söndag 28 juni 2015

VITBOK TILL SMÅSKALIGHETENS FÖRSVAR




Drivmedel av metanol. Bild från GasTechno, ett av fem företag på 
konceptet småskalig produktion av metanol, som vitboken identifierat












Konsultfirman ADI Analytics i USA har tagit fram en ”vitbok”: Användning av naturgas via småskaliga metanolteknologier. Det kan tyckas märkligt i en tid med ständiga rapporter om Kinas växande metanolekonomi, där allt tycks mega och inte mini. Till exempel att kinesiskt kapital ligger bakom satsningar i USA, både i sydost vid Gulfen och i nordväst vid Stilla Havet, på megametanolfabriker som ska producera hisnande 3,6 millioner ton metanol/år vardera av nu billig amerikansk naturgas. All denna metanol ska skeppas till Kina, som dels avser fasa ut gamla uttjänta och ”smutsiga” metanolfabriker baserade på kol som råvara, dels har omättliga behov av metanol som drivmedel och som råvara till sina jättefabriker för MTO (Methanol to Olefins). Ett annat dagsfärskt exempel: Från Teheran meddelas att Phanaravan Petrochemical’s metanolfabrik med märkkapaciteten 1 Mton/år slagit rekord genom att producera 1,731 Mton senaste år. Sådana nyheter kan förleda tanken till att småskalighetens tid är förbi. Så är det emellertid inte alls enligt vitboken.

För oss i Sverige är småskaliga metanoltekniker av största intresse, bland annat för att utnyttja jordbrukets potential att producera biogas, som nu gått i stå genom att konventionell uppgradering till naturgasstatus är för komplicerad och dyr och ändå kvarstår problemen med marknadsföring av en svårhanterlig gas.

När det gäller industriell produktion är forskare ofta fixerade vid ”the economy of scale”. Just därför, menar vitboken, är det viktigt uppmärksamma att småskaliga tekniklösningar kan göra pengar på en mångfald små naturgaskällor, som nu istället facklas, om man inte har tillgång till pipeline.

Tidigare här på bloggen har jag berättat om firmorna Oberon Fuels och Maverick Synfuels och deras respektive tekniklösningar för småskalig metanolproduktion. Vitboken identifierar ytterligare tre firmor som är på samma spår, att med en modulbyggd liten fabrik, till och med flyttbar så den kan kallas maskin, göra Gas To Liquid (GTL) av metan och CO2 till metanol. Med firmanamnen i sökrutan finner man även dessa tre på nätet: R3 Sciences, GasTechno och Primus Green Energy.

Vitboken sammanfattar:
·      Småskalig metanolproduktion är ett lovande sätt att göra pengar på metan istället för att fackla.
·      Konceptet småskalig metanolproduktion ger många gånger fördelar lokalt: Lägre kapitalkostnader och lättare marknadsföring av vätskan metanol än den svårhanterliga gasen.
·      Kostnaderna för småskalig produktion av metanol är gott och väl under vad 10 års genomsnittligt metanolpris varit i USA.
·      Metanol är en viktig kemikalie med breda användningsområden och slutanvändningar: kemisk råvara, drivmedel och bränsle, olika applikationer som lösningsmedel, antifrost mm.
·      Efterfrågan på metanol har stadigt vuxit med 6 à 8 % per år, så dagens 60 millioner ton/år globalt väntas öka till det dubbla på ca 10 år.
·      Den lokalt producerade metanolen har favören, gentemot den centrala och storskaliga produktionen, att slippa den senares transportkostnad till konsument. I USAs skifferbälten i Mellanvästern och Ostkusten rör det sig om $40-70/ton för tankvagn på järnväg för metanol från megafabrikerna i Gulfen.

Den nya småskaliga tekniken, att kemiskt omforma metan och koldioxid till metanol, är som sagt högintressant för jordbrukare, som vill producera biogas. Den borde också vara högintressant för Energigas Sverige, som nu kör runt sin metangas med hjälp av komplicerad och dyr kompressions- och/eller kryoteknik. Det kan inte hålla i längden i en befintlig infrastruktur, som är gjord för flytande drivmedel.


J-G Hemming

onsdag 24 juni 2015

INTRESSANT STATISTIK OM VÅR KÄRNKRAFT


Kärnkraft i vår omvärld heter ett nyhetsbrev som kommer ut med fyra nummer per år och beskriver aktuella kärnkrafthändelser, både i närområdet och på den internationella arenan. Den skrivs på uppdrag av Energiforsk med Joachim Thorn och Björn Cedervall, Vattenfall, som redaktörer. I det aktuella numret redovisas bl.a. tre nyheter som det finns anledning att ta del av.

Den första handlar om kärnkraften i Japan. Fukushimakatastrofen 2011 ledde till att samtliga kärnkraftreaktorer i Japan (ca 50 i läget när det begav sig) stängdes av. Fem reaktorblock skall stängas av men det finns 43 reaktorer som potentiellt kan återstartas. För de två som ligger längst framme tidsmässigt beräknas den första kunna startas i augusti och den andra i oktober.

Den andra nyheten var en sammanställning av skatter och avgifter för kärnkraften för länder i Europa. Så här ser den ut.


Land
Avgifter och skatter på kärnkraft (öre/kWh, cirkavärden)
Kommentar
Belgien
4,6
Total avgift
England
5,5
Klimatförändringsskatt
Finland
1,9
Fastighetsskatt + Kärnavfallsfond
Frankrike
0,95
Tillkommer gör effekt-skatt. Motsvarar ungefär 0,4 öre/kWh för en 1000 MWel reaktor
Sverige
11,0
Alla skatter och avgifter på kärnkraft före effektskattehöjningen 2015, som medför
ytterligare 1 öre i total skatt och avgiftskostnad för kärnkraft
Rumänien
1,9
Täcker kärnavfallshanterings-
kostnaden
Tyskland
13,0
Total avgift                                     


Sverige toppar som väntat listan med bred marginal tillsammans med Tyskland som har beslut om att lägga ner all kärnkraft före 2022. Dagens (23 juni 2015) rapport om att fyra av våra 10 kärnkraftverk skall stängas av de närmaste åren får med det åtminstone en del av sin förklaring.

Vi som anser att en utbyggnad av kärnkraften i världen är en förutsättning om världen skall lyckas reducera koldioxidutsläppen så mycket att vi slipper en höjning av jordens medeltemperatur på mer än 2 grader är naturligtvis nyfikna på vad som händer i världen totalt sett. 

Den tredje intressanta uppgiften i nyhetsbrevet var en sammanställning av antalet reaktorer i världen, i drift, under konstruktion, startade och permanent avställda under 2015 (maj 2015).




















Bengt Lindhé
   

Kvarnliden 5
532 31  SKARA
0511-16680

söndag 14 juni 2015

DE FYRA RYTTARNA OCH BIODRIVMEDLENS APOKALYPS

Foto hämtat från www.gamereactor.se
ACS’ (American Chemical Society) stora möte i Denver, Colorado den 22-26 mars 2015 på tema“Chemistry of Natural Resources” inleddes av bland andra Professor Paul Bryan. Han talade om övertron på biodrivmedel på ett sätt som kan vara en nyttig tankeställare i svensk energidebatt om alternativa drivmedel.

Rubrik på Bryan’s presentation är en fyndig metafor: Four Horsemen of the Biofuels Apocalypse: Sustainability, Technology, Profitability, Politics.


Uthållighet
Räknar man om alla till biodrivmedel lämpade livsmedelsgrödor, som nu produceras på jorden, räcker de bara till att ersätta 40 % dagens oljeproduktion.
En annan chockerande jämförelse: All världens biodrivmedel som för närvarande produceras av livsmedelsgrödor ersätter fossila drivmedel för bara tre dagars behov per år.
Slutsatsen måste bli att frågan om drivmedel istället för livsmedel bara har ett svar: Nej! Ekvationen går helt enkelt inte ihop, när så många i världen redan svälter och befolkningsökningen fortsätter.
Uppodling av nu outnyttjade marker är heller ingen lösning. Det exponerar sådana markers undangömda förråd av grundämnet kol för luft, ljus och mikrober och leder till stora emissioner av CO2 i bästa fall ett decennium, i värsta fall ett sekel.

Teknologi
Det är ett allvarligt fel att räkna energiinnehåll i biomassa utan att beakta dess låga energidensitet. Betänk vilka konsekvenser det får att lastbilar med långa släp 24 timmar/dygn, 7 dagar/vecka, 52 veckor/år måste ut på ofta långväga transport till stora, centrala fabriker.
Var finns förresten dessa fabriker som det talats om i åratal och som ska göra biodrivmedel av cellulosa som inte konkurrerar med livsmedel? Entusiasmen för denna teknologi har varit överdriven.

Lönsamhet
Allt kokar ner till att det måste vara lönsamt. Lönsamhet=(R-C)/I
R=intäkt; C=kostnad; I=investering
För olja är R-C enorm; För biodrivmedel liten. Till detta kommer att teknologin för oljans utvinning och raffinering är mogen in i minsta detalj, medan framställning av biodrivmedel fortfarande är i ”krypåldern”.
En allvarlig orsak till att R-C är så gynnsam för olja är att olja fortfarande slipper betala alla de kostnader den ställer till med ifråga om emissioner och miljö.

Politik
Politiker ignorerar ofta vetenskap både direkt men även hycklat. Det behövs faktiskt utbildning av politiker i grundläggande kunskaper i energins kemi och fysik. Partipolitik går ofta på tvärs mot regering. Korta cykler på 2, 4 eller 6 år mellan val leder till kortsiktig populism istället för ett ställningstagande som ska hålla långsiktigt. Kanske värst av allt att bioenergi inbjuder till förödande käbbel.

Paul Bryan avslutar ändå optimistiskt
Biomassa är otillräcklig som drivmedel och kan aldrig konkurrera med olja billigare än $100/fat. Utsikterna är ljusa för så mycket annat värdefullt som bioraffinaderier skulle kunna producera av biomasseavfall, som inte konkurrerar med livsmedel. Transportsektorns omställning bort från olja kan ske med fossilfri el både direkt med elfordon och indirekt med ”elektrobränslen” där väte från sönderdelning av vatten får hydrera infångad CO2 till metanol som med sina derivat sedan kan ersätta alla de kolväten vi hittills fått från fossilen.

J-G Hemming