FÖR MYCKET CO2 I LUFTEN

I dag /25 sept/ möts Kinas och USA:s president. Foto: Ted S. Warren, Tony Gentile /TT

Före industrialismen var luftens halt av växthusgasen CO₂ stabil kring ca 280 ppm (miljondelar) och hade så varit i tiotusentals år. Efter 1750 har människan alltmer använt sig av de fossila energislagen först kol, sedan olja och naturgas.

 Det har lett till både en tiodubbling av världens befolkning (från ca 0,7miljarder år 1750 till ca 7,0 miljarder idag) och en enastående höjning av flertalet människors välstånd. Dessvärre har luftens halt av CO₂ också ökat i takt med fossilbränningen.

Den gamla stabila balansen i atmosfären är borta. Halten CO₂ ligger nu på 400 ppm och fortsätter stiga om inget görs. Stor enighet råder om att 450 ppm är en gräns vi inte bör överskrida. Annars kan klimatet gå överstyr med oöverskådliga följder för civilisationen.

Fattiga människor i Afrika, Asien och Sydamerika vill naturligtvis nå högre välstånd med fossilens hjälp på samma sätt som den rika världen gjort. Det gör de stundande klimatförhandlingarna (Conference of the Parties, dvs länder som undertecknat det s k Kyotoprotokollet) i Paris (COP21) nu i november-december ytterst svåra. COP15 i Köpenhamn för sex år sedan blev ett fiasko och mellanliggande förhandlingar har inte varit mycket bättre.

Hoppfullt 1: Både Kina och USA inser faran. Världens två största ekonomier har drabbats av enorma naturkatastrofer förorsakade av extremväder under senare år (köld, värme, torka, översvämning, skyfall, orkan). I veckan träffas Obama och Xi Jinping i Washington, där de säkert kommer att dryfta klimatfrågan.

Båda har var för sig och tillsammans gjort uttalanden som visar att de inser sambanden mellan växthuseffekt och de kostsamma naturkatastroferna. De inser säkert också att det i långa loppet blir billigare att vända utvecklingen än att fortsatt drabbas av allt värre olyckor. Äntligen tycks de två stora ha kommit till insikt. Det bådar gott för COP21 Paris.

Hoppfullt 2: Teknik finns att sänka halten CO₂ genom att återanvända CO₂ i en cirkulär ekonomi

För tio år sedan publicerades George Olahs bok Bortom Olja och Gas. Bokens vision är nu verklighet: Vi kan göra oss fria från beroendet av fossil energi genom att hämta karbonatomer från atmosfären.

Tack vare att solen så generöst öser energi över jorden (per år ca 10 000 gånger mer än vi det året totalt förbrukar globalt) så kan vi med solenergi (dvs sol-, vind-, vatten-, osv kraft) få loss det väte ur vatten som behövs för att kemiskt göra metanol av CO₂ och vatten.  Med metanol som råvara kan kemisk industri redan idag göra alla kolväten som vi behöver till drivmedel, plaster alla slag, mediciner, färger, konstgödsel, växtskyddsmedel mm och som vi hittills fått från olja och gas.

Alltså, atmosfärens CO₂ finns tillgänglig överallt på planeten, liksom solens energi i form av sol-, vindkraft osv. Havets vatten täcker mer än halva jordklotet, så vi kan bli oberoende inte bara av fossil energi utan även av den grymma och orättvisa geografiska fördelningen av de fossila resurserna.

En cirkulär och klimatneutral karbonekonomi utan den linjära fossilekonomins konfliktrisker är tekniskt fullt möjlig. För en politisk vilja att genomföra den kan nämnas att häromdagen, tisdagen den 22 september höll CNCE (Center for Negative Carbon Emissions) en stor konferens i New York: The case for removing CO₂ from air: connecting problem to solution. Man kunde följa presentationer och debatt live på nätet.

Där framkom att infångning av CO₂ redan är nere under $50 per ton. Efter uppskalning kan infångning göras ännu billigare. Via skatt kan målet nås, att det ska kosta mer att släppa ut än att fånga in CO₂.

J-G Hemming

STEFAN LÖFVENS MILJÖUTSPEL ILLUSTRERAR HANS BRISTANDE KUNSKAP PÅ OMRÅDET

Den 16 september i år kunde man läsa i tidningarna att stödet till solceller de kommande fyra åren kommer att uppgå till 1,395 miljarder kronor. Man frågar sig då om det verkligen är rimligt att satsa så mycket pengar på solceller för elproduktion.

I dagsläget kommer mindre än en promille av den svenska elen från solkraft. Solcellsforskaren Jan Lindahl beräknar att den statliga satsningen leder till en ökning av elen från solcellerna från mindre än en promille till 0,3 procent eller 3 promille. 

De senaste 12 månaderna producerades 155 TWh i Sverige. Vår totala användning av el uppgick till 135 TWh. Vi har med andra ord i dagsläget ett elöverskott på 20 TWh. Dansken Holger Skjerning har valt ut 1000 danska solcellsanläggningar med fjärravläsning och räknat ut elproduktionen timme för timme uttryckt i MWh (megawattimmar=1000 kWh) för perioden 23 till 30 september 2014.  Resultatet visas nedan. 

Solkraft i Danmark under 8 dagar 2014

Det högsta värdet i perioden registrerades den 27 september klockan 14 då solkraften stod för 8 % av landets ögonblickliga elförbrukning. I medeltal för hela perioden blev det inte mer än 1,5 % av förbrukningen. Det är alltså en stund mitt på dagen vi får en gnutta el från solcellerna. Norr om polcirkeln är det 0,0 % mitt i vintern. Alla nätter är bidraget också 0,0 %.  El från solceller kommer globalt att spela en väsentlig roll framöver men det är från solceller som ligger väsentligt närmre ekvatorn än vad Löfvens solceller kommer att göra. Alltså än en gång. Använd de 1,4 miljarderna till något bättre. 

Nu vill Löfven också satsa på mer vindkraft. Ambitionen är att Sverige skall finansiera 30 TWh ny förnybar el inom ramen för elcertifikatsystemet till 2020 jämfört med 2002. Elcertifikatsystemet innebär att producenter av s.k. förnybar el får högre ersättning för varje producerad kilowattimme. Den kostnaden slås sen ut på all den el som vi konsumenter köper. Förra hösten var påslaget 30 öre och det betydde en kostnadsökning på något mer än 5 öre per kWh för oss vanliga konsumenter. 

Nu skall det bli mer av den varan.  Den vindkraft vi har producerade de senaste 12 månaderna 15 TWh el av totalt 155 eller knappt 10 % av det totala. Vi hade haft överskott på el det gångna året även om vi inte haft någon vindkraftel alls. Mer vindkraftel betyder lägre elpris. Detta i sin tur ledde till att det under första halvåret 2015 inte byggdes ett enda nytt vindkraftverk.

En dansk studie har visat att det under 1000 timmar (42 dagar under 2014) blåste så lite att det knappt producerades någon vindkraft alls. Under samma 42 dagar var det också stiltje i Tyskland, Belgien, Frankrike, Spanien, Storbritannien och Irland. Ett sammankopplat Europeiskt nät löser med andra ord inte vindkraftens opålitlighet.

Med solkraft och vindkraft måste vi parallellt ha en kapacitet att producera el som räcker till hela landets konsumtion när solen gått ned eller i moln och när det inte blåser. När det blåser och solen skiner reduceras produktionen från dessa källor med åtföljande reducerad lönsamhet. Utöver det betyder utbyggnaden av sol och el också en stark utökning av kostnaderna för elnätet. Är det någon som noterat de ökande nätkostnaderna på sistone som vi bara sett början av.

Den enda effekten av sol och vind för elproduktion är ökade kostnader för samhället och ett förfulat landskap.

Bengt Lindhé 

_________________________________________________ 

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-16680

www.bengtlinde.se