lördag 26 maj 2012

DJÄKNESKOLANS BYGGNAD SOM KOMMUNHUS



EN SOCIALLIBERAL TYCKER
Om Djäkneskolans byggnad som kommunhus
Kommunens tjänstemän har nu presenterat en utredning om hur kommunen kan koncentrera sitt fastighetsinnehav och utnyttja de kvarvarande bättre för olika kärnverksamheter.
Startpunkten är beslutet att bygga en ny högstadieskola på Teglagärdet. Då (hösten 2015) blir Djäkneskolans byggnad i centrum ledig för annan verksamhet.
Jag har tidigare genom Folkpartiet föreslagit att Djäkneskolans byggnad kunde bli ett kulturhus för musik, teater, föreningsliv m.m. Det var många som tyckte att det var en bra idé.
Utredningen visar emellertid att det förslaget är det klart dyraste av de fyra alternativ som man räknat på. Eftersom vi nu fått igenom skolbygget och Ungdomens hus, som redan innebär stora investeringar, så är det inte ansvarsfullt att driva ytterligare en dyr investering.
Jag – och Folkpartiet - förordar nu i stället utredningens förslag nummer 4, som innebär att Djäkneskolans byggnad görs om till kommunhus där man samlar kommunens olika förvaltningar. Detta ger mervärden i form av ökad samverkan och effektivitet. Huset behåller då en offentlig funktion och blir tillgängligt för medborgarna. Aulan kan fortsatt användas för publika ändamål.
En sådan lösning borgar också för att den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden underhålls väl. Att däremot spara pengar genom att lägga huset i malpåse, som någon vill, är en mycket dålig idé. I stället bör vi vårda och lyfta fram byggnaden – den är en pärla!
Djäkneskolan ritades av den kände arkitekten Helgo Zettervall och stod färdig 1871. I Skaras byggnadsinventering från år 1971 beskrivs skolan som ”Kulturhistoriskt värdefull byggnad av nationellt intresse”.
Om man ställer sig på Stortorget och tittar på fasaden ut mot Järnvägsgatan, ser man ett koncentrat av den festliga arkitekturen som är en blandstil mellan nygotik och fransk nyrenässans. Här finns en rikt artikulerad tegelarkitektur och som kontrast mot teglet används grå natursten och cement i fönsteromfattningar och takfot. I hörnen finns strävpelare krönta med små runda hörntorn. Höga takkupor bryter av det tunga taket i skiffer. Materialverkan känns över huvud taget mycket påkostad. Byggnaden ser ut som en liten fransk renässansborg med alla strävpelare, torn, takkupor och gesimser.
I nästa blogg ska jag utveckla hur vi – även med Djäkne som kommunhus – ändå kan tillgodose behovet av kulturlokaler.

Jan-Erik Augustsson (FP)

3 kommentarer:

  1. Din anspelning Jan-Erik på den franska renässansen var något nytt för mig. men visst måste vi tillvarata denna ståtliga byggnad och göra den tillgänglig för Skaraborna

    SvaraRadera
  2. Nu har jag tagit reda på vad gesimser är. Och dom gillar jag också.

    SvaraRadera
  3. Frågan är väl om det främst är politiskt mod som krävs, som det antyddes i en aktuell insändare (som f.ö. var mycket välskriven). Jag tror att det mera handlar om att se möjligheter snarare än hinder och våga tänka lite nytt.

    SvaraRadera