UPPHANDLING OCH PROBLEM

Offentlig upphandling hanterar enormt stora värden. Upphandling har stor strategisk betydelse för en kommun.

Med en kompetent upphandlare kan många mål uppnås – inte bara ekonomiska. Många verksamheter kan få en önskad styrning med hög beställarkompetens. Vi återkommer till det i ett senare inlägg, men bara för att exemplifiera detta rekommenderar vi en välskriven artikel på DN-debatt den 7/3. Där påpekas att för att den offentliga upphandlingen av bl a välfärdstjänster ska fungera så behövs det en bättre ”beställarkompetens” hos kommun/region. Vi måste helt enkelt bli bättre på att formulera uppföljningsbara krav på utförare, och att följa upp verksamheten bättre.

På en rad punkter kan upphandling förbättras. I en ny utredning, som främst avser att effektivisera (i vid bemärkelse) upphandling, anges flera områden, som med nya regler lättare skulle möjliggöra den goda affären. Vad är det då för problem med LOU (lagen om offentlig upphandling), som den fungerar idag?

Problem som ofta lyfts är rädslan att bryta mot regelverket. Många upphandlingar blir föremål för överprövningar, som i sig är mycket kostsamma. Då stoppas upphandlingen upp och den goda affären kan bli en onödigt dyr affär. (Enligt utredningens undersökning tar en överprövning ca 68 timmar i anspråk för en upphandlande myndighet.) Detta har gjort att man avstått från komplexa moment som att utvärdera kvalitet, föra dialog eller prova upphandlingsformer som främjar utvecklingen av innovativa varor och tjänster. Det är heller inte säkert att domstolsprövningen leder till en lösning utan risken är stor att den snarare bidrar till låsningar på de aktuella marknaderna.

Ett annat problem är att själva upphandlingsformen missgynnat mindre företag. Det medför många problem. Ett viktigt är att man inte tillvaratagit konkurrensen på rätt sätt. Konkurrens är en förutsättning för den goda affären. Konkurrensen måste vårdas. Och mindre företag har därmed inte haft samma förutsättningar.

Transaktionskostnaderna (den del av en upphandlingskostnaden, som är kostnader utöver själva köpet av varan) har blivit onödigt stor när det gäller små upphandlingar. Den för närvarande låga beloppsgränsen för direktupphandling gör de små inköpen dyra eftersom transaktionskostnaden (som i princip är densamma oavsett storlek på inköp) blir en relativt mycket större del av kostnaden.

I kommande inlägg kommer vi att exemplifiera de föreslagna förändringarna som ger nya möjligheter för kommunerna och de mindre företagen.

                                                  Anita Afzelius-Alm (FP)

                                                 Jan-Erik Augustsson (FP)