GMO – EN VETENSKAPLIG HACKKYCKLING I EUROPA

  

GMO står för genetisk modifierad organism och det innebär att den tillförts främmande gener med hjälp av genteknik. GMO har varit en extremt framgångsrik teknikrevolution inom jordbruket. Den första kommersiella planteringen av gentekniskt modifierade växter skedde 1996 och i dag, 17 år senare odlas genetiskt modifierade grödor på en yta som motsvarar mer än 10 % av den globala jordbruksarealen (den senaste siffran anger 13 %).  81 % av all soja är genmodifierad liksom 64 % av all bomull, 29 % av majs och 23 % av all raps.   

Soja, bomull, majs och raps är de fyra stora GM-grödorna.

Andra grödor som odlades kommersiellt 2010 var potatis, squash, papaya, lusern, sockerbeta, tomat, poppel och paprika. De största arealerna med GM-grödor finns i USA följt av Brasilien, Argentina, Indien och Kanada. Därefter kommer Kina, Paraguay, Pakistan, Sydafrika och Uraguay. I Europa odlas GM-grödor på mycket små arealer och utgörs främst av insektsresistent majs och en liten andel potatis med förändrat stärkelseinnehåll.

Den 1 oktober 2011 publicerade DN Debatt en artikel skriven av 41 svenska forskare på sju svenska universitet och högskolor med rubriken ”Kvasivetenskap hindrar ett hållbart jord- och skogsbruk”. Bakgrunden var miljöorganisationernas påstående om riskerna med GMO, att det bara gagnar de multinationella företagen och att det ökar kemikalieanvändningen.

Som en första punkt anförde forskarna att GMO revolutionerat grundforskningen om växter. Tusentals genmodifierade växter odlas varje dag på svenska universitet. 500 oberoende forskargrupper har fått 300 miljoner euro från EU för att studera riskerna med GMO.  Slutsatsen blev att ”GMOs are not more risky than conventional plant breeding technologies”.

Ett annat argument mot GMO är att sorter som skulle ha gett ett mer hållbart jordbruk inte lanserats. Sjukdomsresistenta växter som framtagits på konventionellt sätt kan börja odlas med en gång. En genmodifierad sort med samma egenskaper måste genomgå en mångårig prövning som inte bara är tidsödande, den kostar uppskattningsvis minst 100 miljoner kronor. Offentligt finansierade forskare och små företag har aldrig sådana resurser och kan därmed i praktiken inte omsätta landvinningar som görs inom grundforskningen. Endast ett fåtal multinationella företag klarar av att ta kostnaderna och de får m.a.o. monopol. Det gör att man kan stoppa sorter som leder till en minskad efterfrågan på jordbrukskemikalier. De nämnda forskarna framhöll vidare att den europeiska gentekniklagstiftningen är så oerhört restriktiv att framstegen inom offentligt finansierad grundforskning inte kommer till praktisk tillämpning.

Slutklämmen lyder som följer: ”Vi 41 forskare med anslag från Vetenskapsrådet för grundforskning inom växter uppmanar våra politiker och miljörörelser att ta ansvar och snarast försöka ändra på denna otidsenliga lagstiftning. Detta för att tillgänglig kunskap ska kunna användas för att skapa ett hållbart jord- och skogsbruk - Vår önskan är att världens bönder ska kunna erbjudas utsäde som tagits fram för att ge ett så energi- och vattensnålt och kemikaliefritt jordbruk som möjligt. Gentekniklagstiftningen motverkar detta.”

Spiken i kistan för GMO i Europa kom hösten 2011. En dom i EU-domstolen slog fast att pollen i honung betraktas om en livsmedelsingrediens. Professor Sten Stymne, professor i i växtförädling vid SLU slog fast att den domen gjorde det praktiskt omöjligt att utveckla GMO inom EU.  Tyska kemikaliejätten BASF beslutade som en följd av domen att upphöra med all kommersiell odling av GMO-grödor i Europa. Som en konsekvens försvann odlingen av potatisen Amflora som förädlats i Sverige liksom den enda GMO-odlingen som fanns kvar av den spanska odlingen av Monsantos majs. BASF flyttade sin verksamhet till Amerika. Tidigare GMO-aktörer som Syngenta och Bayer Crop-Science hade redan tidigare flyttat sina verksamheter till USA.

I april 2013 lämnade Stockholm Environment Institute, SEI, en rapport med rubriken ”På väg mot 9 miljarder” där forskaren Ivar Virgin skriver som följer: ”Fram till 2050 kommer världen att behöva producera nästan dubbelt så mycket mat och foder på samma jordbruksareal som i dag. Modern genteknik – med grödor som använder vatten, näring, energi och jordbruksmark mer effektivt än i dag är en av nycklarna. Utvecklingen och odlingen av GM-grödor i Europa är obefintlig jämfört med andra delar av världen. Skälen är främst ett komplicerat regelverk, en politiserad beslutsprocess och en debatt som ensidigt har fokuserat på risker med GM-grödor. Europas regelverk skall skydda miljö och hälsa , men regelverket kväver ofta GM-grödor som skulle kunna bidra till ett mer miljövänligt jordbruk i sin linda. I dag finns det bara två grödor på den europeiska marknaden, en potatissort och en majssort och de odlas i mycket begränsad utsträckning.  

Gyllene riset är ett exempel på vad GMO kan betyda. Det gyllene riset producerar höga halter betakaroten som omvandlas till A-vitamin i våra kroppar. A-vitaminbrist är vanligt i framförallt Sydostasien där många barn drabbas av obotlig blindhet varje år.  Enligt UNICEF lider c:a 400 miljoner barn och ungdomar av A-vitaminbrist. Enligt Ne är godkännandeprocessen i sitt slutskede men den har tagit mer än 10 år.

Godkännandet av gyllene riset har kritiserats av Greenpeace som motsätter sig alla former av genmodifiering. Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och Svante Axelsson som är föreningens generalsekreterare har i upprepade DN-artiklar agerat mot GMO.

Bengt Lindhé

FOLKPARTIET SATSAR PÅ FRAMTIDEN

På kommunfullmäktige den 29 april ska en viktig fråga för Skaras framtid avgöras. Folkpartiet Liberalerna kommer då att rösta för att nu påbörja bygget av en gemensam 7-9-skola på Teglagärdet enligt det vinnande förslaget som kostar 330 miljoner, och att nuvarande Djäkneskolan görs om till nytt kommunkontor där alla kommunens förvaltningar kan samlas. Kommunens tjänstemän har grundligt utrett och kostnadsberäknat detta, och vi resonerar så här.

Först den ekonomiska aspekten. Det blir i längden billigast med detta förslag som kräver störst investering. Över tid, och förutsatt en amortering per år på minst 10 miljoner, är projektet som det nu presenterats det mest ekonomiska. Kan man amortera mer blir priset förstås än lägre.

De andra alternativen att inte göra något eller alternativet med två skolor (i och för sig ej längre ett reellt alternativ men som ändå lever kvar hos många skarabor) och utspridda förvaltningar, blir klart dyrare i längden. Som det är idag hyr kommunen många lokaler externt och det blir på sikt mycket dyrt. Om man räknar med 8 miljoners möjlig besparing per år (en försiktig uppskattning) blir det på 40 år hela 320 miljoner!

Sedan är det den funktionella aspekten. Att alla sitter i en och samma byggnad är bäst både för skolarbetet och för kommunförvaltningarna. Det finns många skäl att föredra en större skola, som rymmer alla elever. Ett av dem är att man ökar effektiviseringen både för lärare, elever och lokalutnyttjande. Pedagogiken fungerar bättre och sammanhållningen inom skolan blir också bättre.

Samma sak gäller kommunens egen administration som idag är mycket utspridd. Vår uppfattning är att vi så långt som möjligt skall effektivisera verksamheters administration. Att fortsätta styra med geografiskt så splittrade verksamheter som idag är att kasta miljoner i sjön – varje år

Slutligen Folkpartiets framtidsvision. Vi är ett framåtsyftande parti – vi menar att man kommer inte framåt om man hela tiden bromsar!  Inför varje beslut måste man identifiera och värdera vilka alternativ som finns. Alternativet ”vill inte” utan någon särskild flagg visar inte på någon lösning.

Vi vill tydligt säga att vi stöder tanken på en ny aktivitetshall på Vilan, men vi menar att det är en separat fråga som inte är färdigutredd och som nu inte får förhala skolbeslutet. Vi tycker att en ny aktivitetshall är viktig både för våra föreningar och för kommunen, men för oss är det uppenbart att skolans planerade integrerade idrottshall inte kan lyftas ut för samordning med aktivitetshallen.

Man kan inte vid samma tillfälle både trycka på bromsen och gasen om man vill komma framåt. Det är i alla fall ineffektivt och kostar mycket resurser både personellt och materiellt. Att nu förhala beslutsprocessen och göra om en kostsam projektering blir tidsödande och dyrt.

Folkpartiet vill satsa på framtiden. Dags att trycka på gasen!

Karl Gustav Bynke, gruppledare FP
Anita Afzelius Alm,  led KS BU (FP)
Jan-Erik Augustsson, ordförande FP 

ÄVEN HÄLSOSKÄL TALAR FÖR KÄRNKRAFT

Det finns två anförda skäl till att hålla nere utsläppen av koldioxid. Det ena är den befarade temperaturökningen, med på sikt helt oförutsägbara konsekvenser.

Det andra skälet till för att reducera eldningen av fossila bränslen, kol, olja och gas är mycket mera aktuell i tid. Redan har en katastrof   drabbat mänskligheten och drabbar världen i detta nu i en omfattning som ingen talar om. Klas Eklund skriver i sin bok ”Kina: den nygamla supermakten” som kom ut 2011 att mellan 4000 och 5000 kolgruvearbetare i Kina omkommer varje år till följd av olyckor i de tiotusentals små kolgruvor som finns i Kina. Dessutom dör 100 000 aktiva och pensionerade gruvarbetare om året en förtida död av stendammslunga. Åtta av de tio städer i världen som har sämst luftkvalitet ligger i Kina. Enligt uppgift andas bara en procent av Kinas 600 miljoner stadsbor en luft som skulle klara EU:s miljökrav. Ingen som besökt en kinesisk storstad har undgått att lägga märke till smogen.

Det som ingen tycks veta är att USA har 400 koleldade kraftverk. I boken ”Bortom olja och gas”, som skrivits av nobelpristagaren George A Olah och hans medarbetare kan man läsa följande: ”Fast det inte har påtalats för allmänheten så räddade oss USA:s kärnkraftverk år 2003 från utsläpp i jordens atmosfär av 3,4 miljoner ton SO₂, 1,3 miljoner ton NO₂ och 680 miljoner ton CO₂. Luftföroreningar, särskilt från SO₂ – emissioner och sulfataerosoler som produceras i stora mängder i koleldade kraftverk, beräknas förorsaka 40 000 dödsfall per år bara i USA – ett antal som måste jämföras med noll olycksfall orsakade av driften av kommersiella kärnkraftverk i USA under nästan 50 år.” I en artikel i tidskriften Environmental Science and Technology mars 2013 kan man läsa följande: ”I Tyskland som har redovisat planer på att stänga alla kärnkraftreaktorer 2022 har man gjort beräkningen att kärnkraften förhindrade 117 000 dödsfall under perioden 1999 till 2009.” Den skattningen har breda felmarginaler men storleksordningen illustrerar fakta som överhuvudtaget inte funnits med i debatten, definitivt inte i Sverige och med all sannolikhet inte i Tyskland heller.Den totala energiåtgången i världen i dag uppgår till 140 000 TWh/år. Mer än 80 procent utgörs av fossila bränslen. Mindre än 10 procent är kärnkraft. 2050 har världen 9 miljarder människor och energibehovet blir då 170 000 TWh. Skall de som lever då kunna andas då måste det till en helhjärtad satsning på kärnkraft.

Bengt Lindhé

FÖRVÅNAD!

F ö r v å n a d . . . . !

Ja, minst sagt förvånad blev jag, då jag i måndagens  SkLT läste vad Företagarna i Skara hade för tankar om den planerade högstadieskolan i kommunen; att skjuta upp, utreda och på så sätt försena. Jag trodde företagarna fortfarande var optimistiska och framsynta personer med förhoppningar om tillväxt och utveckling.

Vilka förväntningar och framtidsvisioner ger man lärare och blivande elever, när man mer eller mindre ”slänger in handduken” vad gäller en nybyggnation och i stället vill ge sig in i en ombyggnadsprocedur av äldre fastigheter med ty åtföljande förseningar och minst sagt svårberäknade ombyggnads- och reparations-kostnader.

Vi måste bryta den negativa trenden i kommunen; det räcker nu:  a) förlusten av SLU som den mest kännbara, men där många krafter i samverkan och den pågående utredningen kanske kan ge ny utveckling, b) den kommande indragningen av servicekontoret för Skattekontor och Försäkringskassa, c) flytten av vuxenpsykiatrin från Vårdcentralen, d) den planerade försäljningen av tre anrika fastigheter.  Listan kan säkert göras längre, men sätt för all del inte dit ett förändrat beslut om att inte bygga högstadieskolan.

Företagarna, om några, borde kunna se många spin-offeffekter i en byggnation och ny skola, kanske till och med värdefulla för deras egna företag.

Bernt Phersson

Skara

BRA AFFÄR FÖR SVERIGE? del 4 i serien om ”Vindkraft för export”

Ekonomi

Vindkraftproducenterna i Sverige får utöver baspriset för el s.k. elcertifikat som under det gångna halvåret uppgått till 20 öre per kWh. Kostnaden för elcertifikaten belastar all producerad el i Sverige och betalas därför av alla elkonsumenter.

De tyska konsumenterna betalar mer för elen än de svenska men det påverkar inte priserna på den el som handlas mellan länder. Exporterar vi el till Tyskland får vi i dagsläget runt 30 öre per kWh som är det dagsaktuella baspriset. Detta innebär att varje exporterad kWh belastar oss vanliga elkonsumenter i form av elcertifikat. Låt oss återvända till de drömda 30 terawattimmarna. 30 miljarder kWh gånger 20 öre betyder 6 miljarder kronor som vi vanliga elkonsumenter måste betala per år. Blir det 10 TWh blir det 2 miljarder.

En utbyggnad av vindkraften för export betyder också att Svenska Kraftnät måste bygga ut. Under sina första 10 år investerade koncernen totalt 3 500 miljoner kronor. Därefter har investeringstakten ökat successivt och som framgår av figur 4 ligger de planerade investeringarna för 2014 över 5 000 miljoner. Till en del hänger det samman med ökad produktion från våra kärnkraftverk men utbyggnadsplanerna för vindkraften är den främsta anledningen. Utbyggnadsplanerna för vindkraft förändras kontinuerligt och är behäftade med stor osäkerhet. En tyngdpunkt i norr leder till krav på ökad överföringskapacitet i stamnätet, men även utbyggnad i söder påverkar stamnätet eftersom vattenkraften i norra Sverige, Norge och Finland i ökad utsträckning kommer att användas som en reglerresurs.

Svenska Kraftnäts investeringar 2002 – 2012 samt planerade för 2013 – 2016.

Alla som betalar familjens elräkning vet att man måste betala en nätkostnad utöver kostnaden för själva elen. I dagsläget innebär det storleksordningen 30 öre per kWh i Skara. Det är helt uppenbart att nätkostnaden kommer att bli väsentligt högre framöver.

Finns det någon anledning att bygga ut vindkraften utöver det vi har i dag?
Vi har överskott på el under den framtid vi kan överblicka. Export av svensk el till Tyskland reducerar inte jordens utsläpp av koldioxid  så mycket att det ens går att registrera. Den dåliga kvaliteten på vindkraftelen gör att den inte är lämpad för export. Rent ekonomiskt innebär utbyggd vindkraft avsevärda fördyringar för Sveriges elkonsumenter. Med de priser som vi nu har på elen är det till och med tveksamt om en utbyggd vindkraft är lönsam för vindkraftproducenterna.

                                                                                                                                                               

                                                                       Bengt Lindhé

Bengt har 130403 bett om följande tillägg:

I dagens DN läste jag att Tyskland nu har så mycket el från vind och sol att man förra året exporterade 22 TWh. Man stänger inte de koleldade kraftverken när man bygger ut produktionen av el från vind eller sol. Man tänker bara på pengarna och exporterar el. Det är ytterligare en illustration på fåfängligheten i talet om att en ökad export av vindel från Sverige skulle reducera utsläppan av koldioxid i Tyskland.

LEVERANSSÄKERHET AV VINDKRAFTSEL, del 3 i serien om ”Vindkraft för export”

Kvaliteten på den el som vindkraften producerar



Figur 1 och 2 är hämtade från Svenska Kraftnäts rapport till Näringsdepartementet ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Dnr2010/441.

Figur 1. Svensk vindkraftproduktion uttryckt i timvärden för 2009 års 8760 timmar.

Den blå kurvan anger den producerade elmängden timme för timme under året. För denna blåa kurva anger x-axeln årets timmar i ordningsföljd från den 1 januari till den 31 december. För den röda kurvan anger x-axeln antalet timmar och kurvan kallas för varaktighetskurva. Den maximala vindkraftproduktionen var under en timme drygt 1000 MW. Produktionen översteg värdet 800 MW bara under 200 av årets 8760 timmar.

I elsammanhang pratar man om ”effektvärde” som är den garanterade effekten under 90 procent av årets timmar. Under 2009 var det bara 75 MW. Eftersom maxeffekten var drygt 1000 MW utgör detta effektvärde bara c:a 7 procent av den installerade effekten 2009. Systemoperatörerna i Norden använder generellt siffran 6 procent som mått på vindkraftens effektvärde.

/Figur 2 visar ANVÄNDNINGEN AV EL under sex dygn. Den visar vattenkraftens utomordentliga möjlighet att timme för timme leverera motsvarande det som förbrukas. Vindkraftens ojämna bidrag gör kravet på anpassning än större./ AAA anm.

Figur 2. Sveriges effektbalans 5 – 10 januari 2010 uttryckt i MWh per timma, som anges på y-axeln. Vinterns högsta förbrukningstopp ägde rum klockan 17 – 18 den 8 januari 2010. Källa: Svenska Kraftnät.

Den övre böljande kurvan anger totalvärdet över tiden och den illustrerar hur mycket efterfrågan på el svänger mellan dag och natt de 6 dagar som figuren omfattar. Nattetid är efterfrågan lägre än under dagtid. Det understa gula fältet visar bidraget från kärnkraften. Bidraget därifrån är konstant över tiden. Det går inte att på kort varsel variera effekten från det hållet. Det andra fältet nerifrån illustrerar tillgången från värmekraftverken som spelar en allt större roll men även det bidraget är konstant över tiden. Det breda blå fältet illustrerar bidraget från vattenkraften, som kan regleras helt utifrån behovet av el minut för minut. Det röda fältet längst uppe illustrerar importen. Den smala ljusblå strimman mellan vattenkraften och importen är vindkraft. När det är riktigt kallt blåser det dåligt.

För hela året 2009 var den genomsnittliga vindkraftproduktionen 288 MWh/h med ett maxvärde på 1057 MWh/h och ett minvärde på 4 MWh/h. Enstaka timmar fanns det m.a.o. knappt någon vindkraft alls i hela Sverige.

Figurerna ovan illustrerar vindkraftens akilleshäl som är kvaliteten i produktionen. Den klassiska svenska kombinationen av vattenkraft och kärnkraft var helt idealisk. Kärnkraften stod för en helt jämn produktion som under huvuddelen av tiden gett ungefär 45 procent av energin. Vattenkraften anpassade totalproduktionen till svängningarna i efterfrågan mellan dag och natt som figur 3 illustrerar, mellan årstider och mellan arbetsdagar och helger.

Introduktionen av vindkraft förutsätter att vattenkraften skall reglera inte bara svängningarna i efterfrågan utan även den mycket markanta svängningen i tillförseln av elen från vindkraftverken. Svenska Kraftnät formulerar det så här: ”Den tillkommande vindkraften, med ett relativt stort inslag av slumpmässighet, ställer krav på ökad tillgång till reglerresurser och förändrade planeringsrutiner.”

Från Kungl. Vetenskapsakademien har det upprepade gånger sagts att vår nuvarande vattenkraft inte räcker för att reglera mer än 10 TWh vindkraft. En utbyggnad av vindkraften utöver 10 TWh per år förutsätter m.a.o. en utbyggnad av vattenkraften.

Exporterar vi el till Tyskland kan den naturligtvis se ut som figur 1 visar. I så fall kommer reglerkraften att som i Tyskland utgöras av koleldad el men den lösningen är knappast trolig bl.a. med hänsyn till nätbehovet som då måste anpassas efter produktionstopparna. Säljer vi reglerad el till Tyskland kan vi maximalt exportera 10 TWh om vi inte skall bygga ut de orörda älvarna.

                                                                            Bengt Lindhé

FÖRBÄTTRAT GLOBALT KLIMAT? Del 2 i serien ”Vindkraft för export”

Reduceras världens koldioxidutsläpp om vi exporterar el till Tyskland?

Låt oss först lära oss vad en utsläppsrätt är. Företag och bolag som står för utsläpp av koldioxid förfogar över utsläppsrätter (tilldelningar eller ransoner) under handelsperioder som varar 4-5 år. Det totala antalet utsläppsrätter motsvarar den bestämda mängden utsläpp, vilket gör att den totala mängden utsläpp begränsas till det överenskomna taket. Företag som under denna period släpper ut mindre mängd växthusgaser än sin tilldelning kan antingen spara rätterna till nästa period eller sälja utsläppsrätterna till andra företag som förbrukat sina ransoner. Exporterar vi el till Tyskland minskar elproduktionen i ett koleldat kraftverk där men kraftverket kan då sälja utsläppsrätten till ett koleldat kraftverk i Polen som kan släppa ut så mycket mer koldioxid. Export av svensk el till Tyskland reducerar i nuläget inte jordens koldioxidutsläpp. 
Nu är Kyotoprotokollets regler för utsläppshandel inte eviga. Vi antar att vi 2020 har byggt ut vindkraften till 30 TWh som i sin helhet exporteras till Tyskland som reducerar sin kolproducerade el med lika mycket. Producerar man el med kol resulterar det i utsläpp av 670 gram koldioxid för varje producerad kWh. Det är 0,670 kg. 30 TWh är 30 miljarder kWh vilket betyder 20 miljarder kilo koldioxid eller 20 miljoner ton.
De globala utsläppen av koldioxid beräknas uppgå till 30 miljarder ton per år. 30 miljarder dividerat med 20 miljoner =1500. /Tyvärr har det inte varit möjligt att få fram siffran för Tysklands utsläpp av koldioxid, som hade varit relevant i sammanhanget/ AAA anm.
Alltså med eller utan utsläppsrätter blir slutsatsen att export av svensk el inte mätbart reducerar jordens koldioxidutsläpp. Skall vi satsa pengar på att reducera jordens koldioxidutsläpp kan vi hitta metoder som är långt effektivare.
                                                                                     Bengt Lindhé

VÅRT ELÖVERSKOTT, del 1 i serien ”Vindkraft för export”

Den totala elproduktionen 1951 – 2011. För 2012 redogörs i texten. 

Dagsläget – Produktion och förbrukning av el de senaste 25 åren.

1987 förbrukade vi i Sverige 139,9 TWh. År 2012 uppgick den totala användningen av el, inklusive förluster vid överföring, till 142 TWh. Under den senaste 25-årsperioden har förbrukningen av el i Sverige pendlat mellan 138 och 159 TWh. Vi har med andra ord ingen ökande trend när det gäller den svenska elförbrukningen.

2012 producerades i Sverige 161,6 TWh. Det var 10 procent högre än 2011 och den högsta någonsin. Vattenkraften producerade 77,7 TWh och stod därför för 48 procent som är den största andelen. Kärnkraften ökade produktionen från 58 under 2011 till 61,2 TWh 2012.  Den bränslebaserade produktionen av el uppgick till 15,5 TWh 2012. Vindkraften producerade 7,1 TWh eller 4,4 procent av det totala. Det är en ökning med 17 procent från året innan.

Vi exporterade 19,6 TWh el 2012.

För att sammanfatta läget har vi nu ett överskott på el i storleksordningen 3 ggr den svenska vindkraftproduktionen. En eventuell övergång till el för alla svenska personbilar kräver bara 12 TWh årligen. Under den framtid som det går att överblicka kommer vi att ha ett överskott på el i Sverige.

Vi har med andra ord inte behov av att bygga ut den svenska elproduktionen med subventionerad förnybar el.

                                                                         Bengt Lindhé