TÄNKBARA ALTERNATIV TILL BENSIN OCH DIESEL

DME kan framställas syntetiskt och utgöra ett fossilfritt alternativ till konventionell  diesel.
 Foto tillhör Preem

Boken ”Fossilfri trafik 2030” har nyligen kommit ut och recenserats på denna blog.  Denna artikel om tänkbara alternativ till bensin och diesel är en anpassad version av ett kapitel i den boken.

Som ett komplement till redovisningen av elbilarna, metan, metanol och DME finns det anledning att kortfattat redovisa de alternativ som utgörs av biodiesel och då främst HVO (vätebehandlad vegetabilisk olja) och utöver det etanol och biogas.  Användningen av biodiesel har ökat från 0,10 TWh 2005 till 5,42 TWh 2013.  En rapport från Energimyndigheten med rubriken ”Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013” anger att användningen av HVO ökat från 34 940 m³ år 2011 till 391 200 m³ år  2013 och att HVO reducerar utsläppen av växthusgaser med 81 % jämfört med fossil dieselolja. Tabell 1 nedan är hämtad från samma rapport och den visar vilka råvaror som använts vid tillverkningen av HVO under åren 2011 – 2013.

Tabell 1. Råvarufördelning för HVO åren 2011 – 2013.

Det är uppenbart att HVO kommer att spela en icke oväsentlig roll som ersättning för dieselolja vid en övergång till en fossilfri trafik i Sverige. Som angetts tidigare så ökar andelen bilar med dieselmotorer.  Vi har ingen överblick över vilka outnyttjade resurser det finns i Sverige i form av avfall från slakterier och råtallolja. Nu är det bara 26 % av råvarorna för HVO som kommer från Sverige. Holland, Tyskland och Indonesien bidrar med vardera 18, 13, resp. 13 %.

Användningen från etanol i den svenska trafiken minskade från 2,40 till 2,09 % mellan 2012 och 2013. Enligt den ovan nämnda rapporten från Energimyndigheten är vete den dominerande råvaran vid etanoltillverkningen som i övrigt domineras av majs, sockerrör och rågvete. Bara 25 % av råvarorna kommer från Sverige. Eftersom etanol direkt konkurrerar med livsmedelsproduktionen anser vi inte att den utgör ett avgörande alternativ vid övergången till en fossilfri trafik i Sverige.

När det gäller biogas tror vi inte att den heller kommer att spela en avgörande roll. Resurserna räcker inte långt och rent praktiskt är det otympligt med en gastank i bilen med ett gastryck på 200 bar.

Den 6 september publicerade DN (Lasse Swärd) en intervju med Petter Holland som är vd för Preem som i ett slag ökar möjligheterna för en omställning till fossilfri trafik i Sverige.  Den ovan nämnda ökningen av HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) som fullvärdig ersättning till dieselolja är inte minst en konsekvens av insatser från Preem, som är Sveriges främsta drivmedelsbolag. HVO innehåller i dag upp till 35 procent förnybara råvaror, i huvudsak tallolja. Enligt energimyndigheten är talloljediesel det alternativa bränsle som ger högst miljönytta. Det kan blandas in i fossil diesel i vilka proportioner som helst utan krav på modifieringar av bilar och tankställen.

Nästa steg i Preems långsiktiga strategi att växla över från fossilt till förnybart är biobensin. Processen liknar den som biodieseln framställs i. Råvaran är lignin, ytterligare en restprodukt i pappers- och massaindustrin. Till skillnad från tallolja som finns i begränsad mängd är tillgången till lignin mycket stor.

Petter Holland, som är norrman, gör paralleller till oljan i Norge. I Norge är varenda människa medveten om landets väldiga oljetillgångar och vad de betyder för att säkra välståndet på lång sikt. Sverige sitter på enorma energirikedomar i skogen, men ni verkar inte riktigt vara på det klara med det. Potentialen är enorm. Försiktigt räknat kan vi använda mellan 1 och 2 miljoner ton lignin årligen. Det motsvarar ungefär 20 – 30 procent av den totala tillgången i Sverige.

Två miljoner ton lignin skulle ge närmare 2 miljoner kubikmeter bensin. Det skall jämföras med den totala årsförbrukningen i Sverige på knappt 4 miljoner kubikmeter. Detta är lågt räknat och då behöver inte energiproduktionen i massabruken påverkas. Pappers- och massabruken har i dag för mycket lignin som skapar flaskhalsar i processerna. Om vi tar hand om överskotten kan de öka kapaciteten och vi får en win-win-situation säger Petter Holland.

De försök med syntetisk bensin som Preem gjort i mindre skala visar att tekniken fungerar. Med hjälp av en katalysator, hög värme och högt tryck omvandlas molekylerna så att de motsvarar bensin. Den gröna bensinen kan blandas i fossil bensin i vilka proportioner som helst. Därmed behövs inga särskilda flex fuel-bilar och inga särskilda pumpar. Det är avancerad kemi men ingen raketforskning precis. Vi ser inga större problem med att gå över till storskalig produktion säger Petter Holland. 

Investeringar och tidshorisont. Vi har redan satsat 300 miljoner kronor  på att fördubbla kapaciteten för HVO i Göteborg. Ska vi gå vidare med bensinsatsningen blir det antagligen först i vårt raffinaderi i Göteborg, men även Lysekil kan bli aktuellt. Det handlar om en mycket stor satsning, uppemot en miljard kronor. Får vi klara spelregler och trycker på knappen i dag borde vi vara i produktion om ett par år.

Det som krävs för att vi skall ta det steget är lagar! Stefan Löfven lyfter fram skogen som vår stora energikälla och alliansen lovar total skattefrihet för syntetiska bränslen, även bensin. Mycket lovande säger Petter Holland.

När det gäller kostnaden är det svårt att ange mer exakt i dag men fördyringen handlar om högst några tiotal öre per liter. När det gäller utsläppsminskningarna är talloljediesel överlägsen. Den ger utsläppsminskningar på cirka 90 procent. Det gäller även lignin. Och vi ser nu långt större potential i motsvarande bensinsatsning när vi väger in tillgången till råvara säger Peter Holland.

Preem är ett drivmedelsbolag men Preem har inga oljekällor och därför inget egenintresse för någon fossil vurm. Tvärtom – analysen är att ett skifte till förnybara drivmedel är den enda långsiktiga vägen framåt.

Vid en jämförelse av potentialen för HVO resp. biobensin är den mycket större för bensinen eftersom tillgången till lignin är mångdubbelt större än tillgången till tallolja.

Det ovan redovisade referatet av Lasse Swärd i DN följs av en kortare intervju med Sveaskogs vd Per-Olof Wedin. Liksom Petter Holland menar han att det kommer an på våra politiker om Sverige skall gå över till en fossilfri trafik. Han är enig med Holland när det gäller volymen av det lignin, 2 miljoner ton, som kan användas för biodrivmedelsproduktion. Uttaget av lignin påverkar emellertid massabrukens energibalans men han menar att energin i ligninet kan ersättas med andra biodrivmedel som t.ex. grot (som är rötter och grenar som blir kvar i skogen efter en avverkning).

Wedin avslutar intervjun med följande uttalande: Sveaskog har lyft fram behovet av långsiktiga styrmedel, osäkerheten har fördröjt utvecklingen av biodrivmedel i Sverige. Vi vill se en bred politisk överenskommelse med tydliga klimatmål för transportsektorn och stabila spelregler. Det skall löna sig att producera och använda klimatsmarta biodrivmedel. Vi behöver både stabila styrmedel på marknaden som driver på efterfrågan på biodrivmedel med stor klimatnytta och riktade stöd till investeringar i ny teknik.

Bengt Lindhé

_____________________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

MPs FÖRAKT FÖR KUNSKAP OCH LANTBRUKSVETENSKAP ÄR PINSAMT

Bild från Sveriges Radio

Magnus Hägg (MP) tyckte i SkLT den 12 december illa om det jag skrivit om ekologisk odling eftersom ”människan har odlat jorden i tiotusentals år utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel”. Det Magnus Hägg tydligen inte vet är att befolkningsökningen i Sverige från 2,5 miljoner år 1815 till 5,1 miljoner år 1900 resulterade i en svält som fick hälften av Sveriges befolkning att emigrera till USA. I Vilhelm Mobergs bok Utvandrarna kan man läsa att Karl Oskar och Kristina miste ett barn i svält vilket fick Kristina att följa med Karl Oskar till det stora landet i väst som fortfarande hade stora outnyttjade lantbruksarealer. I dagens värld är det mer än en miljard människor som lever nära eller under svältgränsen som en konsekvens av att moderna lantbruksmetoder inte börjat tillämpas i många utvecklingsländer. Mänsklighetens förväntade tillväxt från 7 till 9 miljarder är inte oroande om MP inte hindrar fortsatt växtförädling med moderna metoder och tillämpning av moderna jordbruksmetoder i alla delar av världen.

Den tyske kemisten Fritz Haber tog 1908 patent på en metod att tillverka kvävegödselmedel från atmosfärens kväve och Carl Bosch utvecklade metoden till industriell skala. Båda fick Nobelpris för sina bedrifter. Dessa upptäckter har dramatiskt ökat den globala produktiviteten i jordbruket. Antalet människor som kan leva av produktionen av ett hektar mark har ökat från 1,9 till 4,3 personer mellan 1908 och 2008 och detta till stor del som en konsekvens av Haber-Boschs upptäckt. Hälften av jordens nuvarande befolkning hade inte överlevt utan denna kunskap. Den långa artikeln i Nature Geoscience som berättat om detta slutar på följande sätt: De som lever år 2108 har anledning att titta bakåt och se om någon vetenskaplig upptäckt under 20-hundratalet har ändrat världen lika mycket som Fritz Habers upptäckt påverkade 1900-talet.

Vi har en övergödning och haven smutsas ner men det är lantbruksforskarna som kommer att lösa även det problemet med tilltagande precisionsodling och effektivisering av utnyttjandet av tillförd växtnäring. En uppmaning till Magnus Hägg och andra miljöpartister som tycker som han: Spotta inte på lantbruksvetenskapen!

Bengt Lindhé

___________________________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

LUFTFÖRORENINGARNA DET FRÄMSTA SKÄLET FÖR EN REDUKTION AV DEN FOSSILA ELDNINGEN

Ett kolkraftverk i Tyskland. Foto: Frank Augstein/ TT
Publicerat av P4 Halland

Gunnar Lundström redovisar i en lång artikel i SkLT den 5 december argumenten för att det är solaktiviteten och inte koldioxidhalten som reglerar klimatet på jorden. Koldioxidhalten fortsätter att öka men temperaturhöjningen har avstannat enligt Lundström.

Som jag ser det är det ointressant om koldioxiden påverkar klimatet eller inte. Det finns ett annat argument som är helt avgörande för att vi måste reducera eldningen med kol, olja och gas och det är rökgasernas giftighet. Varje minut dör en kines som en konsekvens av koleldningens luftföroreningar. År 2012 uppgick dödstalet till 670 000 för hela Kina.  Det är inte många som känner till att koleldade kraftverk intill helt nyligen har stått för 40 procent av den amerikanska elproduktionen. Nobelpristagaren George A. Olah anger i sin bok Bortom olja och gas att detta orsakat 40 000 dödsfall i USA årligen. I mars 2014 rapporterade EU-kommissionen att 400 000 människor dör årligen inom EU som en följd av luftföroreningar.  En månad senare rapporterade WHO att siffran för hela världen är 7 miljoner.

I Sverige är vi lyckligt lottade. Kärnkraft, vattenkraft och till en mindre del vindkraft står för nästan all elproduktion i Sverige. Vi hoppas att även miljöpartisterna inser värdet av att behålla den mixen.

Slutsatsen är enkel. Sambandet mellan koldioxid och klimat må vara vad det vill. Luftföroreningarnas inflytande på vår hälsa gör en reduktion av förbränningen av fossila bränslen till vår tids största utmaning.

Bengt Lindhé

__________________________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se