Drivmedel av metanol.
Bild från GasTechno, ett av fem företag på
konceptet småskalig produktion av
metanol, som vitboken identifierat
|
Konsultfirman ADI Analytics i USA har tagit fram en ”vitbok”: Användning av naturgas via småskaliga metanolteknologier. Det kan tyckas märkligt i en tid med ständiga rapporter om Kinas växande metanolekonomi, där allt tycks mega och inte mini. Till exempel att kinesiskt kapital ligger bakom satsningar i USA, både i sydost vid Gulfen och i nordväst vid Stilla Havet, på megametanolfabriker som ska producera hisnande 3,6 millioner ton metanol/år vardera av nu billig amerikansk naturgas. All denna metanol ska skeppas till Kina, som dels avser fasa ut gamla uttjänta och ”smutsiga” metanolfabriker baserade på kol som råvara, dels har omättliga behov av metanol som drivmedel och som råvara till sina jättefabriker för MTO (Methanol to Olefins). Ett annat dagsfärskt exempel: Från Teheran meddelas att Phanaravan Petrochemical’s metanolfabrik med märkkapaciteten 1 Mton/år slagit rekord genom att producera 1,731 Mton senaste år. Sådana nyheter kan förleda tanken till att småskalighetens tid är förbi. Så är det emellertid inte alls enligt vitboken.
För oss i Sverige är
småskaliga metanoltekniker av största intresse, bland annat för att utnyttja
jordbrukets potential att producera biogas, som nu gått i stå genom att konventionell
uppgradering till naturgasstatus är för komplicerad och dyr och ändå kvarstår
problemen med marknadsföring av en svårhanterlig gas.
När det gäller industriell
produktion är forskare ofta fixerade vid ”the economy of scale”. Just därför,
menar vitboken, är det viktigt uppmärksamma att småskaliga tekniklösningar kan göra
pengar på en mångfald små naturgaskällor, som nu istället facklas, om man inte
har tillgång till pipeline.
Tidigare här på bloggen har jag
berättat om firmorna Oberon Fuels och
Maverick Synfuels och deras
respektive tekniklösningar för småskalig metanolproduktion. Vitboken
identifierar ytterligare tre firmor som är på samma spår, att med en modulbyggd
liten fabrik, till och med flyttbar så den kan kallas maskin, göra Gas To Liquid (GTL) av metan och CO2
till metanol. Med firmanamnen i sökrutan finner man även dessa tre på nätet: R3 Sciences, GasTechno och Primus Green Energy.
Vitboken sammanfattar:
· Småskalig metanolproduktion är ett lovande sätt att
göra pengar på metan istället för att fackla.
· Konceptet småskalig metanolproduktion ger många gånger
fördelar lokalt: Lägre kapitalkostnader och lättare marknadsföring av vätskan
metanol än den svårhanterliga gasen.
· Kostnaderna för småskalig produktion av metanol är
gott och väl under vad 10 års genomsnittligt metanolpris varit i USA.
· Metanol är en viktig kemikalie med breda
användningsområden och slutanvändningar: kemisk råvara, drivmedel och bränsle,
olika applikationer som lösningsmedel, antifrost mm.
· Efterfrågan på metanol har stadigt vuxit med 6 à 8 %
per år, så dagens 60 millioner ton/år globalt väntas öka till det dubbla på ca
10 år.
· Den lokalt producerade metanolen har favören, gentemot
den centrala och storskaliga produktionen, att slippa den senares
transportkostnad till konsument. I USAs skifferbälten i Mellanvästern och
Ostkusten rör det sig om $40-70/ton för tankvagn på järnväg för metanol från
megafabrikerna i Gulfen.
Den nya småskaliga tekniken,
att kemiskt omforma metan och koldioxid till metanol, är som sagt högintressant
för jordbrukare, som vill producera biogas. Den borde också vara högintressant
för Energigas Sverige, som nu kör
runt sin metangas med hjälp av komplicerad och dyr kompressions- och/eller
kryoteknik. Det kan inte hålla i längden i en befintlig infrastruktur, som är
gjord för flytande drivmedel.
J-G Hemming