FLER KULTURLOKALER I CENTRUM OCH ETT LEVANDE TORG

EN SOCIALLIBERAL TYCKER

Om fler kulturlokaler i centrum och ett levande torg

Det tycks finnas politisk majoritet för att Djäkneskolan ska bli nytt kommunhus, när nya Teglaskolan invigs hösten 2015. Det är bra med en politiskt bred enighet i stora och dyra investeringar. Jag och Folkpartiet stöder detta.

Men när jag i höstas väckte idén att göra Djäkneskolan till kulturhus så var det många som var positiva – från olika partier, och inte minst från ett antal kulturföreningar och kulturutövare. Deras behov finns fortfarande kvar – hur kan vi nu tillgodose dessa?

Det förslag som nu ska utredas vidare innebär inte bara att räkna på ombyggnad av Djäkne till kommunhus. Det innebär också att tre andra centrala byggnader ska bli kvar i kommunens ägo – och det är i dessa tre som jag föreslår att kulturverksamhet ska flytta in. Det gäller gamla biblioteket, nya biblioteket och Djäkneskolans gymnastikbyggnad. Så här menar jag att man kan tillgodose behovet av kulturlokaler.

O Gamla biblioteket är redan i det liggande föreslaget tänkt att användas som kulturhus. Biblioteket behåller som idag plan 1 (arkiv) och plan 3 (Västgötalitteratur och släktforskning). Men större delen av plan 2 (nuvarande utställning och turistbyrå) samt hela plan 4 kan upplåtas åt olika kultur-föreningar. Byggnaden bör i fortsättningen kallas ”Kulturhuset” och vara mera öppet än idag.

O Nya Teglaskolan får ju en stor gymnastiksal som kan användas av alla idrottsföreningar utanför skoltid. Djäkneskolans gymnastiksal behövs då inte för nuvarande ändamål, utan kan byggas om till en musik- och teatersalong. Det har framkommit starka önskemål om detta. Här kan musikskolan och Music and Production ha konserter. Teaterföreningarna kan ha större uppsättningar eftersom det ryms en s.k. tittskåpsscen, och man då kan ta hit föreställningar från Riksteatern (det går inte idag på Rosers Salonger). Huset bör därför i fortsättningen kallas ”Musik- och Teaterhuset”. Bottenvåningens skolmatsal kan bli café, både seniorcafé och för publiken. Slöjdsalarna kan bli föreningslokaler för teater/musik.

O Nya biblioteket kan omdisponeras och få flera nya funktioner. När samhällsbyggnadskontoret flyttar till nya kommunhuset i Djäkne, så kan all bibliotekspersonal flytta ner i souterrängplanet. Då frigörs ytor i markplanet, och man kan då få plats med ett ofta föreslaget Medborgarkontor nära entrén. Kanske kan där också rymmas en bantad Turistbyrå. Eftersom det nya kommunhuset knappast kommer att vara öppet efter kontorstid så är det bättre att dessa funktioner samsas i biblioteket som har generösare öppettider.

En annan konsekvens av lokalutredningen är att nuvarande kommunledningskontor vid Stortorget ska säljas. Det gamla rådhuset intill behövs inte heller längre för kommunledningen. Här kan då en ny publik funktion komma in – kanske ett café eller annan servering. Denna norra sida är ju torgets  solsida, och om Rådhusgatan höjs upp till ”gåfartsgata” (som Klostergatan), får man möjlighet till en fin uteservering (jämför Rådhuskonditoriet i Skövde). Om man sedan gör Stortorget helt bilfritt, utan parkeringsplatser, så kan Stortorget i stället bli en riktigt attraktiv mötesplats i centrum med bänkar, träd, vatten och serveringar.

Jan-Erik Augustsson (FP)

BAKGRUNDEN TILL KOMMUNENS LOKALUTREDNING

EN SOCIALLIBERAL TYCKER

Om bakgrunden till kommunens lokalutredning

Hösten 2015 står den nya Teglaskolan klar, och nuvarande Djäkneskola blir då ledig. Det tycks nu finnas en bred politisk enighet om att då göra Djäkneskolan till kommunhus, och där samla de flesta av kommunens förvaltningar.

Men detta är bara en liten del i ett större pussel av kommunala lokaler. Alla kanske inte är insatta i bakgrunden till detta förslag. Ungefär så här resonerar man.

Kommunstyrelsen beslutade den 7 september 2011 att tillsätta en politisk styrgrupp, som tillsammans med berörda tjänstemän, skulle göra en total utredning av kommunens samtliga fastigheter och verksamheter, och föreslå en ny samlad plan för vilka fastigheter vi ska behålla och satsa på.

Bakgrunden är at kommunen under många decennier köpt in eller ibland hyrt en massa olika fastigheter för olika ändamål. Idag har förändrad verksamhet, nya krav och en stramare ekonomisk verklighet gjort att det behövs en total översyn av fastigheter och lokaler. Vi måste minska antalet fastigheter.

Frågorna är alltså:

1.Vilka fastigheter bör kommunen till varje pris behålla – antingen för att de är praktiska och användbara eller för att de har stort kulturhistoriskt värde?

2.Hur kan kommunala verksamheter koncentreras i dessa fastigheter som ska behållas?

3.Finns det fastigheter som kommunen kan avyttra – och på vilka villkor?

Tjänstemännens inventering visar att kommunen har väldigt många fastigheter. I en första etapp har de granskat femton fastigheter som ligger i själva centrum.

Deras förslag är att kommunen behåller fyra av dessa, som är omistliga, användbara för den egna verksamheten, och har stort kulturhistoriskt värde.

•  Djäkneskolan – föreslås bli kommunhus med samlade förvaltningar.
•  Förvaltningsbyggnaden – byggs nu om till Ungdomens hus och musikskola.
•  Gamla biblioteket – två våningar blir kvar som bibliotek och arkiv. Två våningar blir   kulturlokaler.
•  Nya biblioteket – souterrängvåningen blir ledig när Samhällsbyggnad flyttar till nya kommunhuset i Djäkne. Kan bli föreningslokaler/kulturlokaler.

Förslaget innebär sedan att kommunen kan avyttra nuvarande kommunledningskontor vid Stortorget. Det gamla rådhuset vid Stortorget kan användas för andra ändamål.

Kommunen lämnar också nuvarande förvaltningslokaler i nya bibliotekets souterrängplan (Samhällsbyggnadsförvaltningen) samt i Viktoriagården (Barn- och ungdomsförvaltningen samt Omsorgsförvaltningen).

Tre äldre kulturhus behöver inte kommunen äga, utan de kan överlåtas för en symbolisk summa till de som idag hyr och använder dem:

Djäknestallet – i första hand till Djäkneföreningen

Båtsmanshuset – i första hand till Skara Gille

Bladhska huset – i första hand till någon av nuvarande hyresgäster

Det förutsätts förstås att eventuella nya ägare förbinder sig att vidmakthålla husens kulturhistoriska värde. De föreningar som idag hyr dessa hus borde inte känna oro. Om de själva äger sina hus har de lättare att söka bidrag och kan bättre styra verksamheten.

Slutligen ska det s.k. Grändhuset bakom gamla rådhuset säljas. Det är en helt modern kontorsbyggnad.

Jan-Erik Augustsson (FP)

DJÄKNESKOLANS BYGGNAD SOM KOMMUNHUS

EN SOCIALLIBERAL TYCKER

Om Djäkneskolans byggnad som kommunhus

Kommunens tjänstemän har nu presenterat en utredning om hur kommunen kan koncentrera sitt fastighetsinnehav och utnyttja de kvarvarande bättre för olika kärnverksamheter.

Startpunkten är beslutet att bygga en ny högstadieskola på Teglagärdet. Då (hösten 2015) blir Djäkneskolans byggnad i centrum ledig för annan verksamhet.

Jag har tidigare genom Folkpartiet föreslagit att Djäkneskolans byggnad kunde bli ett kulturhus för musik, teater, föreningsliv m.m. Det var många som tyckte att det var en bra idé.

Utredningen visar emellertid att det förslaget är det klart dyraste av de fyra alternativ som man räknat på. Eftersom vi nu fått igenom skolbygget och Ungdomens hus, som redan innebär stora investeringar, så är det inte ansvarsfullt att driva ytterligare en dyr investering.

Jag – och Folkpartiet - förordar nu i stället utredningens förslag nummer 4, som innebär att Djäkneskolans byggnad görs om till kommunhus där man samlar kommunens olika förvaltningar. Detta ger mervärden i form av ökad samverkan och effektivitet. Huset behåller då en offentlig funktion och blir tillgängligt för medborgarna. Aulan kan fortsatt användas för publika ändamål.

En sådan lösning borgar också för att den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden underhålls väl. Att däremot spara pengar genom att lägga huset i malpåse, som någon vill, är en mycket dålig idé. I stället bör vi vårda och lyfta fram byggnaden – den är en pärla!

Djäkneskolan ritades av den kände arkitekten Helgo Zettervall och stod färdig 1871. I Skaras byggnadsinventering från år 1971 beskrivs skolan som ”Kulturhistoriskt värdefull byggnad av nationellt intresse”.

Om man ställer sig på Stortorget och tittar på fasaden ut mot Järnvägsgatan, ser man ett koncentrat av den festliga arkitekturen som är en blandstil mellan nygotik och fransk nyrenässans. Här finns en rikt artikulerad tegelarkitektur och som kontrast mot teglet används grå natursten och cement i fönsteromfattningar och takfot. I hörnen finns strävpelare krönta med små runda hörntorn. Höga takkupor bryter av det tunga taket i skiffer. Materialverkan känns över huvud taget mycket påkostad. Byggnaden ser ut som en liten fransk renässansborg med alla strävpelare, torn, takkupor och gesimser.

I nästa blogg ska jag utveckla hur vi – även med Djäkne som kommunhus – ändå kan tillgodose behovet av kulturlokaler.

Jan-Erik Augustsson (FP)