LRF TÄNKER OM BETRÄFFANDE GMO

Fält i Målilla. Bild hämtad från www.lrf.se

GMO betyder genetiskt modifierade organismer. Resulterande växter kallas GM-växter. GMO innebär att man introducerar nya egenskaper i en växtart genom att överföra gener från andra arter. 81 % av världens sojaproduktion baseras på GMO-förädlade sorter. I Sverige gäller förbud att använda foder från växter som är GMO-förädlade. I praktiken handlar det om sojamjöl till svin, mjölkkor och höns.

För någon vecka sedan rapporterade jag om det danska beslutet att häva GMO-förbudet i sin svinproduktion. Agronom Viggo Fringel som tidigare tillhört ledargruppen inom LRF har berättat att LRF nu är redo att slopa förbudet i Sverige. I stället vill man att politik och lagstiftning ändras så att universitet och små företag kan utveckla nya egenskaper och säkra sorter som bidrar till en mer hållbar utveckling och bättre konkurrenskraft. Sverige har en chans att återta en internationell position inom växtförädlingen.

Bengt Lindhé

_______________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

ÄR EKO-MJÖLK NYTTIGARE ÄN VANLIG MJÖLK?

Foto från artikel i Svd

De senaste dagarna har alla dagstidningar jag sett basunerat ut att eko-mjölk är nyttigare än vanlig mjölk. Anledningen är att den innehåller 62 % mer av fettsyran omega 3 än standardmjölk. Studien har genomförts i USA.

Orsaken är att ekomjölken produceras av kor som går ute på bete. I Sverige har vi lag på att alla kor måste gå på bete varje sommar och på vintrarna får dom gräsensilage. Det är därför inte sannolikt att vi skulle se samma skillnad om studien genomförts i Sverige. 

Det är nyttigt att dricka mjölk men vi dricker inte mjölk för att få i oss vårt dagliga behov av fettsyran omega 3. Ett glas mjölk innehåller 0,06 gram omega 3. Det rekommenderade intaget är 2-3 gram per dag. För att komma upp på den nivån med enbart mjölk oavsett om det är amerikansk eko-mjölk eller vanlig mjölk skulle vi behöva dricka 20-30 liter per dag. Vi äter fet fisk för att få oss den omega 3 vi behöver. En portion lax innehåller 4-5 gram.

För många år sedan rapporterade forskare på SLU i Uppsala att man inte hittat någon kemisk skillnad mellan vanlig mjölk och ekomjölk i Sverige. Om den studien innefattade omega 3 vet jag inte men slutsatsen är densamma.

Pengarna kan användas bättre än att betala överpris på eko-mjölk.

Min kollega Folke Vestervall i Helsingborg har gett mig alla siffror.

Bengt Lindhé

_______________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

SÅ KAN BIOGAS SALUFÖRAS

Periodiska systemet med OCH atomerna rödmarkerade

Nöden är uppfinningarnas moder. I slutet av 1800-talet krisade jordbruket när järnvägar och ångbåtar kom med billig spannmål från bland annat USA. Svenskt och danskt jordbruk ställde då om till animalieproduktion, vilket i sin tur drev fram mejerier och slakterier för att man skulle kunna saluföra produkterna.

De tre grundämnena O,C,H (syre, kol, väte) är förutsättning för livet på jorden. Dessbättre är alla tre outsinliga och miljömässigt harmlösa om vi efterliknar naturen och kör runt dem i eviga kretslopp som fotosyntesen gör (koldioxid + vatten + solenergi ---> glukos). Det kan vi nu härma industriellt med metanolsyntesen (koldioxid + vatten + förnybar energi ---> metanol).

En sådan metanolekonomi innebär många win-win: 1)En vätska kan lagras och transporteras mycket lättare än en gas; 2)Metanol är ypperligt drivmedel för transportsektorn; 3)Lika ypperligt bränsle för alla möjliga ändamål; 4)En likaledes ypperlig och viktig råvara för kemisk industri; 5)Sist men inte minst är sådan metanol klimatneutral i alla sina applikationer och fri från det läckage som alltid vidlåder en gas.

Biogasens metan är det billigaste fossilfria väte vi har. Biogas innehåller typiskt ca 60 % metan och 40 % koldioxid, alltså alla de tre grundämnen O, C och H som behövs för en omvandling till metanol. Hushållningssällskapet i Skara satsar på ett projekt Konvertering av biogas till metanol på gårdsnivå. Konventionell uppgradering av biogas till fordonsgas har så stora nackdelar att det gått i stå på jordbrukssidan. Ändå skulle många jordbrukare vilja satsa på biogas. Förhoppningen är att en konvertering av gas till vätska ska underlätta marknadsföring och därmed öppna den potential för produktion av biogas som finns i jordbruket.

I Danmark är man inne på samma tanke och jämför med i ingressen nämnda dilemma för jordbruket i slutet av 1800-talet. Omställningen då från spannmål till animalier drev fram mejerier och slakterier. Danskarna liksom Hushållningssällskapet i Skara menar alltså att ”metanolerier” är lösningen på biogasproblemet.

J-G Hemming

KAN 117 MILJONER DANSKA KYCKLINGAR ÄNDRA VÅR ATTITYD I GMO-FRÅGAN?

Foto: Dansk Slagtefjerkræ

GMO betyder genetiskt modifierade organismer. Resulterande växter kallas GM-växter. GMO innebär att man introducerar nya egenskaper i en växtart genom att överföra gener från andra arter. 81 % av världens sojaproduktion baseras på GMO-förädlade sorter, 64 % av bomullen, 29 % av majsen och 23 % av rapsen. I dag har människor ätit genmodifierad majs i 20 år utan dokumenterade fall där någon tagit skada. Nyligen sammanställde EU-kommissionen tio års riskforskning på GM-växter. Fler än 500 oberoende forskargrupper hade under den här tiden studerat om GM-växter innebar några särskilda risker jämfört med konventionella växter. EU sammanfattade rapporten med att GM-växter i sig inte är mer riskfyllda för människa eller miljö eller innebär större risker än konventionella växter.

För miljörörelserna är GMO ett rött skynke. Inga argument biter på Biodynamiska föreningen, Naturskyddsföreningen, Ekologiska bönder, Sveriges småbrukare  eller KRAV.  Internationellt är det Greenpeace och Världsnaturfonden. Man har lyckat stoppa professor Olof Olssons klimattåliga aspar eftersom genen för stryktålighet kom från en fisk. Naturskyddsföreningen ledde anfallet. I Sverige ville Lyckeby stärkelse ta fram en fabrikspotatis  med en förändrad stärkelseprofil som skulle användas inom pappersindustrin. Amflora fick den heta. Till en början mötte man inga protester vare sig från miljörörelsen, närboende eller kommunpolitiker mot de omfattande försöksodlingarna. Under tiden vaknade emellertid GMO-motståndet till liv inom EU. Flera EU-länder vägrade att säga ja till någon GM-växt innan ett effektivare regelverk var infört. EU fick ett av världens hårdaste regelverk kring GM-grödor 2002. En obligatorisk märkning infördes på foder och livsmedel som innehöll GMO-ingredienser. Under åren av väntan på EU-reglerna köpte den tyska kemijätten BASF in sig i Amflorapotatisen. 14 år efter att den första ansökan om kommersiell odling lämnades in kom marknadsgodkännandet. Greenpeace lyckades stoppa de fortsatta försöken. En torsdag i maj 2011 kedjade sig ett tiotal aktivister fast i lagerdörrarna innanför vilka 600 000 GM-potatisar fanns som var redo för sättning. Det hände i Nedre Vojjakala norr om Haparanda. Konflikten drog folk från hela Europa. Aktivisterna knackade dörr och delade ut flygblad. Den 16 januari meddelade BASF att man gett upp tanken på produktion i Europa. I stället skulle man satsa på Amerika och Asien.

Det mest upprörande fallet av bojkott mot GMO gäller det gyllene riset som har implanterat betakaroten som omvandlas till A-vitamin. Hundratusentals barn i världen vars huvudsakliga kost är ris dör av brist på A-vitamin. En enda skål av det gyllene riset täcker 60 % dagsbehovet av A-vitamin. Greenpeace har åtminstone hittills lyckats stoppa lanseringen av det gyllene riset. Man tycker att barnen i stället skall äta vitamintabletter. Greenpeacegrundaren Patrick Moore som för länge sedan hoppade av organisationen anser att Greenpeaces motkampanj är ett brott mot mänskligheten.

En notis i ATL den 10 januari väckte helt plötsligt hopp. Från och med februari månad 2014 är det fritt fram för danska slaktkycklingsproducenter att ge genmodifierat foder till sina djur. Stigande foderpriser och minskande efterfrågan på kycklingar som fötts upp garanterat GMO-fritt ligger bakom beslutet. Enligt Dansk slaktefjerkræ skall 117 miljoner kycklingar bli redo för slakt i Danmark under 2014. Det blir 21 kycklingar på varje dansk. Skulle det kunna tänkas att attityden gentemot GMO luckras upp vid årets slut om Danmarks 5,4 miljoner medborgare fortfarande lever när vi firar nyår nästa gång?

Bengt Lindhé

__________________________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se