligen inte bli av med.

IPCC visar hur risigt vi ligger till om inget görs

Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change 5^th Assessment Report måste alla emissioner från fossilbränning ackumulerade sedan 1870 stanna under 2 900±250 Gton CO₂ekvikvalenter (Gton=miljarder ton). År 2011 var denna siffra redan 1 900 Gton, så vi har bara 1 000 Gton kvar att emittera om det så kallade tvågradersmålet ska uppnås 2050. Har vi chans att hinna ställa om? Kända fossila reserver motsvarar ca 4 000 Gton CO₂ . Vi bränner dem i rasande takt – 1 000 Gton CO₂ ytterligare har gått till väders redan om några decennier om vi blundar.

Karbon från luften i stället för kol från backen

Metanolsyntes av väte och luftens CO₂ är nu en etablerad kommersiell industri. Här på bloggen har CRI på Island nämnts flera gånger. Nu finns också Sunfire i Tyskland och Lanza Tech i USA med flera på liknande koncept. Ironiskt nog försvåras denna lovande utveckling och uppskalning av just nu sensationellt låga fossilpriser samt en skattepolitik på energi globalt, som avslöjar byråkratiers oförmåga att stå emot fossillobbyns särintressen. Den intresserade rekommenderas läsa Solutions for a Circular Carbon Economy (http://co2forum.cpe.fr)

J-G Hemming