ETT HÅLLBART SAMHÄLLE, MER ÄN ATT BARA TA HÄNSYN TILL MILJÖ- OCH KLIMATFAKTORER

När det diskuteras miljöfrågor är det inte sällan att debatten handlar om hur vi ska få ett hållbart samhället på sikt. I begreppet hållbart samhälle ingår mer än miljö- och klimatåtgärder. Begreppet hållbart samhälle innefattar även sociala faktorer och ekonomiska faktorer.

Vårt samhälle bör ses utifrån att samhället är en helhet som hänger ihop.

Det är uppenbart att miljön och klimatet är en ödesfråga inför framtiden. Vi har kunskap på jordklotet att kunna utveckla nya tekniska lösningar som påverkar miljö och klimat i mindre och mindre omfattning. Varför går då inte utvecklingen snabbare kan säkert många tycka. En del av svaret kan vara att hänsyn måste tas även till sociala faktorer och ekonomiska faktorer. Dessa överväganden görs inför de flesta beslut som fattas. Är det inte bara att göra insatser för miljön? Varför krävs det att se på de sociala konsekvenserna och de ekonomiska konsekvenserna?

Ett hållbart samhälle på sikt kräver att vi människor kan umgås med andra människor för att utbyta tankar och bryta olika uppfattningar mot varandra. Detta kan exempelvis göras på sociala medier, genom att träffas öga mot öga, ta del av utbudet i medierna eller att prata med varandra med hjälp av telefon. Ett hållbart samhället behöver väl upplysta människor som inte bara får sin information från hemorten eller från släkt och vänner. Det är viktigt att vi undviker enkla lösningar som kan få otäcka konsekvenser för oss. Som ett exempel kan vi ta biltrafiken. Bilar görs mer och mer miljövänliga och klimatvänliga. Att gå för fort fram mot bilismen kan få som en konsekvens att vi inte kan bo på landet utan att de flesta tvingas flytta in till städerna, främst till de större städerna. De som väljer att bo kvar på landet får färre och färre möjligheter att träffas och därmed få färre alternativa insikter. Andra sociala faktorer är den så kallade välfärden. Hur kan vi arbeta i hop till våra enskilda behov om brist på barnomsorg, brist på äldreomsorg, brist på sjukvård sätter käppar i våra hjul att få ihop de pengar som välfärden är i stort behov av?

Ett hållbart samhälle innebär också att vi har ekonomiska resurser att vidta åtgärder som är positiva för miljön, klimatet och de sociala behoven. Det innebär att de knappa ekonomiska resurserna som finns måste fördelas så att de sociala behoven, behoven för miljöåtgärder och behoven för klimatåtgärder fördelas rimligt. Om vi ger för lite ekonomiska resurser till de sociala behoven kan vi komma att hamna i stora sociala problem som på sikt kan gå mot ökat våld inom samhället eller mot ökad krigsrisk på jordklotet och kanske även i vårt land. Den största miljö- och klimatkatastrofen är nog ett storkrig.

För att leva i ett hållbart samhälle på sikt behöver vi ta hänsyn helheten och fördela våra knappa ekonomiska resurser till våra sociala behov, miljö- och klimatåtgärder.

Vi får inte ett hållbart samhälle genom att satsa enbart på miljö- och klimatåtgärder. Vi behöver satsa på resurser till alla de delar som bildar helheten.

Jan-Håkan Otterberg

Folkpartiet i Lidköping

TYSKA ENERGIEWENDE I EN ÅTERVÄNDSGRÄND

I en tidigare artikel har jag berättat om att Tyskland har Europas dyraste el med 2,63 kr per kWh. Redan nästa år blir det ännu dyrare. Många hushåll som inte orkar med elräkningen drabbas av att elen stängs av. Det är huvudsakligen personer som bor i lägenhet som drabbas. Husägarna kan få del av de generösa stöden för förnybar energi genom att sätta solfångare på sina

tak.

I avvaktan på det tyska valet i slutet av september händer mycket lite. Politikerna vill inte prata om det men efter valet måste något ske om inte hela projektet skall landa i en katastrof.  Vindkraftverken har prisgarantier i tiotals år. Ibland producerar vindkraften långt mer än vad man kan ta tillvara. Trots det får de ersättning för varje kWh man skulle ha levererat till nätet.

Man har två prislistor när det gäller elproduktion. Producenter av förnybar el får alltid sitt garanterade pris. När det inte blåser och solen inte skiner gäller marknadspriser för den el som då produceras med stenkol, brunkol eller gas. Ur miljösynpunkt är gasen utan jämförelse det bästa men elen från brunkolskraftverken är billigast och blir därför den som först kommer till användning. Nya effektiva gaskraftverk går med förlust.

En huvudvärk för framtiden är den havsbaserade vindkraften som man håller på att bygga ut. Långt ute i Nordsjön, 7 mil från ön Norderney bygger man på djupt vatten vindkraftverk som år 2020 skall producera 10 gigawatt eller lika mycket el som 10 kärnkraftverk. Man bygger också en stor stålbox som  skall samla upp elen från de olika vindkraftverken. Bara den boxen kostar 1miljard Euro. Till detta kommer sedan kostnader för en kabel in till land och sedan för ledningar som skall leda strömmen till södra och västra Tyskland som har den största elförbrukningen.

Dåligt väder på Nordsjön och tumlare fördröjer utbyggnaden som redan är försenad. Det är mer vind till havs men trots det räknar man med att priset på elen blir två eller tre gånger högre än priset på den el som produceras av vindkraftverken på land. Man räknar med att elen kommer att kosta 3,50 kr per kWh år 2020 om man nu ens kommer att fullfölja projektet. I juli hade Der Spiegel en artikel som berättade om det växande motståndet mot utbyggnaden av vindkraften på land som planeras omfatta 60 000 nya vindkraftverk. Artikeln berättade om en 180 m hög anläggning. Vid invigningen nedkallade den lokale prästen Guds välsignelse över anläggningen men grannarna ändrade snart åsikt när de upplevde ”the whirr of the blades”. Artikeln avslutas med att Tysklands beslutsamhet att ersätta vindkraften är i fara på grund av det växande vindkraftmotståndet.   

Det finns andra tekniska vidunder som redan har sett sina bästa dagar. I Dresden finns en vattenpool som är ett tunnland stor. På somrarna är det en populär badplats. När man har billig överskottsel pumpas vatten upp till en annan vattenreservoar som ligger 140 m högre. Mitt på dagen då efterfrågan på el är stor går vattnet den omvända vägen via stora turbiner som producerar el. En tanke har varit att bygga ut den här formen av anläggningar men de timmar på dagen då priset är som högst är så få att lönsamheten är i fara. Vattenfall har haft stora intressen i sådana anläggningar. Som mest fanns det 20 stycken. Dresdenanläggningen skall stängas inom två år.

Ett helt färskt uppslag är att använda överskottselen då det blåser mycket till att producera väte genom elektrolys av vatten som lagras i naturgasnätet och som sedan kan användas för att driva bilar med bränsleceller eller för att generera el. Man kan också producera metan. För mer än fem år sedan föreslog nobelpristagaren George A. Olah att man skulle producera metanol av koldioxid och vatten med hjälp av överskottsenergi. Ersätter vi sedan bensin och diesel med metanol eller DME får vi en

fossilfri trafik. Det är bara att hoppas att man kommer på det också i Tyskland så småningom för då finns det en chans att Energiewende kan överleva.

Bengt Lindhé

ELEKTRICITET - EN LYXVARA I TYSKLAND

Det finns röster i Sverige som vill att vi i skall kopiera tyska Energiewende, som är namnet på den process som är på gång där för att med förnybar energi ersätta de årliga 141 TWh el som de tyska kärnkraftverken producerat. Hela omläggningen skall vara klar 2022. Då skall 35 % av elen vara förnybar mot dagens 23%.

Nu är inte alla tyskar nöjda med det som sker. Tidskriften Der Spiegel hade helt nyligen en artikel med rubriken Das Strom-Phantom (strömhjärnspöket). Artikeln illustrerades med en Greenpeace-protest framför kanslerkontoret. Tidskriften Handelsblatt GmbH var inte sämre. Der Irrsinn der Energiewende. (Vansinnet med Energiewende) hette deras bild. Bilden som illustrerade den artikeln är tydlig nog.

Det som är anmärkningsvärt är att Greepeace i Tyskland är negativa till Energiewende eller åtminstone de åtgärder som Energiewende resulterat i. I Sverige är Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet (och enstaka Centerröster) varma tillskyndare av en ersättning av den svenska kärnkraften med förnybar energi.

Det centrala budskapet i Der Spiegel och Handelsblatt gäller ekonomin. I Tyskland har den förnybara energin förkörsrätt till nätet och nya producenter garanteras ett fast pris på producerad el de närmaste 20 åren. Detta stadgas i den så kallade EEG-lagen (Erneuerbare-Energien-Gesetz).

Dagar med full blåst och rikligt med solsken får producenterna av den förnybara energin ( Sol, vind, vatten och biogas) full ersättning för alla producerade kilowattimmar även om ingen har nytta av dem. Det är konsumenterna som betalar. Eftersom det också förekommer vindstilla dagar utan solsken måste man ha tillgång till reglerkraft som kan täcka elbehovet i Tyskland till 100 %.

För att kompensera elen från kärnkraftverken som skall vara avstängda 2022 moderniseras och nyproduceras nu 17 kolkraftverk och 29 gaskraftverk. Elen från gaskraftverken är dyrare än el från de koleldade kraftverken och därför håller man liv i kraftverk som drivs med brunkol och stenkol. Förra året var utsläppen av CO₂ högre än året förut och man räknar inte med någon nedgång fram till 2022.

Tyskland har Europas dyraste el. Ett tyskt normalhushåll betalar i dagsläget 2,63 kr per kWh och nästa år beräknas priset bli ytterligare 10 öre dyrare. El är med andra ord en lyxvara. För husägare med solpaneler på taket är priset inget problem tack vare det garanterade priset på den producerade förnybara elen. Det är familjer som bor i lägenhet som drabbas. Der Spiegel anger att 300 000 hushåll årligen drabbas av en avstängning av eltillförseln eftersom de inte betalt sina elräkningar i tid. Man talar om strömfattigdom. Man blir inkopplad igen på nätet först efter förhandlingar om avbetalning av skulden och till det måste man betala en återanslutningsavgift. 

Tyskland går till val i slutet av september men energifrågan är trots allt ingen het fråga. Både regering och opposition är eniga om att Energiewende skall genomföras men oppositionen kritiserar regeringen för att ha släppt igenom allt vind för våg. SPD vill ha sänkta elpriser.  

I en kommande artikel skall jag redovisa de tekniska alternativ som prövats och som diskuteras. I Tyskland talar man nu om att kopiera Sveriges modell med elcertifikat. Bidragen till den förnybara elen i Sverige är bara en tiondel av motsvarande kostnad i Tyskland.

Att ordet kärnkraft är tabu i Tyskland framgår av beskrivningen i Der Spiegel av elproduktionen i Sverige. Där står det bara att vattenkraften står för 45 % av vår elproduktion. Inte ett ord våra10 kärnkraftverk som producerar el åtminstone till 2030.

I dagarna överlämnas ett betänkande till regeringen i Tyskland med rubriken Konkurrens i tider med energi- omställning. Man konstaterar där att

1. Energiewende belönar de minst effektiva anläggningarna.

2. Energiewende inte bidrar till en reduktion av utsläppen av växthusgaser.

3. Strömförsörjningen äventyras och

4. Omläggningen är till nackdel för familjer med en ansträngd ekonomi.

Rådgivare till regeringen förordar en nystart av Energiewende annars blir kostnaden 50 miljarder Euro (438 miljarder kronor) per år. Vad som än händer: låt oss slippa en kopia av Energiewende i Sverige.

Bengt Lindhé   

_____________________

 Bengt Lindhé

Kvarnliden 5

532 31  SKARA

0511-166 80

www.bengtlindhe.se

GRÖNA BILISTER BÖR VÄXLA FRÅN BACK TILL FRAMÅT

USA:s president Barack Obama,kommer 

till Sverige den 4 september.OBS: Bilden 

är ett montage. Källa:Expressen

President Obama har vid sitt sverigebesök önskat ta del av svensk miljöteknologi. Mattias Goldman från Gröna bilister passade på att uttrycka sig kritiskt mot svensk ”tvärvändning” när det gäller miljöanpassning av bilar. /red anm

Mattias Goldman, Gröna Bilister tycker att Sverige, när det gäller omställning till fossilfritt tappat stinget, tvärvänt från en framgångsrik inledning och nu, ordagrant ”backar in i framtiden". (Dagens eko den 31/8 kl 1645)

Med den flåsande entusiasm utan förankring i kunskap om biodrivmedlens potential, kemiska och fysikaliska egenskaper samt deras EROI (Energy Return On Invested) som karakteriserat Goldman och Gröna Bilister, ska vi nog vara tacksamma att deras käpphästar backar.

Deras skötebarn etanol och biogas bidde båda en tumme. Räknar man ärliga livscykelanalyser så är etanol av spannmål ”a cure worse than the desease” (en bot värre än sjukan) som en EU-rapport uttryckt det. Och biogasens nuvarande komplicerade och dyra uppgradering till fordonsgas och dito konsekvenser för infrastruktur och fordon har fått den utvecklingen att gå i stå.

Det innebär inte att motoralkohol och biogas är felsatsning i sig – det är Gröna Bilisters med flera ogenomtänkta vägval och dövöra för kritik som är problemet. Alkoholerna är prima drivmedel.

Det är emellertid produktionen av dem via fermentering av odlade grödor som är felet. Den enklaste alkoholen metanol har överlägsen potential när det gäller såväl råvarubas som energieffektiv framställning och förbränningsegenskaper. Ändå finns den överhuvudtaget inte i Goldmans ordförråd.

När det gäller biogasen finns massor av jordbrukare som inget hellre skulle önska än producera biogas, om det gick att vettigt få ut den på marknaden. Nuvarande propaganda för biogas är som om man för 130 år sedan skulle övertala bönder att producera mjölk för avsalu till de växande städerna fast det då inte fanns mejerier.

Istället för nu rådande komplicerade och dyra uppgradering av biogas till naturgasstatus kan den råa biogasen (inklusive dess innehåll av koldioxid) kemiskt omvandlas till metanol (och därmed även till det ypperliga dieselbränslet dimetyleter (DME).

Det är alltså Goldman och Gröna Bilister som ska vakna, växla från back till framåt, så blir det äntligen fart på omställningen!

J-G Hemming