EKOLOGISK ODLING – VÄRD SITT PRIS?

Ekologisk odling innebär förbud mot ogräsbekämpningsmedel och konstgödning. Den ekologiska livsmedelsproduktionen har sina förbud som påverkar resultatet.

För många år sedan presenterades en jämförelse av den kemiska sammansättningen på ekologisk mjölk och vanlig mjölk på ett försöksledarmöte med Sveriges Lantbruksuniversitet. Man kunde inte finna någon skillnad alls. Efter det har inköp av den dyrare ekologiska mjölken varit tabu i min familj. I dagarna har jag tagit del av en lång debattartikel av växtodlingsprofessorn Magne Tuvesson vid SLU som jag inte sett vare sig i SvD eller DN som båda har fått den. Förre stadskonsulenten Gunnar Gummesson har skickat en skrivelse till Riksrevisionen, lantbruksministern och miljöministern i samma ämne. Detta är en kort sammanfattning av budskapet i dessa skrivelser.

Jordbruksverket har som målsättning att 20 procent av åkerarealen skall vara ekologiskt odlad 2020 och i det nya landsbygdsprogrammet har man föreslagit att den s.k. miljöersättningen till ekologisk odling skall ökas. Den ekologiska odlingens dyra produktionskostnader skall med andra ord betalas med skattemedel. Tuvesson och Gummesson baserar sina artiklar på resultat från Statistiska Centralbyråns (SCB:s) årliga beräkningar av skördar från vanliga respektive ekologiska gårdar under nio år.

Avkastningsskillnaderna mellan odlingssystemen har inte minskat utan snarare ökat under de nio åren. För de flesta grödorna ligger de ekologiska skördarna mellan 50 och 60 procent av de normala. Matpotatisen ligger lägst med 46 procent och hälften har så dålig kvalitet att den drabbas av saluförbud. Höstvetet ligger på 53,4 procent, havren på 56,6 och höstrapsen på 53,3 procent. Proteinet i vetekärnorna avgör bakningsförmågan hos vetemjölet. Det är den sena kvävegödslingen (som är förbjuden i det ekologiska) som höjer höstvetets kvalitet och av den anledningen ar det bara en mycket liten andel av höstvetet (4,2 procent av höstvetearealen och 2,3 procent av skörden) som odlas ekologiskt.

Kväveläckaget är större för de ekologiska odlingarna speciellt om man beräknar det i förhållande till skördemängden. Med ekologisk odling måste man gödsla, plöja, harva, så, och stubbearbeta dubbla arealen vilket ger dyrare maskinkostnader och större koldioxidutsläpp per kg gröda. En del ekologiska odlingar blir aldrig skördade på grund av stora ogräsmängder som ger stopp i skördetröskorna.

År 2030 behöver mänskligheten 50 procent mer livsmedel än i dag. Redan i dag importerar vi hälften av det vi konsumerar. Sötåsen är ett bland många naturbruksgymnasier som ställt om hela arealen till ekologiskt. Var det klokt?

Bengt Lindhé      

----------------------------------------------------------------------

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

Likvärdiga villkor, syntetiska drivmedel, transportforskning och miljözoner

Motion 2013/14:Sk389

Likvärdiga villkor, syntetiska drivmedel, transportforskning och miljözoner

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvisa beskattningsvillkor för syntetiska drivmedel samt om transportforskning och miljözoner.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett klargörande vid tolkning av 4 kap. 22 § miljözonsreglerna om gamla fordons möjlighet att få köra inom miljözon, om de drivs på alternativa drivmedel.

Motivering

Drivmedel skall behandlas utifrån samma skatteprinciper. Syntetiska drivmedel beskattas dock inte i enlighet med detta. En avfallsgas, t.ex. metan från sopor, är skattefri. Men om man omvandlar andra avfallsgaser från t.ex. stålverk och petrokemisk industri till ett flytande drivmedel blir det full beskattning.

Syntetiska drivmedel kan framställas ur naturgas, restgaser från råoljeutvinning, kemisk industri och stålverk men också från avfall och biomassa. Syntetisk diesel som framställs ur avfall och biomassa bör givetvis följa de principer som gäller för dessa insatsprodukter. I samband med att man tar vara på restprodukter utvinns dessutom ånga i dessa processer, ånga som i sin tur kan omvandlas till el och fjärrvärme.

Enligt utformningen av lagen om skatt på energi (SFS 1994:1776) 2 kap. 1 §, beskattas syntetiska drivmedel som ”ett slags dieselolja, framställd ur råolja”, vilket innebär en högre beskattning trots att syntetisk diesel också framställs ur annan råvara än råolja. Syntetisk diesel är inte standarddieselolja ur råolja, varför en beskattning som standarddieselolja inte är befogad. Syntetiska drivmedel är att jämställa med FAME/RME och med specialetanol till bussar med dieselmotorer.

EU:s direktiv tillåter Sverige och andra EU-länder att ge lägre skatt till produkter som ännu inte finns i andra EU-länder, som är miljömässigt och tekniskt bättre.

Det logiska vore att syntetiska bränslen framställda ur naturgas beskattas som ”naturgas för drift av motorer” alternativt ”naturgas för andra energiändamål”, samt att syntetisk gas framställt ur avfall och biomassa skattebefrias i enlighet med de principer som gäller för dessa insatsprodukter, något som bör komma

regeringen tillkänna.

Då vägtransporter står för en stor andel av CO2-utsläppen är det oerhört angeläget med fortsatt forskning och utveckling kring drivmedel, avgaser, vikt och utformning, vilket såväl kan utveckla framtida företag som leda till miljömässiga förbättringar inom transportsektorn.

Slutligen behövs ett klargörande vid tolkning av 4 kap. 22 § miljözonsreglerna om gamla fordons möjlighet att få köra inom miljözon, om de drivs på alternativa drivmedel.

Stockholm den 4 oktober 2013

Anita Brodén (FP)

Sveriges riksdag

100 12 Stockholm

Telefon: 08-786 40 00

Frågor om riksdagen

Telefon: 020-349 000

E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

GLOBALT ENERGISCENARIO. Del 7. TVÅGRADERSMÅLET

Det finns en fristående internationell organisation med 28 medlemsländer som heter International Energy Agency (IEA). Sverige är medlem.  IEA har som målsättning att bl.a. garantera tillgång till energi i medlemsländerna och stimulera en hållbar energipolitik som gagnar den ekonomiska tillväxten och skyddar miljön. IEA har nyligen gett ut en skrift som heter World Energy Outlook som på ett förtjänstfullt sätt försöker skapa en bild av den framtida utvecklingen av tillgång och efterfrågan på energi i världen.

Framtidsutsikterna för de enskilda energigrupperna kommer att publiceras en efter en (kol, olja & naturgas, kärnkraft, el, förnybar energi). Avslutningsvis kommer vattnets betydelse att beskrivas och till sist möjligheterna att nå 2 gradersmålet.

Tvågradersmålet utom synhåll

Det finns en fristående internationell organisation med 28 medlemsländer som heter International Energy Agency (IEA). Sverige är medlem.  IEA har som målsättning att bl.a. garantera tillgång till energi i medlemsländerna och stimulera en hållbar energipolitik som gagnar den ekonomiska tillväxten och skyddar miljön. IEA har nyligen gett ut en skrift som heter World Energy Outlook som på ett förtjänstfullt sätt försöker skapa en bild av den framtida utvecklingen av tillgång och efterfrågan på energi i världen. Det här är ett försök att återge huvuddragen i den rapporten.

Är 2^o C målet möjligt?

Rapporten anför att det uttalade målet i klimatdebatten om en höjning av jordens temperatur med högst 2^o C kan uppnås bara om man begränsar konsumtionen av fossila bränslen till en tredjedel av de kända reserverna före 2050. Knappt två tredjedelar av de kända reserverna utgörs av kol, 22 procent av olja och 15 procent gas. Alternativet är en avsevärd utbyggnad av CCS som innebär att man fångar upp koldioxiden i skorstenarna, komprimerar den till flytande koldioxid för att därefter begrava den i olika formationer i jordskorpan.  I Norge sker detta i viss omfattning i samband med gasutvinningen där den åtföljande koldioxiden förflyttas ner till djuphavsfickor. Helt orimliga kostnader gör att CCS inte kommer att få någon mätbar effekt globalt sett. Den synpunkten delas av IEA-rapporten som konstaterar att ”only a handful of commercial-scale projects are currently in operation”.  Om de rapporterade sambanden mellan koldioxidutsläppen och klimatförändringarna visar sig hålla streck finns det för närvarande ingen realistisk plan för hur 2-gradersmålet skall kunna realiseras.

Är 2^o C målet möjligt?
 
Den skisserade utvecklingen ovan leder till en förväntad temperaturökning på 3,6^o C. Målet i klimatdebatten om en höjning av jordens temperatur med högst 2^o C kan uppnås bara om man begränsar konsumtionen av fossila bränslen till en tredjedel av de kända reserverna före 2050. Om de rapporterade sambanden mellan koldioxidutsläppen och klimatförändringarna visar sig hålla streck finns det för närvarande ingen realistisk plan för hur 2-gradersmålet skall kunna realiseras. Sveriges andel av de globala utsläppen av koldioxid utgör mindre än 2 promille. Höga skatter på drivmedel och fler vindkraftverk i Sverige ger inga mätbara klimateffekter. Nycklarna till framtidens klimat finns i USA, Kina och Indien.

Bengt Lindhé

GLOBALT ENERGISCENARIO. Del 6. VATTNETS BETYDELSE

Det finns en fristående internationell organisation med 28 medlemsländer som heter International Energy Agency (IEA). Sverige är medlem.  IEA har som målsättning att bl.a. garantera tillgång till energi i medlemsländerna och stimulera en hållbar energipolitik som gagnar den ekonomiska tillväxten och skyddar miljön. IEA har nyligen gett ut en skrift som heter World Energy Outlook som på ett förtjänstfullt sätt försöker skapa en bild av den framtida utvecklingen av tillgång och efterfrågan på energi i världen.

Framtidsutsikterna för de enskilda energigrupperna kommer att publiceras en efter en (kol, olja & naturgas, kärnkraft, el, förnybar energi). Avslutningsvis kommer vattnets betydelse att beskrivas och till sist möjligheterna att nå 2 graders målet.

Vattnet får en allt större betydelse i energiproduktionen

Behovet av vatten i energiproduktionen kommer att öka dubbelt så snabbt som ökningen i efterfrågan på energi. Det går åt vatten för utvinning, transport och förädling av olja, gas och kol och vid bevattningen av energigrödorna. Den projekterade ökningen av vattenkonsumtionen med 85 procent till 2035 återspeglar en förändring mot mer vattenintensiv energiproduktion och mer energigrödor. Bättre teknologi och en större integration av planerna för energi och vatten är nödvändiga för framtiden.

Bengt Lindhé

GLOBALT ENERGISCENARIO. Del 5. EL

Det finns en fristående internationell organisation med 28 medlemsländer som heter International Energy Agency (IEA). Sverige är medlem.  IEA har som målsättning att bl.a. garantera tillgång till energi i medlemsländerna och stimulera en hållbar energipolitik som gagnar den ekonomiska tillväxten och skyddar miljön. IEA har nyligen gett ut en skrift som heter World Energy Outlook som på ett förtjänstfullt sätt försöker skapa en bild av den framtida utvecklingen av tillgång och efterfrågan på energi i världen.

Framtidsutsikterna för de enskilda energigrupperna kommer att publiceras en efter en (kol, olja & naturgas, kärnkraft, el, förnybar energi). Avslutningsvis kommer vattnets betydelse att beskrivas och till sist möjligheterna att nå 2 graders målet.

EL

Elproduktionen ökar

Världens behov av el växer nästan dubbelt så snabbt som behovet av energi totalt. En tredjedel av detta tillväxtbehov beror på att många av dagens reaktorer faller för åldersstrecket. Kolet kommer att behålla positionen som den ledande energikällan men hälften av ökningen kommer att baseras på förnybar energi. I Kina kommer ökningen av den koleldade elen att bli nästan lika stor som den kombinerade ökningen av kärnkraft, vind- och vattenkraft. Priset på el kommer att öka med 15 procent fram till 2035. Förklaringen till det är kapitalintensiv kärnkraft, subsidier till förnybar el och prissättning på koldioxid i några länder. Elpriset i EU och Japan kommer att bli högre än elpriset i USA och Kina.

1,3 miljarder människor saknar el

Trots framsteg under senare år lever 1,3 miljarder människor på jorden (18 procent av alla) utan tillgång till elektricitet. Tio länder, fyra i Asien och sex i Afrika söder om Sahara rymmer två tredjedelar av de människor som saknar elektricitet. Trots alla ansträngningar räknar man med att 1 miljard inte har tillgång till elektricitet 2030. Det skulle krävas investeringar i storleksordningen ett tusen miljarder dollar om alla skulle få tillgång till el 2030. 

Bengt Lindhé

GLOBALT ENERGISCENARIO. Del 4. FÖRNYBAR ENERGI

Solar Two experimental solar power plant. National Renewable Energy 

Laboratory. Work of the United States Department of Energy - Public 

Domain

Det finns en fristående internationell organisation med 28 medlemsländer som heter International Energy Agency (IEA). Sverige är medlem.  IEA har som målsättning att bl.a. garantera tillgång till energi i medlemsländerna och stimulera en hållbar energipolitik som gagnar den ekonomiska tillväxten och skyddar miljön. IEA har nyligen gett ut en skrift som heter World Energy Outlook som på ett förtjänstfullt sätt försöker skapa en bild av den framtida utvecklingen av tillgång och efterfrågan på energi i världen.

Framtidsutsikterna för de enskilda energigrupperna kommer att publiceras en efter en (kol, olja & naturgas, kärnkraft, el, förnybar energi). Avslutningsvis kommer vattnets betydelse att beskrivas och till sist möjligheterna att nå 2 graders målet.

FÖRNYBAR ENERGI

Att mycket händer i USA framgår också av en artikel i Ny Teknik som berättar om världens största solvärmeverk i Mojaveöknen i Kalifornien som nu börjat producera el. Ivanpah heter anläggningen som täcker en yta på 14 kvadratkilometer. 173 000 speglar koncentrerar solskenet på den ytan till tre torn som är 135 meter höga. Värmen genererar den vattenånga som driver elturbinerna. Projektet väntas kosta 14 miljarder kronor men med tanke på effekten, 392 megawatt och inga driftskostnader förefaller priset inte orimligt. Nu kan man producera el med solens hjälp även med solceller. Priset på dem har sjunkit drastiskt vilket gör att det alternativet kanske blir det dominerande i den framtida utbyggnaden av elproduktion med hjälp av solen. Långsiktigt är det solen som kommer att ersätta kol, olja och gas i världens elproduktion men ingen har preciserat när i tiden detta kan komma att ske.

Det förnybara tar plats i solen

En stabil ökning av vattenkraften och en snabb tillväxt av vind- och solenergi har cementerat den förnybara elens betydelse i den globala energimixen 2035 då en tredjedel av elen förväntas bli förnybar. Solenergin växer snabbast. Biomassa och biobränslen kommer att öka fyrfaldigt utan att inkräkta på utrymmet för livsmedelsproduktionen.

Bengt Lindhé

GLOBALT ENERGISCENARIO. Del 3. KÄRNKRAFT

Source: World Nuclear Association

Det finns en fristående internationell organisation med 28 medlemsländer som heter International Energy Agency (IEA). Sverige är medlem.  IEA har som målsättning att bl.a. garantera tillgång till energi i medlemsländerna och stimulera en hållbar energipolitik som gagnar den ekonomiska tillväxten och skyddar miljön. IEA har nyligen gett ut en skrift som heter World Energy Outlook som på ett förtjänstfullt sätt försöker skapa en bild av den framtida utvecklingen av tillgång och efterfrågan på energi i världen.

Framtidsutsikterna för de enskilda energigrupperna kommer att publiceras en efter en (kol, olja & naturgas, kärnkraft, el, förnybar energi). Avslutningsvis kommer vattnets betydelse att beskrivas och till sist möjligheterna att nå 2 graders målet.

KÄRNKRAFT

Fortsatt ökning av kärnkraften

I absoluta termer kommer kärnkraften att öka men inte lika snabbt som i tidigare prognoser. Kina, Korea, Indien och Ryssland ökar kärnkraftvolymen. Japan och Frankrike kan komma att följa det tyska exemplet. Reducerade kärnkraftplaner kan leda till större import av fossila bränslen, högre elpriser. 

Bengt Lindhé

GLOBALT ENERGISCENARIO.Del 2. OLJA OCH NATURGAS

Map of major shale gas basis all over the world from the EIA report World Shale Gas Resources: An Initial Assessment of 14 Regions
Outside the United States .Author Energy Information Administration

Det finns en fristående internationell organisation med 28 medlemsländer som heter International Energy Agency (IEA). Sverige är medlem.  IEA har som målsättning att bl.a. garantera tillgång till energi i medlemsländerna och stimulera en hållbar energipolitik som gagnar den ekonomiska tillväxten och skyddar miljön. IEA har nyligen gett ut en skrift som heter World Energy Outlook som på ett förtjänstfullt sätt försöker skapa en bild av den framtida utvecklingen av tillgång och efterfrågan på energi i världen.

Framtidsutsikterna för de enskilda energigrupperna kommer att publiceras en efter en (kol, olja & naturgas, kärnkraft, el, förnybar energi). Avslutningsvis kommer vattnets betydelse att beskrivas och till sist möjligheterna att nå 2 graders målet.

OLJA OCH NATURGAS

Oljebehovet ökar

 Oljeanvändningen uppgick till 87,4 miljoner fat per dag och kommer att öka till 99,7 miljoner fat per dag 2035. Det är ökningen av transporterna i Kina, Indien och Mellanöstern som bidrar till ökningen trots att efterfrågan på olja kommer att minska inom OECD. Antalet personbilar kommer att öka till 1,7 miljarder. Lastbilstrafiken påverkas inte lika starkt av effektiviseringen av bränsleförbrukningen som personbilstrafiken.

Irak beräknas komma att spela en stor roll i den framtida oljeförsörjningen. Lyckas man komma till rätta med de politiska motsättningarna i landet går man en rik framtid till mötes. Oljeproduktionen kan öka från 6 miljoner fat per dag 2020 till 8 miljoner fat per dag 2035. Det ökande behovet av el i Irak kan man producera med den naturgas som produceras parallellt med oljan. I dagsläget eldar man upp den rakt ut i luften till ingen nytta.  

Den globala efterfrågan på energi växer med mer än en tredjedel till 2035. Av detta står Kina, Indien och Mellanöstern för 60 procent. Man ser en reduktion av den relativa betydelsen av olja, kol och kärnkraft (i vissa länder). Naturgas och förnybar energi ökar. De fossila oljorna kommer att dominera den globala energimixen bl.a. därför att man investerar stort i den branschen. 523 miljarder dollar investerades i oljeindustrin 2011. Det är 30 procent mer än 2010 och sex gånger mer än satsningen på förnybar energi. De höga oljepriserna är anledningen till oljesatsningen som är koncentrerad till Mellanöstern och Nordafrika. Realiseras den prognostiserade utvecklingen förväntas jordens temperatur öka med 3,6^o C . 

Naturgasen ökar i volym

I alla scenarier ökar efterfrågan på naturgas. Kinas konsumtion uppgick till 130 miljarder kubikmeter 2011 och ökar till 545 miljarder 2035. Låga priser och rik tillgång kommer att göra naturgasen till den största komponenten i den globala energimixen 2030. Utvecklingen av gaskonsumtionen i Japan hämmas av de höga gaspriserna och den nuvarande energipolitiken som har betoning på förnybart och energieffektivitet. Naturgas från markskiffrar, som nämnts ovan, kommer att öka främst i Kina, USA och Australien, men denna verksamhet är fortfarande i sin linda. Miljöproblem och begränsad tillgång till vatten kan bli framtida bromsklotsar.

Ett nytt globalt energilandskap håller på att utvecklas

USA importerar 20 procent av sitt energibehov men nu är stora förändringar på gång. Ny teknik har gjort det möjligt att utvinna gas och olja ur skiffrar i marken. Det har resulterat i lägre pris på gas och elektricitet som påverkar den amerikanska konkurrensförmågan i den internationella handeln. 2020 räknar man med att USA blir världens största oljeproducent och går då om Saudiarabien. 2030 räknar man med att USA blir en nettoexportör av olja. En konsekvens av skifferexploateringen är sjunkande priser på naturgas som därför ersätter alltmer kol, som i stället exporteras till Europa där den i sin tur ersätter naturgasen som är väsentligt dyrare där. När priset på naturgas i USA var som lägst 2012 var det bara en femtedel av priset på importerad naturgas i Europa och en åttondedel av priset på gas i Japan. Det har skapats en koppling mellan kol och naturgasmarknaderna som också påverkas av den ökande rollen för den förnybara energin i vissa länder och den reducerade volymen på kärnkraften.

Bengt Lindhé

GLOBALT ENERGISCENARIO. Del 1. KOL

Det finns en fristående internationell organisation med 28 medlemsländer som heter International Energy Agency (IEA). Sverige är medlem.  IEA har som målsättning att bl.a. garantera tillgång till energi i medlemsländerna och stimulera en hållbar energipolitik som gagnar den ekonomiska tillväxten och skyddar miljön. IEA har nyligen gett ut en skrift som heter World Energy Outlook som på ett förtjänstfullt sätt försöker skapa en bild av den framtida utvecklingen av tillgång och efterfrågan på energi i världen.

Framtidsutsikterna för de enskilda energigrupperna kommer att publiceras en efter en (kol, olja & naturgas, kärnkraft, el, förnybar energi). Avslutningsvis kommer vattnets betydelse att beskrivas och till sist möjligheterna att nå 2 graders målet.

KOL

Kolet dominerar än så länge

Kolet har stått för nära nog hälften av ökningen i den globala energiefterfrågan det senaste decenniet och har varit större än ökningen av den förnybara energin. Den framtida utvecklingen av efterfrågan på kol kommer att påverkas av politiken beträffande utsläppen av koldioxid, utvecklingen av effektivare kolförbränningsteknologier och i förlängningen CCS. Även på den här punkten är det utvecklingen i Kina och Japan som dominerar. Efterfrågan på kol förväntas öka till 2020 för att sedan förbli på den nivån till 2035. År 2025 kommer Indien att överta USA:s roll som världens näst största användare av kol. Utvecklingen av skiffergasen gör de nämnda prognoserna osäkra.

Bengt Lindhé

Ett frihandelsavtal är oerhört viktigt för Skara. Vi talar om ca 70 nya jobb.


http://erikscheller.eu/wp-content/uploads/2013/10/6740-jobb-till-Västra-Götaland.pdf

 erikscheller.eu 1 

 Rapport 

2013–10–10 

6740 jobb till Västra Götaland 

- regionala effekter av ett frihandelsavtal med USA 

En rapport från utredarna knutna till Europaparlamentskandidaten Erik Scheller erikscheller.eu 2 

Sammanfattning

EU har inlett frihandelsförhandlingar med USA med mål att öppna för mer handel, ökad tillväxt och fler jobb på båda sidor av Atlanten. Flera studier har gjorts som visar på potentialen i ett frihandelsavtal för både EU som helhet och Sverige. Detta är den första studie som bryter ned dessa siffror till konkreta effekter för Västra Götaland och dess kommuner. 

I studien konstrueras ett index baserat tre variabler på kommunnivån: antal exporterande företag, värdet av exporten och andelen sysselsatta inom den exporttunga tillverkningsindustrin. Indexet innebär en ny bearbetning av originaldata från SCB, Svenskt Näringsliv och tyska tankesmedjan Bertelsmann Stiftung. 

Studien visar att Västra Götaland tydligt skulle gynnas av ett europeiskt frihandelsavtal med USA. Totalt beräknas det tillkomma 6740 nya jobb i länet och en ökad bruttoregionalprodukt med 8,9 procent. Den kommun som beräknas ha störst framgång med ett frihandelsavtal är Tranemo som kan räkna med ca 80 nya jobb, motsvarande en sysselsättningsökning på 1,4 procent. Även andra kommuner i länet beräknas få en påtaglig sysselsättningsökning som är högre jämfört med genomsnittliga i landet. 

Gustaf Lundgren 

Doktorand i nationalekonomi 

vid Handelshögskolan i Stockholm 

Hampus Bergquist 

Student i nationalekonomi 

vid Handelshögskolan i Stockholm 

Erik Scheller 

Kandidat till Europaparlamentet 

Folkpartiet Liberalerna 

Anna Horn 

Jur. stud. vid Stockholms universitet erikscheller.eu 3 

DEBATT OM 7-9 SKOLAN + STADSHUS

Litet referat från måndagens möte med Kommunfullmäktige. Debatt om 7-9 skolan/stadshus.

Charlotte Nordström, kommunalrådet, inleder med att säga att m, c och kd yrkar på återremiss. Det var inte överraskande i sig. Det hade vi väntat. Överraskande var dock att det blev en tydlig signal att inga argument kommer att få dom att ändra sig. De var bestämda.

Ja, vad var det dom bestämt sig för.

Dom ville ha något billigare.

På vilket sätt?

Det skulle utredas…

I mitt anförande förklarade jag att 15,2 miljoner extra per år för ny fin skola, nytt centralkök och ett stadshus är mycket litet.

Dom svarade att 400 miljoner är mycket pengar.

Jag försökte igen. Men det är ju vad som förs upp på resultaträkningen varje år som avgör om det blir dyrt eller ej.

Döva öron. Återigen: 400 är för dyrt.

Kommunalrådet ryter till: Vad gör ni om renoveringen av Djäkneskolan blir mycket dyrare. Den anförda kostnadsberäkningen är ju bara en GROV UPPSKATTNING.

Jag replikerar att detta är en sak som ni inte själva anser behöver utredas vidare. Det finns ju inte med i återremissen.

Kommunalrådet skrattar och säger att jag inte läst. Dom vill ju göra en BYGGNADSHISTORISK UNDERSÖKNING av Djäkneskolan!

Jag förklarar att jag inte tror att den kommer att behandla kostnadsberäkningen av ombyggnad av Djäkneskolan.

Debatten blir lite svår att föra när det inte finns några alternativ att ta ställning till bara en stor ovilja mot projektet. 

Elisabet Stålarm beklagar att vi inte kan bli överens i kommunen. Det kan jag verkligen hålla med om. Hon lanserar ett eget alternativ till högstadieskola: Djäkneskolan och Katedralsskolan kan dela på uppgiften… Det förslaget var tydligen inte förankrat i den moderata gruppen.

Gunilla Druve Jansson (c), tycker att mer behöver utredas och att vi borde komma överens. Det sista håller jag absolut med om.

SD var inte pålästa utan sa bara att man befarade stor skattehöjning.

KD tyckte 400 miljoner var för mycket pengar….

Nog blir man trött!!

SUNT FÖRNUFT åberopades som ett viktigt argument. Beräkningar som gjorts av ekonomichefen vägde lätt mot ”tyckande” och ”sunt förnuft”.

Jag försökte många gånger tålmodigt förklara att det är EFFEKTIVISERINGSVINSTERNA som som gör projektet ekonomiskt möjligt och att bara bygga en skola (på pappret 80 miljoner billigare) utan stadshus troligen inte kommer bli mer ekonomiskt fördelaktigt än projektet.

Skratt från moderatbänken.

Får en känsla av att alla inte tagit del av Sören Anderssons beräkningar utan att man känner sig trygg i sina egna uppskattningar förlitande sig på sitt ”sunda förnuft”.

Beslutet blev återremiss, trots majoritet för ”avgörande i dag”. Det är ju numera möjligt att en gång återremittera i fullmäktige om man har minst en tredjedel av rösterma. Det kallas minoritetsåterremiss. Med tanke på det splittrade fokus i återremissen ser jag den mer som fördröjningsremiss. Den är inte på något sätt inriktad på att driva ärendet framåt.

Fortsättning följer.

Anita Afzelius-Alm (FP)