Offentlig
upphandling hanterar enormt stora värden. Upphandling har stor strategisk
betydelse för en kommun.
Med en
kompetent upphandlare kan många mål uppnås – inte bara ekonomiska. Många
verksamheter kan få en önskad styrning med hög beställarkompetens. Vi
återkommer till det i ett senare inlägg, men bara för att exemplifiera detta
rekommenderar vi en välskriven artikel på DN-debatt den 7/3. Där påpekas att
för att den offentliga upphandlingen av bl a välfärdstjänster ska fungera så
behövs det en bättre ”beställarkompetens” hos kommun/region. Vi måste helt
enkelt bli bättre på att formulera uppföljningsbara krav på utförare, och att
följa upp verksamheten bättre.
På en
rad punkter kan upphandling förbättras. I en ny utredning, som främst avser att
effektivisera (i vid bemärkelse) upphandling, anges flera områden, som
med nya regler lättare skulle möjliggöra den goda affären. Vad är det då
för problem med LOU (lagen om offentlig upphandling), som den fungerar idag?
Problem
som ofta lyfts är rädslan att bryta mot regelverket. Många upphandlingar blir
föremål för överprövningar, som i sig är mycket kostsamma. Då stoppas
upphandlingen upp och den goda affären kan bli en onödigt dyr affär. (Enligt
utredningens undersökning tar en överprövning ca 68 timmar i anspråk för en
upphandlande myndighet.) Detta har gjort att man avstått från komplexa moment
som att utvärdera kvalitet, föra dialog eller prova upphandlingsformer som
främjar utvecklingen av innovativa varor och tjänster. Det är heller inte
säkert att domstolsprövningen leder till en lösning utan risken är stor att den
snarare bidrar till låsningar på de aktuella marknaderna.
Ett
annat problem är att själva upphandlingsformen missgynnat mindre företag. Det
medför många problem. Ett viktigt är att man inte tillvaratagit konkurrensen på
rätt sätt. Konkurrens är en förutsättning för den goda affären. Konkurrensen
måste vårdas. Och mindre företag har därmed inte haft samma förutsättningar.
Transaktionskostnaderna
(den del av en upphandlingskostnaden, som är kostnader utöver själva köpet av
varan) har blivit onödigt stor när det gäller små upphandlingar. Den för
närvarande låga beloppsgränsen för direktupphandling gör de små inköpen dyra
eftersom transaktionskostnaden (som i princip är densamma oavsett storlek på
inköp) blir en relativt mycket större del av kostnaden.
I
kommande inlägg kommer vi att exemplifiera de föreslagna förändringarna som ger
nya möjligheter för kommunerna och de mindre företagen.
Anita Afzelius-Alm (FP)
Jan-Erik Augustsson (FP)
Utmärkt!
SvaraRaderaPhilip Appeby