KÖR ÖVER OPEC-KARTELLEN

Det har gått 40 år sedan OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries) drog åt tumskruvarna för att straffa Västvärlden för dess hjälp till Israel i Jom Kippur-kriget. Detta brott mot internationell handel fortsätter opåtalat. Skulle oljebolag bilda kartell och göra samma blev det omedelbart böter och fängelse. Tyvärr kan man inte göra så med suveräna stater.

Nu är ett gyllene tillfälle till motdrag: Konkurrera ut oljan. Senare års naturgasboom gör att naturgas räknat på energi är betydligt billigare än olja – i USA ända till 4 à 5 gånger billigare. För att nå konsument omvandlas naturgasen i allt större utsträckning till vätskan metanol, som det finns global infrastruktur för.

Från miljösynpunkt är det ett jätteframsteg att gå från olja till naturgas. För samma energimängd avger naturgasen en tredjedel mindre koldioxid vid förbränning. Vidare brinner naturgasens metan liksom dess derivat metanol och DME (dimetyleter) utan sot och partiklar och har jämfört med bensin/diesel försumbart små mängder NOx, SOx och andra föroreningar i avgaserna.

Det är helt fel att miljövänner motsätter sig naturgasen bara för att den är fossil. Varje fat olja eller ton kol som ersätts av naturgas är ett stort miljömässigt framsteg. Det metanol/DME-spår som naturgasen leder in på kan dessutom i förlängningen fortsättas fossilfritt. Råvarubasen för förnybar metanol/DME är enorm: All biomassa och dess avfall samt allt som innehåller grundämnet kol, till och med koldioxid.

Kör över OPEC genom att ersätta bensin/diesel med metanol/DME av nu billig naturgas. Det ger tidsvinst att bygga ut rötning av fuktig biomassa till biogas och förgasning av torr biomassa till metanol/DME.

Väte är det renaste bränslet. Väte är dock för svårhanterligt i ren form. Metan, metanol och DME är de bästa väte-bärarna, som passar befintlig fordonsflotta och infrastruktur.

J-G Hemming

TYSKA VÅNDOR INFÖR ENERGIEWENDE

Kyltorn vid kolkraftverk i Bergheim, Tyskland.

Energiewende är det tyska ordet för den omställning som innebär att all kärnkraft i Tyskland skall vara avstängd 2022. I dag finns 9 kärnkraftreaktorer kvar i drift efter det att man stängde 7 reaktorer som en direkt följd av Fukushimaolyckan jämte en reaktor som inte varit i drift de senaste tre åren.  När samtliga reaktorer har stängts av har 141 TWh av den tyska elproduktionen tagits ur bruk. Sverige har en årlig elproduktion på 145 TWh. Det innebär att man då måste ersätta lika mycket el som vi årligen använder i Sverige.

2010, dvs innan man hade stängt någon reaktor svarade koleldade kraftverk för 41 % av elproduktionen och  kärnkraften 23 %. Resten var naturgas, vind, sol, biomassa, vattenkraft, olja och sopor. Den 6 maj i år redovisade den tyske professorn Friedrich Wagner vad omställningen kommer att leda till på ett seminarium på Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm. Omställningen till förnybar energi innebär en mix av vind och sol som kommer att bidra till 40 % av det totala elbehovet. Enligt Wagner är det en nivå som är hanterbar. Nu innebär inte det att installationerna för fossileldad el kan begränsas till 60 % av totalbehovet. Den måste kunna kopplas till och från i takt med variationen i tillgången till vind- och solkraft och därför måste det finnas tillgång till en effekt som uppgår till 90 % av det som skulle behövas om man inte hade någon förnybar el överhuvudtaget. Det innebär utökad installation av fossileldad elproduktion utöver det som finns i dag.  Det blir täta till- och frånkopplingar för det fossileldade som kommer att kosta och som tär på materielen. När det blåser mycket och solen skiner blir det stora mängder överskottsel som inte kan exporteras på grund av kapacitetsbegränsningar hos potentiella importörer. Professor Wagner levererade ingen prognos över vad det tyska elpriset blir 2022.

Att koleldad elproduktion leder till många dödsfall som en följd av den svaveldioxid och de kväveoxider som finns i kolröken och som orsakar stendammlunga och andra andningsbesvär vet vi från rapporter från Kina och USA. Hur många dör årligen i Tyskland av den orsaken frågade vi. Wagner berättade då att Greenpeace i Tyskland nyligen publicerat en studie i ämnet. Greenpeace gör bedömningen att de 67 koleldade kraftverk som redan fanns 2010 tillsammans med de 15 nya koleldade kraftverk som kopplades in på nätet 2012 kommer att leda till 3100 tyskars död årligen.

Det finns röster för att vi i Sverige skall följa Tysklands exempel. Har dom läst på läxan?

Bengt Lindhé

ÅTERREMISSEN OCH KOMMUNALLAGEN

Man ska inte uppfatta det som att Folkpartiet har bytt sida (som det stod i Sklt) i och med att vi gått med på att behandla återremissen om ny högstadieskola och stadshus precis som den formulerats i fullmäktige.

Vi menar dock att Kommunallagen måste följas som säger att ”det åligger styrelsen (alltså Kommunstyrelsen) att verkställa fullmäktiges beslut”. Och Kommunfullmäktige i Skara har beslutat att återremittera ärendet som gäller den nya 7-9 skolan.

Lagstiftning från 2008 ger nämligen en minoritet möjlighet att begära att ett ärende återremitteras. (Detta var skälet till att ingen votering begärdes). Så har skett och det finns en motivering av minoriteten.

På majoriteten ankommer enligt förarbetena till lagen att avgöra beredningens omfattning. Detta för att så långt som möjligt minimera kostnaden av den extra handläggningen. Majoriteten i det här fallet är s, mp, v och fp.

Folkpartiet har därför velat avvakta de önskade utredningarna för att kunna ta ställning till ett justerat förslag när utredningen är gjord. För att inte denna utredning skall dra ut på tiden har vi sagt att vi förutsätter att allt ligger på bordet tills nästa kommunstyrelsemöte i juni.

Vi ser gärna att alla partier då kan samlas kring ETT beslut, förutsatt att det är långsiktigt hållbart. Bara ett sådant förslag finns idag, nämligen det som tjänstemännen redan lagt fram med en ny och komplett högstadieskola samt ett stadshus i nuvarande Djäkneskolan så att kommunens samlade lokalkostnader kan minimeras.

Karl-Gustav Bynke, gruppledare FP

Jan-Erik Augustsson, ordf FP

Anita Afzelius-Alm, vice ordf FP

FOLKPARTIET OCH BEHANDLINGEN AV ÅTERREMISSEN I KS

Folkpartiet vill genomföra 7-9/stadshusprojektet så som det är redogjort för. Med en samlad kommunal förvaltning i ett hus görs stora effektivitetsvinster. Det är bl a detta som möjliggör projektet ekonomiskt.

Det är bara 200 miljoner budgeterat för skolbygget (en omöjligt låg siffra för den skola man tog höjd för). Lustigt nog blir skillnaden i kostnad per år bara några miljoner mellan denna ”acceptabla” investering och det som är projekterat.

Vi ser naturligtvis gärna att skolan kan byggas billigare, men risken är att det kostar mer än det smakar. Att välja billigare material brukar inte vara ett bra val i det långa loppet.

I insändare efter insändare påpekas hur dyr skolan blir. Få tar reda på den årliga kostnaden, som tack vare effektiviseringarna blir acceptabel.

Man talar också om risken för enorm skattehöjning enbart pga av projektet, men  sanningen är att skatten redan nu dåligt räcker för den verksamhet vi bedriver.

Återremissen behandlades i onsdags av Kommunstyrelsen. Folkpartiet röstade för att en utreding görs av Kommundirektören i enlighet med återremissen. Vi eftersträvar att alla partier kan ställa sig bakom ett beslut om byggstart och upplever att vi kommit närmare varandra i sakfrågan. Vi litar på att viljan att komma överens finns.

Vid nästa sammanträde med Kommunstyrelsen är vi redo att fatta ett skarpt beslut om byggstart.

Anita Afzelius-Alm, ers KS (FP)

AKTIVITETSHALL OCKSÅ?

Byggstart av ny 7-9 skola har fördröjts pga återremissbeslutet med önskemål om kompletterande utredningar.  En av de efterfrågade utredningarna rör en ny aktivitetshall på Vilan.

Åtminstone ett av de återremitterande partierna önskar komplettera ”skolprojektet” genom att foga beslut om en AKTIVITETSHALL på Vilan.

En ny aktivitetshall är angeläget men enligt Folkpartiets bedömning är en ny skola VIKTIGARE. Enligt vår mening ska dessa båda frågor inte blandas ihop.

En ny aktivitetshall med den tänkta dimensionen (tre handbollsplaner) har en oviss investeringskostnad. Om kommunen skall bygga krävs en upphandling och priset vet vi inget om. Det har nämnts siffror i spannet 25-70 miljoner. Därutöver krävs en hel del iordningställande av cykelvägar och annat runt hallen som också kostar pengar.

För att få in denna summa i totalinvesteringen krävs en rejäl amputation av något annat. Den nya skolan skulle då byggas utan den integrerade gymnastiksalen. I stället skulle barnen gå till aktivitetshallen på Vilan två till tre gånger i veckan för sina idrottslektioner. Föräldrar kommer givetvis snart att kräva en trafiksäker övergång (undergång) över Skaraborgsgatan. Kostnad?

Folkpartiet bedömer att denna lösning inte är till Skaras bästa. 

Vi ser i princip positivt på tillblivelsen av en aktivitetshall, men vi tycker inte detta skall blandas ihop med skolinvesteringen och absolut inte föregå beslutet om byggstart för skolan.

Karl-Gustav Bynke (gruppledare FP)

Jan-Erik Augustsson (ordf FP)

Anita Afzelius-Alm (vice ordf FP)

GALENSKAPER FRÅN CHALMERS

Nötköttet är den största miljöboven hette en märklig artikel i SvD Brännpunkt den 3 maj 2013 av Chalmersforskarna Fredrik Hedenus, David Bryngelsson och Jörgen Larsson. Utgångspunkten är FN:s klimattoppmöte i Mexiko 2010 som fastställde målet att den globala uppvärmningen inte får bli större än 2 grader över den förindustriella nivån. Skall vi nå det målet måste utsläppen av koldioxid ner till 1 ton per person och år. I dag släpper vi enligt författarna ut 10 ton koldioxid per person och år i Sverige. Slutsatsen i artikeln är att vi skall ersätta kött, ost och mjölk i maten med vegetabilier. Texten till en bild med kött lyder: att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden för att få ner utsläppen.

Fakta i målet är att vare sig USA eller Kina har förbundit sig för några nedskärningar av sina koldioxidutsläpp. Sveriges totala utsläpp av koldioxid är enligt professor Lennart Bengtsson på KVA ca 45 miljoner ton per år och utgör 0,15 % av de globala utsläppen. Enligt beräkningar på Kungl. Vetenskapsakademien är nettoackumulationen i den svenska naturen av samma storleksordning som utsläppen. Sedan slutet av 1970-talet har skogstillväxten varit större än avverkningen av skog med 20 %.

Sannolikheten för att USA, Kina och Indien skulle komma ens i närheten av 1 ton koldioxid per person och år 2050 är noll. Den kinesiska förbrukningen av kol har fram till nu ökat år från år. Andelen av all elektricitet som genereras av kol 2010 var 93 % för Sydafrika, 90 % för Polen, 79 % för Kina, 45 % för USA och 44 % för Tyskland. Skall dessa värden komma ner till noll måste tusentals nya kärnkraftverk byggas. Tror man det på Chalmers? Tyskland skall till och med stänga alla sina kärnkraftverk 2022. Man bygger fler koleldade kraftverk och importerar gas från Ryssland för att få ekvationen att gå ihop. Det leder till en ökning av koldioxidutsläppen i Tyskland.

I dagsläget bidrar metan bara med 0,7 - 1,6 % av den totala växthus- effekten på jorden. Metan har en livslängd på 12 år i atmosfären innan det oxideras och bryts ner. Den koldioxid vi släpper ut stannar i princip kvar för all framtid. Fördubblar vi utsläppen av metan fördubblas den totala nivån av metan i atmosfären men den ökar inte för all framtid som koldioxiden.

Även om vi i Sverige skulle sluta äta kött och dricka mjölk helt och hållet får det inte ens en mätbar effekt på jordens klimat. Skall lammköttet bort som Hedenus och hans kollegor ivrar för måste vi i rättvisans namn också ta död på alla älgar, hjortar, renar och rådjur i Sverige. Även dom är idisslare som släpper ut metangas. Resultatet blir igenväxta landskap med enbart vargar och vildsvin.

Klimatproblemen i världen domineras helt av eldningen med kol. Bara röken tar död på hundratusentals människor varje år. Efter kolet kommer oljan och sedan naturgasen. Klimatdiskussionen måste koncentreras till den problematiken.

Bengt Lindhé

TANKEN PÅ FORTSATT TVÅ 7-9 SKOLOR ÄR LÅNGLIVAD

Förra måndagens fullmäktige bekräftade att alla partier står bakom att en skola för 600 elever skall byggas på Teglagärdet. Ändå tycks tanken på två skolor som alternativ leva kvar i folks medvetande. Särskilt föreställningen att det skulle vara ekonomiskt mer fördelaktigt.

Därutöver har det också framförts i insändare att två skolor skulle  tillfredsställa ett nyckelord för liberaler nämligen valfrihet.

Verklig valfrihet?

Knappast mer än de gör idag då man måste göra justeringar av barnens val utifrån könsfördelning och skolors rumsliga kapacitet.

Valet mellan Djäkneskolan och Teglaskolan (det skulle också bli fallet med en ny liten Teglaskola) är också ett val mellan två ofullständiga skolor. De kan inte leva som självständiga enheter utan måste samverka. De är två för små enheter helt enkelt. Att man geografiskt ligger ca 400 meter ifrån varandra gör skolarbetet ineffektivt. Och dyrt. I praktiken är detta EN skola med väldigt långt mellan utbildningslokaler.

Tanken att det skulle vara bra med två skolor för att kunna flytta mobbare alternativt mobbningsoffer till den andra skolan finner vi närmast absurd.

För att 1+1 skall bli 3 måste det till en inkluderande skola där plats finns för alla elever. En skola som kan organisera verksamheten i ändamålsenliga arbetslag, som innebär många fördelar inte minst för pedagogiken.

En skola med öppen planlösning där alla blir sedda i både bildlig och bokstavlig betydelse. 

Sammanhållande för de båda profilerna estetik och idrott finns den i skolkroppen integrerade gymnastiksalen med scen. Den skall användas förutom till samlingssal och idrott också som arena för det estetiska spåret med bl a teater och dans. Denna gemensamma arena har en central plats i skolan.

För den elev som av olika skäl söker en liten skola finns Metis som alternativ. Det är en utmärkt skola som också sporrar den kommunala skolan på ett positivt sätt.

Anita Afzelius-Alm (FP)

Karin Schmidt (FP)