FLER GÅRDAR BORDE PRODUCERA BIOGAS

Lagringscisterner vid raffinaderiet i Lysekil. Biogas kan med 

enkel kemisk process bli flytande drivmedel som passar i 

transportsektorns infrastruktur. Foto Preem.

Svenskt jordbruk har stor potential att producera biogas. Ändå har bara ett fyrtiotal gårdar vågat sig på att framställa detta eftertraktade förnybara bränsle. 

Det borde vara 1 000! Var är haken?

Biogasens problem är att vanlig mack och farmartank förutsätter flytande drivmedel. Det är dyrt att bygga pipelines i ett avlångt land där folk bor i städer och gårdar ligger glest.

 I längden är det ännu dyrare att i brist på pipelines kuska runt med kyl och kompression.

Att då kosta på konventionell uppgradering till status som fordonsgas, där problemet att nå konsument kvarstår, är naturligtvis ingen ekonomisk höjdare.

I Danmark har man liknat biogasproblemet med mjölkproblemet i slutet av1800-talet. Folk som ville ha mjölk och dess produkter hade flyttat från gårdarna där mjölken producerades. Man fick bygga mejerier som tog hand om mjölken, dess vidareförädling och försäljning. Vi behöver alltså ”mejerier” som med ”mjölkbil” hämtar biogas på gården och omformar den till produkter som enkelt går att sälja vidare.

I artikeln Biogas ska rädda lantbruket (ATL.nu den 14/5) refereras till Morgan Larsson, vd på Biofrigas AB.

Han har den glimrande idén, att biogasgården kyler ner metan -163 ^oC till LBG, flytande biogas, med en ”frysbox” som ryms i en 40 fots container. Sedan kommer ”mjölkbilen” och hämtar denna LBG till ”mejeriet” som omformar den så det passar marknaden.

Vad passar marknaden? Det är en sak att storskaligt skeppa flytande metan i specialbyggda tankers över oceaner, när avstånden är för stora för pipelines.

Det är emellertid en helt annan sak att sedan distribuera metanet, då det är ont om både gasbilar och -mackar. Där har metanol (vätska mellan -98 och +65 ^oC) och lättförvätskade gasen DME (vätska vid -25 ^oC) stora fördelar. Metanol kan låginblandas i bensin utan minsta modifiering av vare sig infrastruktur eller fordon. DME, som metanol mycket lätt omvandlas till, kan ersätta gasol och är det yppersta dieselbränsle vi känner.

Det kemiska alternativet att omvandla metan till metanol är 100 år gammalt. Det fick nyligen ett genombrott som kallas bireforming of methane (dubbel reformering av metan). Det innebär att man gör metanol av metan, vatten och koldioxid enligt: 3metan+2vatten+1koldioxid=4metanol

I denna metanol kommer alltså var fjärde kolatom från koldioxid som gått runt.

I USA finns på detta koncept redan åtminstone fyra firmor som marknadsför en ”maskin” uppbyggd av moduler i stil med Biofrigas’ 40 fots container. Alla är framsprungna för förädling av billig skiffergas (lika gärna biogas) till metanol för bensininblandning eller DME.

Volvo lanserar nu sin D13 (världens vanligaste dieselmotor över 10 liter) i DME-version i Kalifornien.

Nytt svaveldirektiv för sjöfart är högintressant i sammanhanget. Viking byter tjockolja till LNG, Stena till metanol. Det är alltså full fart på spännande omställningar av drivmedel. De kan ge impulser till utveckling av jordbrukets biogasproduktion, och hur biogasen kan förädlas till säljbara produkter.

Hur som helst – kyla eller kemi, båda vägarna finns. Kanske måste närliggande gårdar samarbeta för att nå tillräckliga stordriftsfördelar. Det kan bli kyla på gården och kemi på ”mejeriet”. Eller tvärtom. Allt kokar ner till den hårda verklighet som ger facit: Det som fungerar bäst på marknaden.

__________________________________________

J-G Hemming

MASSMEDIA STYR DEN SVENSKA KÄRNKRAFTPOLITIKEN

Kinesiska gruvarbetare har ett farligt jobb. (Foto: AFP/Getty Images)

Den andre maj hade civilingenjör Lars Wiegert en artikel på bloggen Second Opinion med rubriken Dags att erkänna de liv kärnkraften räddar. Alla vet att Harrisburg-olyckan inte orsakade en enda människas död. Vi vet nu att Tjernobylolyckan, som orsakades av en kärnkraftteknik som inte finns i västvärlden, tog livet av 50 människor direkt i anslutning till olyckan. Att strålningen därifrån skulle ha orsakat massdöd har inte kunnat beläggas. 25 procent av oss dör i cancer. Den befarade överdödligheten i cancer bland dem som utsattes för strålningen från Tjernobyl har inte varit statistiskt mätbar. När det gäller Fukushima har det som vi fått del av via massmedia i många fall gett intrycket att det var kärnkraftolyckan och inte tsunamin som orsakade 20 000 dödsfall. I verkligheten har ingen människa i Japan dött på grund av strålningen från kärnkraftolyckan. WHO, UNSCEAR och IAEA rapporterar samstämmigt att hälsoläget i framtiden inte kommer att kunna påverkas från de hittills inträffade kärnkraftolyckorna Three Mile Island, Tjernobyl eller Fukushima. Facit för världens kärnkraftolyckor är 50 döda på 50 år.

Det verkligt farliga är de 67 procent av världens energitillförsel som har fossilt ursprung. Vi visste sedan tidigare att 5000 kinesiska gruvarbetare årligen dör i direkta olyckor och att det antal människor i Kina som dör av de luftföroreningar som koleldningen i Kina resulterar i handlar om hundratusentals, varje år. Det är en sanning som jag aldrig sett eller hört i massmedia. Den 29 mars hände något märkligt. Då rapporterade morgonekot att 400 000 personer inom EU årligen dör av sjukdomar relaterade till luftföroreningar. Den uppgiften saknade tydligen helt allmänt intresse eftersom den inte nämndes i de TV-program jag såg samma kväll och ingen av de tidningar jag följer hade nyheten dagen efter. Det senaste är att världshälsoorganisationen WHO  nyligen rapporterat att sju miljoner människor årligen dör i världen av luftföroreningar. Det kan man läsa i Wiegerts artikel.

Inget av detta fanns med i nyheterna den 3 maj som i stället gång på gång upprepade att en majoritet av svenska folket vill lägga ner den svenska kärnkraften. Argumentet som anfördes var att bl.a. Tyskland beslutat stänga sina resterande kärnkraftverk senast 2022. Det anfördes inte att Tyskland som en konsekvens av det i år släpper ut lika mycket koldioxid som på 1990-talet. Att Vattenfall bygger ut brunkolskraftverk för att Tyskland överhuvudtaget skall ha kontinuerlig tillgång till el när det inte blåser häcklas dom för nu men häcklarna glömmer varför.

Den allmänt omfattade mediabilden är att kärnkraft är farligt och ingen politiker har berättat att den kärnkraft som finns i världen (13 % av elproduktionen)  har sparat livet på hundratusentals människor.

Tage Danielsson lyckades inpränta kärnkraftens farlighet efter Harrisburg men nu vet vi så mycket mer. Är det inte dags för tidningar, radio och TV att tala om för oss att IPCCs farhågor för världsomfattande klimatkatastrof bara kan undvikas om vi fullt ut nyttjar kärnkraftens möjligheter. Samtidigt som vi med miljoner reducerar den dödlighet som fossileldad elproduktion årligen orsakar. Får vi uppleva denna nyordning i media får vi kanske också uppleva att även någon socialdemokrat vågar säga något positivt om kärnkraft.

Bengt Lindhé

______________________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se