söndag 14 juni 2015

DE FYRA RYTTARNA OCH BIODRIVMEDLENS APOKALYPS

Foto hämtat från www.gamereactor.se
ACS’ (American Chemical Society) stora möte i Denver, Colorado den 22-26 mars 2015 på tema“Chemistry of Natural Resources” inleddes av bland andra Professor Paul Bryan. Han talade om övertron på biodrivmedel på ett sätt som kan vara en nyttig tankeställare i svensk energidebatt om alternativa drivmedel.

Rubrik på Bryan’s presentation är en fyndig metafor: Four Horsemen of the Biofuels Apocalypse: Sustainability, Technology, Profitability, Politics.


Uthållighet
Räknar man om alla till biodrivmedel lämpade livsmedelsgrödor, som nu produceras på jorden, räcker de bara till att ersätta 40 % dagens oljeproduktion.
En annan chockerande jämförelse: All världens biodrivmedel som för närvarande produceras av livsmedelsgrödor ersätter fossila drivmedel för bara tre dagars behov per år.
Slutsatsen måste bli att frågan om drivmedel istället för livsmedel bara har ett svar: Nej! Ekvationen går helt enkelt inte ihop, när så många i världen redan svälter och befolkningsökningen fortsätter.
Uppodling av nu outnyttjade marker är heller ingen lösning. Det exponerar sådana markers undangömda förråd av grundämnet kol för luft, ljus och mikrober och leder till stora emissioner av CO2 i bästa fall ett decennium, i värsta fall ett sekel.

Teknologi
Det är ett allvarligt fel att räkna energiinnehåll i biomassa utan att beakta dess låga energidensitet. Betänk vilka konsekvenser det får att lastbilar med långa släp 24 timmar/dygn, 7 dagar/vecka, 52 veckor/år måste ut på ofta långväga transport till stora, centrala fabriker.
Var finns förresten dessa fabriker som det talats om i åratal och som ska göra biodrivmedel av cellulosa som inte konkurrerar med livsmedel? Entusiasmen för denna teknologi har varit överdriven.

Lönsamhet
Allt kokar ner till att det måste vara lönsamt. Lönsamhet=(R-C)/I
R=intäkt; C=kostnad; I=investering
För olja är R-C enorm; För biodrivmedel liten. Till detta kommer att teknologin för oljans utvinning och raffinering är mogen in i minsta detalj, medan framställning av biodrivmedel fortfarande är i ”krypåldern”.
En allvarlig orsak till att R-C är så gynnsam för olja är att olja fortfarande slipper betala alla de kostnader den ställer till med ifråga om emissioner och miljö.

Politik
Politiker ignorerar ofta vetenskap både direkt men även hycklat. Det behövs faktiskt utbildning av politiker i grundläggande kunskaper i energins kemi och fysik. Partipolitik går ofta på tvärs mot regering. Korta cykler på 2, 4 eller 6 år mellan val leder till kortsiktig populism istället för ett ställningstagande som ska hålla långsiktigt. Kanske värst av allt att bioenergi inbjuder till förödande käbbel.

Paul Bryan avslutar ändå optimistiskt
Biomassa är otillräcklig som drivmedel och kan aldrig konkurrera med olja billigare än $100/fat. Utsikterna är ljusa för så mycket annat värdefullt som bioraffinaderier skulle kunna producera av biomasseavfall, som inte konkurrerar med livsmedel. Transportsektorns omställning bort från olja kan ske med fossilfri el både direkt med elfordon och indirekt med ”elektrobränslen” där väte från sönderdelning av vatten får hydrera infångad CO2 till metanol som med sina derivat sedan kan ersätta alla de kolväten vi hittills fått från fossilen.

J-G Hemming



söndag 7 juni 2015

SOLKRAFT, NÅGOT FÖR OSS?


Solkraft, foto från supermiljobloggen.se
Nedanstående uppgifter är hämtade från en artikel i skriften Ren Energi NR 141 Maj 2015 som skrivits av dansken Holger Skjerning. Företaget Energinet.dk har valt ut 1000 representativa solcellsanläggningar med fjärravläsning. Med hjälp av resultaten från dessa har man räknat ut elproduktionen timme för timme uttryckt i MWh (megawattimmar=1000 kWh) för perioden 23 till 30 september 2014. Talen på x-axeln anger aktuella datum. Att det inte blir någon el på natten var kanske väntat. Det högsta värdet i perioden registrerades den 27 september klockan 14 då solkraften stod för 8 % av landets ögonblickliga elförbrukning. I medeltal för hela perioden blev det emellertid inte mer än 1,5 % av förbrukningen.
Jämfört med vindkraften är solkraften under dagar med fint väder ganska förutsägbar som kan vara värdefullt för det danska Energinet (motsvarigheten till Svenska Kraftnät) som sörjer för det finns el i ledningarna dygnet runt året om.



Bilden nedan är hämtad från boken ”Vindkraften – är den värd sitt pris” av undertecknad och Göran Holm som kom ut för några år sedan. Bilden illustrerar den svenska kraftbalansen 5 – 10 januari 2010.



Det är mellan 8 och 17 som vi har den största förbrukningen av el. men även på kvällar och nätter behövs det el. Det understa gula fältet visar bidraget från kärnkraften som är konstant över tiden. Det går inte att på kort varsel variera effekten från det hållet. Det andra fältet nerifrån illustrerar tillgången från värmekraftverken som spelar en allt större roll men även det bidraget är konstant över tiden. Det breda blå fältet illustrerat bidraget från vattenkraften som kan regleras helt utifrån behovet av el minut för minut. Det röda fältet längst uppe illustrerar importen. År 2010 spelade vindkraften en underordnad roll. I dag är vindkraftens roll avsevärt större. I dag har vi överskott av el varför även det röda översta fältet ser annorlunda ut i dag. Det informationsvärde bilden har i dag gäller efterfrågan timme för timme som sannolikt ser ut å samma sätt nu. Det andra informationsvärdet ligger i vattenkraftens roll som regulator. Tack vare den produceras i varje ögonblick precis så mycket el som vi behöver just då.
Tillbaks till bilden på solkraftens bidrag. Finns det anledning att stimulera just den sortens el?


Bengt Lindhé
__________________________________________________________
Bengt Lindhé
Kvarnliden 5
532 31  SKARA
0511-16680