MOTVIND FÖR VINDKRAFTEN

Bild hämtad från www.trelleborgsallehanda.se

Den 15 juli i år skrev Lantbrukets affärstidning ATL att besluten om investeringar i vindkraft under andra kvartalet i år minskat med 83 procent jämfört med samma period förra året. Förklaringen är att alltfler kommit till insikt om det Per Lindvall skrev i SvD den 6 augusti i år. Med dagens elpris är vindkraften olönsam och utvecklingen för de närmsta tio åren ser inte ljus ut. Ett inte helt osannolikt scenario är att banker och markägare får stå för en hel del av notan när utslagningen av vindkraft börjar.
 
Professor Marian Radetzki och överstelöjtnant Jonny Fagerström redovisar i en artikel i Second Opinion den 20 augusti konkurser och förluster i en lång rad av företag och kommuner som satsat på vindkraft. Winwind har gått i konkurs, Triventus befinner sig under rekonstruktion trots att statliga industrifonden bidragit med närmre 100 miljoner kronor. Nästan alla övriga vindkraftsbolag går också med stora förluster. Arise Windpowers redovisar i sitt halvårsbokslut en förlust på 16 miljoner. Och allt detta trots subventionerna till vindkraften i form av elcertifikat som för 2013 kan uppskattas till 2 miljarder kronor. Många kommuner har drabbats hårt. Karlstad Energi belastades 2012 med 48 miljoner i vindkraftsfiaskot ”vindkraft Vänern”. För 2013 fick kommunernas skattebetalare punga ut med 120 miljoner kronor på grund av flera havererade verk.
 
Uppenbart saknar många mindre och medelstora kommuner kompetens att utvärdera vindindustrins propaganda och fluffiga prospekt. Så sent som i april 2012 skrev branschorganisationen Svensk Vindkraftförening ett brev till regeringen där man beräknar att varje nytt vindkraftverk går med nästan två miljoner kronor i förlust varje år något som man anser bör kompenseras med högre elpriser och mer subventioner.
 
Den gångna vintern har vattenkraftverken fått ca 30 öre per kWh. Kärnkraftverken har fått 25 öre eftersom de belastas med en skatt på 5 öre per kWh som ingen annan betalar. Vindkraftproducenterna har fått ca 20 öre per kWh i form av elcertifikat utöver de 30 örena. De har med andra ord fått ca 50 öre eller dubbelt upp mot kärnkraftverken. 
 
År 2015 skall elcertifikaten omförhandlas. År 2013 producerade vindkraften 10 TWh eller 7 procent av den totala produktionen. Den svenska vattenkraften kan reglera 10 TWh vindkraft med hänsyn till variationer i vindhastighet. Får vi mer vindkraft än så måste överskottet realiseras för export de dagar det blåser mycket och det lär inte förbättra vindkraftens lönsamhet. Är entusiasmen för de 6 vindkraftverken på norra Billingen fortfarande på topp?
 


Bengt Lindhé

__________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

NET ENERGY CLIFF FÖR BRA FÖR ATT INTE FÖRSTÅ

Net Energy Cliff av Mearns publicerad 2008 på Theoildrum.com

Den här viktiga kurvan fanns på denna blogg den 7 februari 2014. Sedan dess har jag märkt att jag måtte ha förklarat den alldeles för dåligt. Många jag frågat skakar på huvudet och fattar inte hur den ska tydas.

Här ett nytt försök, så att den som är intresserad inte ska gå miste om vad den säger.

Kurvan, gränslinjen mellan rött och blått är rent matematiskt framtagen. Upphovsmannen Mearns har utgått från två ekvationer:

(1) Nettoenergi = Utvunnen energi minus insatt energi (NET = E_ut – E_in).

(2) ERoEI = Utvunnen energi dividerade med insatt energi (ERoEI = E_ut/E_in)

Om vi löser ut E_in i (2) får vi

(3) E_in = E_ut/ERoEI

Så ersätter vi E_in i (1) med (3) och får

(4) NET = E_ut  – E_ut/ERoEI, där vi kan bryta ut E_ut och efter hyfsning får

NET är y -axel och ERoEI är x -axel. Nu behöver vi inte mäta med linjal på grafen utan kan exakt i varje punkt på kurvan få värdet på y för det värde på x som vi sätter in i (5). Här några exempel som underlättar att begrunda texten på grafen.

ERoEI (x)                  NET (y)

1                               0/1=0

2                               100/2=50

5                               400/5=80

10                             900/10=90

20                             1900/20=95

40                             3900/40=97,5

50                             4900/50=98

ERoEI(x)=5 och NET(y)=80 kan jämföras med att vi går in på banken för att ta ut 100 kr och banken tar 20 kr för besväret, så att vi bara får netto 80 kr i handen. Så går inte att fortsätta. Den raka gula pilen på ERoEI(x)=10 och NET(y)=90 verkar rimlig som gräns för vår industriella civilisations uthålliga energiförsörjning.

Med förhoppning att denna nötknäckare kan bidra till att väcka större intresse i Fp för energifrågorna.

J-G Hemming                            

75% AV ELFÖRBRUKNINGEN I EUROPA I EN SAMMANKOPPLAD ELMARKNAD

1047129_transmission_towers

http://www.sero.se/priser.html

Ibland kommer mycket stora nyheter aldrig till allmän kännedom. Hur många vet att elmarknaderna i Norden, Baltikum, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Polen och Österrike kopplades samman i ett gemensamt datasystem den 4 februari i år. Avsikten är att på det sättet harmonisera prisberäkningen för dessa marknader. Det här stod att läsa på bloggen Second Opinion Energi den 3 februari i år. Syftet med detta EU-samarbete är att handeln mellan de olika marknaderna skall öka och därmed reducera prisskillnaderna mellan länderna.

 Man kan jämföra den nya europeiska elmarknaden med de fyra elprisområden vi har i Sverige i dag. Ibland har vi samma elpris i hela Sverige men inte alltid. Det hela hänger på elkablarnas överföringskapacitet mellan områdena. Detsamma gäller prisskillnaderna mellan de nordiska länderna som hanteras av Nord Pool Spot, vars VD Mikael Lundin intervjuades i den nämnda artikeln i Second Opinion Energi. Vi kommer sannolikt aldrig att få ett identiskt pris på el inom hela det sammanlänkade EU-området eftersom kabelkapaciteten inte kommer att kunna byggas ut till 100 procent.

Den s.k. förnybara elen ställer till problem. Blåser det mycket blir det mycket el. När det är vindstilla kopplar vi på vattenkraften. Utbyggnaden av den svenska vindkraften har resulterat i en omfattande utbyggnad av det svenska kraftnätet som vi alla är med och betalar genom höjda nätpriser. Även detta är i stort sett en hemlighet för de flesta av oss. Enligt Vetenskapsakademien räcker vattenkraften i Sverige för att reglera variationen i den förnybara elen upp till 10 TWh per år (och där är vi nu). Om detta är anledningen till att utbyggnaden av den svenska vindkraften under andra kvartalet i år blev 83 % lägre än motsvarande period i fjol har ingen gett svar på.

I den nämnda artikeln i Second Opinion Energi anför Mikael Lundin att han med oro ser på vad subventioner av den förnybara elen för med sig ur ett marknadsperspektiv. I Sverige får t.ex. vindkraftproducenterna 20 öre mer per kWh än övriga elproducenter. Lundin anger inget svar på frågan. En blick på Tyskland ger en antydan om vad som kan ske. Eftersom den förnybara elproduktionen går ner till noll under vissa perioder måste man ha en parallell produktionsapparat som då kopplas in. Det är för dyrt att bygga naturgasdrivna kraftverk för denna hackiga produktion. Det blir den billiga brunkolen som då ökar och Tyskland har därför i dag ett större utsläpp av koldioxid än vad man hade i mitten av 1990-talet.

Bengt Lindhé

_______________________________________________

Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se